Öppna Feederstegar

SM6APQ

Well-Known Member
Öppna feederstegar

I brist på sysselsättning här i södra Grodlandet (Frankrike) och gott om tid tänker jag berätta om min erfarenhet med s k öppna feederstegar. Kanske jag kan få igång en intressant diskussion där en massa synpunkter kommer fram.

Jag har ALDRIG köpt eller använt mig av 300 – 450 ohms bandkabel. Sådan transmissionsledning må ha betydligt mindre dämpning än 75-ohms ”skosnöre” eller koax. Har dock den lilla nackdelen att dämpning ökar vid fuktig väderlek och solen har en tendens att med tiden förstöra plasten som håller isär trådarna. Den bandkabel som har ”fönster” är i detta avseende något bättre.

Jag började med ”stegar” 1951, långt innan jag hade telegrafist- och amatörcertifikat. Använde stegen till mittmatade trådar för enbart mottagning. Smygmatade ibland stegen och antennen med en hemmagjorda frisvängande oscillatorer och konstaterade att ”utsändningen” hördes hos en klasskamrat i Huskvarna. Mitt QTH var då västra villastaden i Jönköping.

I början av 50-talet var inte plast så vanligt förekommande. Jag kokade runda träpinnar i vax (enligt gamla ARRL-handböcker).
I slutet av 50-talet kom de s k VP-rören. Använde dessa några år – kommer inte ihåg hur länge – tills teflon dök upp på marknaden. Har sedan dess använt mig av detta superba material. Regn, damm, sand, smuts etc har en tendens att inte fastna på den ”glatta” ytan av teflon. Dessutom bryts inte denna plast ner av solljuset. Har haft feederpinnar av teflon utsatta för väder och vind i över 30 år på mitt nuvarande QTH utan att ha kunnat observera några skador på spridarna. Teflon är dyrare än ”vanlig” plast. Med tanke på att teflon tycks hålla i ”evighet” utomhus – i regn, snö, is och solljus är det, i det långa loppet, en billig investering.

Mina nuvarande feederstegar består av 7-trådig cu-wire, omkring 5 eller 6 mm i diameter och ”spacad” med 12 cm spridare, 15 mm i diamter, av teflon. Jag har borrat två hål i vardera ändan av spridarna. Hålen är ”snålt” tilltagna som gör att cu.tråden får tvingas in i hålen. Detta bidrar till stabiliteten hos stegen. Ett cirka 1mm hål i samma plan som hålet ”härbärgar” en bit cu-tråd som användes för att naja fast feedertråden.Kommersiella feederspridare är tillverkade av steatit och har skårer i ändan på spridaren för cu-wiren. Två mindre hål nära skåran är avsedd för najtråd för att hålla spridaren på plats. Om en feederspridare går sönder går den med lätthet att bytas ut vilket inte är fallet med mina spridare som har hål för feederledningen. Jag bedömmer det som mycket osannolikt att en teflonspridare skulle gå sönder. Om feedern är något så när sträckt brukar jag hålla ett avstånd mellan spridarna som är 12 gånger trådarnas inbördes avstånd som jag valt till c:a 10 cm. Teflonspridarna hamnar då på ett inbördes avstånd av 1,2 meter.
Med 10 cm mellan trådarna anser man att strålningen, läckningen, från denna typ av feeder är försumbar på 10-metersbandet. En tumregel är ju att avståndet mellan trådarna ej bör överstiga 1% av den högsta frekvensen (lägsta våglängden) i detta fall 29-MHz. På övriga lägre frekvenser, längre våglängder, blir feederstrålning mycket låg.

