Placering av spärr/balun på vertikal

S

SM5FLM

Well-Known Member
För att förhindra RF på matningsledningen, rekommenderas en strömbalun i vid anslutningen till antennen.

Problemet är dock att matningsledningen kan ta upp RF efter balunen. Så ibland rekommenderas att man placerar balunen 1/4 våglängd efter antennen, och kanske ytterligare en innan kabeln går in schacken.

Då jag kommer att köra på flera band 80-10m, så sägs att man ska välja lägsta frekvensen. Dvs. i mitt fall efter 20m. Så lång matningskabel kommer jag dock inte använda, och troligtvis inte heller 10m (1/4 på 40m).

Så jag är lite frågande till vad jag ska välja:
1. Balun vid antenn
2. Balun vid 1/4 våglängd (i mitt fall troligtvis efter 7,5 m 1/4 på 30m).

Man skulle ju också kunna tänka sig flera baluner, men det innebär ju också att matningsledningen blir längre.

Frågan är om det har någon betydelse, då jag bara kommer att köra QRP (max 10w).

Se även: RF Problems and the HF Vertical Antenna
 
Så mycket viktigare då med bara 10 W.
Kör man 1 kW spelar det inte så stor roll om 75 procent hamnar i elnätet, man hörs ändå
över hela världen.
Med QRP eller 10 W är det vitigare att få ut det mesta av effekten där den skall vara, nämligen i antennen.

Kanske ett bakvänt sätt att se problemet på???

Det vanliga är att RF-feedback på koaxen ställer till med problem, som att störa mikrofonen, man bränner sig på radion, man matar ut RF i elnätet och stör grannskapet.
Eller åt andra hållet man lyssnar med elnätet som ena halvan av antennen och hör störningar.

Frågan är svår och jag skulle bygga en strömtång för RF och sniffa utmed koaxen, placera strömbaluner och mäta upp resultatet.
Klart jobbigt jämfört med att få ett färdigt svar, men den kunskap man skapar med egna experiment kan ofta vara ovärderlig.
Det är ju helt olika förhållanden på olika sändningsplatser.

När 27 MHz var mest på tal, kom strömbalunen på tal, då de ju använder GP antenner. Oftast placerades den vid antennen. Per Wallander SMXxxx, som med sina antennkurser för 27 MHz-folk och radioamatörer lancerade metoden och många har kunna slippa störningsproblem.
Per visade varför en radioamatör på 28 MHz kunde sända med 500W i sin dipol med balun utan att störa, medan man på 27 MHz och en GP störde ut hela grannskapet.

de
FPD
 
De ytterst få gånger jag märkte sådana problem, bl a vid en tillfällig installation vid en fjällstuga i Jämtland räckte det att jag lindade upp några varv av feedern (koaxen) kring handen ett par dm från matningspunkten och tejpade. Normalt använder jag aldrig någonsin en balun, men här var placeringen av radialerna och feedern inte helt idealiskt och antagligen orsaken, då jag märkte ett svagt kurrande i lurarna i min QRP-transceiver när man tryckte ned nyckeln.

Liknade problem löstes på samma sätt även vid mitt förra QTH med en permanent installerad 4-bands vertikal, där fenomenet dock uppträdde först vid högre effekter.

Enkel lösning till nästan ingen kostnad med andra ord. Men det är inte säkert det fungerar för alla överallt så prova dig fram om du har problem.
 
SM4FPD said:
.

När 27 MHz var mest på tal, kom strömbalunen på tal, då de ju använder GP antenner. Oftast placerades den vid antennen. Per Wallander SMXxxx, som med sina antennkurser för 27 MHz-folk och radioamatörer lancerade metoden och många har kunna slippa störningsproblem.
Per visade varför en radioamatör på 28 MHz kunde sända med 500W i sin dipol med balun utan att störa, medan man på 27 MHz och en GP störde ut hela grannskapet.

de
FPD
Click to expand...

Per Wallander, ex-SM6DLL numera SM0MAN, höll åtskilliga kurser under 80-talet, bl.a. på "STF ingenjörsutbildning". Jag letade nyss fram kompendiet från 1985 där frågorna om mantelströmmar reddes ut detaljerat.

Problemet med 27 MHz-antennerna var primärt att många INTE använde GP-antenner, utan 1/2-vågsantenner vilka saknade radialer eller jordplan. I sådana konstruktioner går grovt räknat lika mycket ström utefter kabelns utsida som utefter antennelementet. Med en så effektiv koppling till utsidan av radioanläggningen var det en lätt sak att störa dåtidens EMI-känsliga hemelektronik även med ganska modesta effektnivåer.

GP-antenner däremot, i synnerhet om de sitter högt, får en mycket effektiv avkoppling av skärmens utsida från det matade elementet.
Detta beror på att 1/4-vågsspröten utgör en hög impedans för strömvågorna från matningspunktens ovansida.

SM0MAN visade också på att effektivteten hos strömdrosslar ökar rejält när de fördelas utefter kabeln med ett avstånd på c:a 0,1 - 0,25 våglängder.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SM4FPD said:
Eller åt andra hållet man lyssnar med elnätet som ena halvan av antennen och hör störningar.
Click to expand...

Våra hus är fyllda med allehanda elektronik som utsänder elektromagnetiskt skräp. Jag blev nyligen uppmärksammad på hur viktigt det är att matarledningen inte fungerar som en antenn vid mottagning. Kanske är störningsproblemet vid mottagning nuförtiden väl så stort som de tidigare poängterade problemen med att man stör andra eller bränner sig på radion vid sändning?