En öppen feederstege har en tendens att lättare plocka upp lokala störningar jämfört med koaxialkablar. Exempel på sådana interferenser är ”surr och knatter” från t ex TV-apparater, datorer och annan hemelektronik. Genom att ”skruva” stegen – kanske ett varv för varannan meter eller tätare (huvudsaken är att inte trådarna kommer i kontakt med varandra), kan man bli av med eller minska dessa störningar.
En intressant variant av en öppen transmissionsledning är den s k EXPONENTIALLEDNINGEN. Den startar i ena ändan av stegen med trådarna mycket nära varandra för att sedan successivt öka. Det rekommenderas att stegen skall ha en längd som motsvarar det lägsta frekvensband man tänker utnyttja. Alltså, om lägsta frekvensbandet är 3,5-MHz bör stegen ha en längd av 80 meter.
Här är ett typiskt användarfall av en exponentialledning. Jag har en terminerad rhombantenn utanför min tomt. Sidorna på rhomben är 131 meter. Tolalt ingår alltså 4 x 131 = 524 meter fosforbronstråd. Jag antar att matningsimpedansen är 600 till 700 ohm, säg 650-ohm. Jag matar rhomben med en exponentialledningen som startar med en impedans i nederändan på 200-ohm och blir, tack vare den successiva ökningen av ”spacingen”, c:a 650-ohm i rhombens matningspunkt. Feederledningen är ungefär 80 meter lång. En 1:4 guanellabalun omvandlar den 50-ohmiga koaxialmatningen till 200-ohm.
Det finns två olika principer av exponentialtransmissionsledningar. Man kan göra ökningen mellan trådarna linjär och då lär ökningen i impedans bli exponentiell. Tvärtom, om man gör avståndsökningen exponentiell så blir impedansökningen linjär. Jag drog upp detta med B. Dagås (SK) i Grimeton och hans kommentar var att det var inget att hänga upp sig på. Exponentialledningar är ”snälla” och du kommer i praktiken inte att märka någon skillnad.
AOM, har du några kommentarer och förklaringar på exponentiell ökning av impedansen och motsatsen: linjär ökning av impedansen o s v?

Ett sätt att förbättra öppna transmissionsledningar både med avseende på ”läckning” och dämpning är den fyrtrådiga stegen. I princip handlar det om två feedrar som är korsvis parallellkopplade. Om vi benämner de fyra trådarna som väderstrecken, norr, öster, söder och väst så är norr och söder sammanfogade i bägge ändar av feedern. Samma med öst och väst. Om vi vidare tänker oss att vi har tillverkat två 600-ohms feedrar som är sammankopplade enligt ovan så blir resulterande impedansen något lägre än 300-ohm. Förklaring till detta AOM?
En sådant feedersystem har som sagt vad en extremt låg läckning och motsvarande låg ”pick-upförmåga” (lokala störningar) och mindre dämpning.
Jag matar min trekantiga loopantenn med en sådan 4.trådig stege. För att hålla isär trådarna använder jag feederspridare som består av två teflonstavar i kryss, X-formade, och sammanfogade med en rostfri M-4 bult i mitten.
Man kan också tänka sig ringar av teflon, gjort som barnskallror, för att hålla isär de fyra trådarna på korrekt avstånd.

Tacksam för kommentarer!
73
Bengt
SM6APQ
 
Last edited:
Massor av intressanta fakta Bengt!!!
Själv kör jag med 450 Ohm svart bandkabel, den med "fönster".
Mest av bekvämlighet, då jag har för avsikt att någon gång göra en "riktig" stege.
Vad jag tänkte nämna var att jag en gång för länge sedan fick för mig att stansa ut fler "fönster" i denna bandkabel.
detta mest med tanke på vikten, har man 2 x 40 meter råd, eller rättare sagt lina (flertrådig) så vill man ju att den skall gå att spänna upp högt utan alltför stor kraft. Vikten är då av betydelse. Jag stansade ut 10 mm hål med hålpipa och fick ett par hundra gram "hål". detta minskar förmodligen oxo väderpåverkan.
Men vad jag ville komma fram till var att avstämningarna per band påverkades väldigt mycket, vilket betyder att kabeln med den nya hålen, ("fönstren") får en helt annan egenskap. Detta visar att plasten visst har stor betydelse.

Nå planerna är att någon gång när lusten infinner sig, bygga en riktig balanserad avstämare med link, som du flera ggr visat Bengt. I första hand en med stora fina spolar för 1830 - 2000 kHz. Komponenter i form av vackra vridkondingar finns i stora mängder i Junkboxen.

Bengt, tänk på att "Wire" betyder tråd, och "stranded Wire" betyder lina.
Det finns ju ingen som använder hisswire till gruvhissen, utan lina.
I byggbeskrivningarna står det att man skall koppla med stranded Wire, och linda spolen med Wire.
Även om nu amerikanarna, Biltema, Clas Ohlson och Jula slarvar med sina tekniska ord.
Det svenska nyordet vajer kan däremot betyda lina, dvs flertrådigt, men bör inte användas för att slippa missförstånd
Lämpliga ord är tråd och lina, för det man använder till sina antenner.

Fram för fler stegar och mer balanserade matningar.

De
SM4FPD
 
Tack för intressant info, APQ! Min erfarenhet är att öppen stege inte är lika benägen att plocka upp störningar i närzonen, som de koaxer jag experimenterat använt. Det kan förstås bero på många olika saker, t.ex. att jag inte lyckats hindra koaxens utsida att plocka upp och vidarebefordra ström. Kanske jag gjort dåliga otillräckliga "RF-chokes" då jag kört med koax. Jag märker också stor skillnad när jag kör med öppen stege och stämmer av med s-match alternativt Drake MN-2000 med balun på utgången. Betydligt mindre störningar med s-matchen (även med en z-match) än med MN-2000. Jag har inte heller använt så stort avstånd mellan ledarna i den öppna stegen, utan nöjt mig med lite mindre och karaktäristisk impedans på 574 ohm. /Sture
 
... Fram för fler stegar och mer balanserade matningar.
En automatavstämd S-match, var hittar man en sådan till ett för en pensionär överkomligt pris? Om balanserad matning inte betyder att den som "matar" antennen ska vara balanserad. I så fall är det gratis! :D

/Göstha
 
En automatisk antennavstämmare med äkta balanserad utgång får du nog leta efter, Gösta.
Mig veterligen har aldrig någon sådan tillverkats.
Jag har dock för mig att jag har en byggbeskrivning, av en tysk radioamatör, men det är ett bygge som lär betinga 10 - 20 kkr.
Många fuskar dock lie och kör en vanlig AH-2, AH-3 eller AH-4 med balun. Vilken ändå är en god bit på vägen.

Att bygga en manuell är dock ett trevligt bygge och jag kan tänka mig att man skulle kunna göra variometerspolar för att slippa köpa rullspolar och vridkondingar.
En bank med fasta kondingar och binära omkopplare kan ersätta vridkondingar.


de
FPD
 
Jag hakar på Roys önskan om korrekt terminologi. Det skrivs och talas om "öppen stege", hur skulle en sluten stege se ut? Antingen har man matning med stege eller med perforerad bandkabel, ingendera är "öppen" eller "sluten". Det är engelskans uttryck "open wire feeder" som hopblandas med "ladder line".

Lennart
 
Jag tänker på Bengts exponentialstege.

Ibland är det lättare att förstå saker om man "ser" saken i andra perspektiv.
En trumpet är en exponetialtranformator, den anpassar ljudkällans akustiska impedans till luftens akustiska impedans.
Trattar och horn som vi ser på högtalare och gamla tiders trattgrammofoner är anpassning till luftens specifika impedans för ljud.
Vi ser jättelika transformatorer, kallas horn till bashögtalare, och mindre små söta exponentilhorn till diskanthögtalare.
Med sådan anpassning kan vi få bättre verkningsgrad, eller som man ibland kallar det, och felaktigt, akustisk förstärkning.
Luftens akustiska impedans minns jag ej vad den är men ett svagt minne om c:a 200 Ohm finns i skallen, rätta mig gärna, du som är akustiker..... Vilken impedans läpparna utgör som ljudkälla vid trumpetens munstycke vet i katten?

Förmodligen finns liknande transformtorer för annat, oxo???

Striplines på kretskort för UHF och mikrovåg använder tekniken i alla fall.

Det är sällsynt med artiklar om saker som Bengts exponentialtrafo, något finns väl i den tysk antennbibeln vad jag vill minnas.

Kul med Lennarts notering om sluten resp öppen stege, ja hur det kan bli...

Men det finns ju twinax, dvs balanserad ledning i skärm.... Kanske det är en sluten stege?

de
ÄffPeDeh
 
Jag hakar på Roys önskan om korrekt terminologi. Det skrivs och talas om "öppen stege", hur skulle en sluten stege se ut? Antingen har man matning med stege eller med perforerad bandkabel, ingendera är "öppen" eller "sluten". Det är engelskans uttryck "open wire feeder" som hopblandas med "ladder line".

Lennart
DFF de APQ
"Open wire feeder" eller "Ladder line". Jag måste nog erkänna att jag aldrig har funderat så mycket på dessa två uttryck. När man läser "proffsböcker" som Radio Engineers Handbok och ser bilder på transmissionsledningar är benämningarna självklara för mig. När det rör sig om två trådar som hålls isär av steatit eller teflonpinnar heter det väl "stege" eller "ladder"? För mig är "open wire feeder" eller "ladder line" samma sak!

FPD de APQ
Vad är rätta benämningen på 7 cu-trådar som är "maskintvinnade" och då bildar en..... vad då? Jag är nog benägen att kalla det på svenska för kopparwire!

73
Bengt
SM6APQ
 
Last edited:
Tack för intressant info, APQ! Min erfarenhet är att öppen stege inte är lika benägen att plocka upp störningar i närzonen, som de koaxer jag experimenterat använt. Det kan förstås bero på många olika saker, t.ex. att jag inte lyckats hindra koaxens utsida att plocka upp och vidarebefordra str
öm. Kanske jag gjort dåliga otillräckliga "RF-chokes" då jag kört med koax. Jag märker också stor skillnad när jag kör med öppen stege och stämmer av med s-match alternativt Drake MN-2000 med balun på utgången. Betydligt mindre störningar med s-matchen (även med en z-match) än med MN-2000. Jag har inte heller använt så stort avstånd mellan ledarna i den öppna stegen, utan nöjt mig med lite mindre och karaktäristisk impedans på 574 ohm. /Sture

SA5A de APQ
En öppen stege, även om den är fyrtrådig, plockar upp mer QRN/QRM från lokala störkällor jämfört med en koax som är installerad (dragen) på exakt samma plats som stegen.
Detta, som du skriver, förutsätter att koaxen är rätt utförd i bägge ändar och ej plockar upp QRN med skärmen.

73
Bengt
SM6APQ
 
Praktisk tillämpning med problem.

Jag har 80mm bred öppen matare som hänger horisontellt ca 12m. På grund av omständigheterna så kan den inte sträckas hårt utan hänger i en båge för att skapa frigång under ett vattenutkast.
När det blåser hårt händer det ganska ofta att den vrider sig om sig själv och sedan är det svårt att trassla ut det hela.

Tacksam för tips hur man hanterar detta för att undvika trassel.


/Micke
 
Bengt, jag har lite svårt för att bygga svenska sammansatta ord av ett Amerikanskt och ett Svenskt.
Cu är den kemiska beteckningen för koppar, säger eller skriver man koppar begriper alla. Koppartråd är bra svenska.
Kopparlina om den är spunnen av flera kardeler.

Wire är ett amerikanskt ord för tråd, massiv entrådig sådan, exvis "Piano Wire" som det sår på avbitartången..
AWG, American Wire Cauge, dvs numren för trådstorlek, som återfinns i ARRL handboken undertrycker att tabellen gäller entrådig tråd.

Lika enkelt som att skruvfabrikanten kallar allt som har gängor för skruv och allt som inte har gängor för bult.

För övrigt måste vi ju inse att även andra länders medborgare och radioamatörer använder sitt språk felaktigt och slarvigt, kanske ännu mer än vi Svenskar. Att sedan vi härmar dem och försöker försvenska deras fel, i avsikt att verka duktiga är lite underligt.

De
Roy
 
Lika enkelt som att skruvfabrikanten kallar allt som har gängor för skruv och allt som inte har gängor för bult.


De
Roy

FPD de APQ

Intressant vad olika benämningar kan leda till...
En bult för mig är en "gängad stav" med ett "huvud" som passar för en fast nyckel eller skiftnyckel. T ex, om jag nu inte minns fel, (har ingen verkstad här i F-land) så har en M8 bult gänger med en diameter på 8mm och ett huvud som passar
en fast 6-kantnyckel 13.
M6 bult, har jag för mig, har 6mm gänger och huvudet passar fast nyckel 10.

Hur tänker du dig att fästa en bult om den inte har gängor?
Jag kommer ihåg i början av 50-talet när fartygen var byggd av stora plåtar. Plåtarna fästes mot varandra i skarvarna med några slags ogängade bultar, eller var det nitar? Det var ett tvåmansjobb. En man körde in den glödgade niten eller bulten i hålena och mannen på andra sidan hamrade bulten till en nytt "huvud" på baksidan.

Tänk vad öppna feederstegar kan leda till, hi!

73
Bengt
SM6APQ
 
APQ:
Jag menar att det är svenskar som felaktigt blandar begreppen, engelskspråkiga tekniker använder inte "open ladder" såvida det inte syftar på stege med stödben, äppelplockarstege. Se även Ladder Line Page 2 | KV5R.COM

Lennart
 
En bult har aldrig gängor. Det är ett ganska vanligt fel att kalla skruv för bult.
För att återgå till ämnet. Jag har en automatisk avstämmare (AH-4). Om jag skulle använda den tillsammans med en stege så bör jag ju ha en balun mellan dessa. Men hur gör man en balun som klarar så stora impedansskillnader som den kommer att utsättas för? Impedansen kan ju variera kraftigt mellan olika band, och som jag förstår så brukar baluner vara ganska begränsade i det hänseendet (I alla fall när man använder ferrit eller järnpulverkärnor).
 
Jag har en automatisk avstämmare (AH-4). Om jag skulle använda den tillsammans med en stege så bör jag ju ha en balun mellan dessa. Men hur gör man en balun som klarar så stora impedansskillnader som den kommer att utsättas för? Impedansen kan ju variera kraftigt mellan olika band, och som jag förstår så brukar baluner vara ganska begränsade i det hänseendet (I alla fall när man använder ferrit eller järnpulverkärnor).

Du sätter en 1:1 balun (choke) på TX sidan och om tunern har styrkabel+matnimgsspänning så sätt även en choke på dessa kablar.

/Micke
 
APQ, idag har vi plockat av en av topparna på en V6 motor. (Ett jävla skruvande)
Där fanns två bultar som fungerar som styrpinnar, så att packning och topp hamnar rätt när det skall sättas ihop.
Har du en traktor, så används en bult med handtag, en liten ring, för att lyfta den ur släpkopplingen.
Så världen är full av bultar utan gängor, men oxo av skrufvar med gängor.

Föresten skrivs väl de kemiska beteckningarna med versal, Cu, Ag, Sn etc.
Har ni smält någon Sn,Pb legering idag?

Någon som vet var tråd heter på engelska, om det inte heter Wire???

En Balun efter en AH-4, för att mata bandkabel till en symmetrisk antenn får ta om hand stora impedansvariationer, men klarar sig förvånansvärt bra ändå.
De har liksom en vanlig trafo stora toleranser, men metoden är förstås inte perfekt.

De
FPDe
 
FPD de APQ

Ja du hade rätt när det gäller bultar. Har alltid trott att dom måste vara gängade. Jag tror att benämningen på dessa tingestar missbrukas. Jag är en missbrukare... var!

73
Bengt
SM6APQ
 
FPD DE FBJ

Thread eller strand funkar också.........glödtråd, filament...nja kanske inte just det. Beträffande avstämmare så kommer jag att bygga en "ny". Den ska dock har C2:an på den heta sidan på ingången.
 
Last edited:
FPD DE FBJ

Thread eller strand funkar också.........glödtråd, filament...nja kanske inte just det. Beträffande avstämmare så kommer jag att bygga en "[/SIZE]ny"[/B]. Den ska dock har C2:an på den heta sidan på ingången.

FBJ m fl. de APQ

Jag refererar till antennavstämningen och beskrivning under "ny". Har gjort några kommentarer till författaren J.P.

Dear J.P.

Reference is made to Your circuit diagram and technical comments of Your ATU.


The second capacitor tunes out any reactance so that we can get a purely resistive load for the transmitter. Generally this is connected into the transmitter side of the coupling coil, rather than the earth side of the coil, but this means that an insulated shaft has to be used which is not so conveniant. I have found that wiring the capacitor on the earth side works well. I would be interested to hear from anyone who knows why this might be a problem.

Here is the answer to Your question!
To create a variable capacitor insulated from the ground (chassies) is a "piece of cake"! This task involves adding two or four ceramic pillars for the variable capacitor. The obvius advantage is that the tiny link coil is now grounded, and in addition, the radio equipment, TX/RX, is "DC insulated" from the Antenna Tuning Unit, a small price to pay for additional safety of the equipment.

73 from Bengt, SM6APQ
 
Last edited:
Back
Top