Eftersom du ska köra olika band och har en ganska kort koax är det svårt att bestämma var det är bäst att placera chokar. Så mitt råd är att till att börja med hindra ström på utsidan av koaxen vid matningspunkten. Komplettera vid behov med choke nära radion, samt ev på något mer ställe på koaxen.

Sture
 
Last edited:
Bra uttryckt Sture, jag har flera ggr försökt få fram detta, men det verkar vara dövörat.
Så länge det verkar gå bra, och så länge man inte bränner sig på radion, och så länge man inte stör grannens TV, elorgel, etc så får det går som det går.

Vaför nöjer man sig med detta?

"Bara lite" HF i elnätet är bara nyttigt verkar det som.

Eller "jag kör bara 10 W så det gör inget",
Jag tycker tvärs om, att kör man QRP gäller det att förfina och optimera sitt antennsytem mer.

I alla andra fall slås det ner på allt som går på antenner och kablar, minsta dB här och dB där är en katastrof. Men halva effekten i elnätet och om det innebär att man bränner sig på radion, det är det ingen som bryr sig om. Bredbandsantenner som T2FD som bränner av nästan lika mycket effekt som de flesta drar ner i jord med obalans, då är T2FD skit men att jorda bort halva effekten är OK.

Som det ser ut i dag vad ghäller störnigar, borde det primära med alla antennsytem för HF vara att minimera RF-på ksämen, eller hf i chassit, med alla tänkbara medel, och med utrustning för att verifiera detta.

S-matchen är dock en fin väg i rätt riktning, verkar det som.

För byggde man sig lätt SWR mätare, effektmätare, antennanalysatorer, fasmätare etc. Numera skulle det krävas instrument för att verifiera obalans i matarledningarna, men få bygger....

Nåja man kan glatt berätta att man minsan har kört en Italienare på 14 MHz trots G5RV, GP, FD4 eller T2FD och att man bara bränner sig lite på radion.

Så då är det väl bra då......
Inget mer att göra. Radioanläggningen är klar.

Vart har andan att uteckla och förfina sin anläggning tagit vägen? och sin hjärna förstås.
Under detta finns inga gränser.

Ang 1/4 vågs GP antennen så kan jag hålla med Karl Arne, men då skall den sitta högt....
Och kabeln gå ner rakt under GP:en. 1/4 GP på marken där koaxen är dragen som ett jordplan är dock ingen höjdare.

Per Wallanders kurser satt dock sina spår (posistiva) och utvecklade många, och deras radioanlägg, ja de som kostade på sig att gå på hans kurser förstås. Öppnade många ögon i ämnet.
Ögon som börjar blunda igen, nu en tid efter då allt glöms.


de
FPD
 
I mitt fall blir inte kabeldragning optimal.

Antennen kommer att sitta mitt på taket på ett 1 1/2 halvplans hus. Jag planerar att sätta upp 2 radialer per band utspridda över hela taket. Antennkabeln går ned rakt under antenn, men dras sedan åt sidan på vinden, 2 m under radialerna. Kabeln kommer därför att ligga parallellt med åtminstone några radialer.

Jag misstänker att kabeln kommer att suga åt sig RF, men hur mycket jag vet inte. Beror väl på hur effektivt radialerna skärmar av antennen.

Ett problem är ju att jag inte har något bra instrument för att mäta mantelströmmar, och dessutom kommer ju effekten vara låg.
 
Det man inte har skaffar man.
Det som int går att köpa bygger man.
Instrument räcker lifvet ut.
Att mäta är att veta.
Att optimera sin radioanläggning borde vara varje radioaamtörs drivkraft
Låg effekt ja, ne mottagaren då, alla vill väl höra de signaler som kommer fån motstationen och inte det ledningsbundna som kommer från elnätet, i synnerhet om grannen har en störkälla.
Bygg en sådan här: Clamp-on RF Current Meter

de
FPD
 
Tack FPD!
Jag har alltid undrat hur man mäter RF om man inte bränner sig?
Ett fenomen alla talar om.
Ett byggprojekt som passar även den valhänte.
 
SM4FPD said:
Ang 1/4 vågs GP antennen så kan jag hålla med Karl Arne, men då skall den sitta högt....
Och kabeln gå ner rakt under GP:en. 1/4 GP på marken där koaxen är dragen som ett jordplan är dock ingen höjdare.
Click to expand...

Tur nog är det bara amatörer som sätter antennerna på marken. ;)
 
Jo RNA och det är de som lägger koaxen som ett jordplan på marken som får stora problem.

1.. Man bränner sig på riggen
2.. Man kan förstöra den inbyggda SWR mätaren, alternativt yttre SWR mätare avstämmare med inbyggd SWR mätare. Dioderna tar skada, varför har jag aldrig kunnat förstå och vi har diskuterat detta här tidiagre
3.. Nätaggregat kan rusa av höga nivåer i chassit, och många av "billigast möjliga" nätagg verkar inte vara så värst immuna mot RF. Fler uppbrända grejer numera när PS rusar.
4.. En stor del av elnätet blir halva antennen och man får störningsproblem i mottagaren.

Jag tycker det är av vikt att optimera sin anläggning så att nivån av HF i chassit blir inte bara så låg att man inte bränner sig, utan oxo minsta möjliga.

En metod som iband funkar är att lägga ut en bärvåg så mycket att SWR mätaren gör ett utslag. Sen tar mna i grejerna, lägg händer och armar på radioonm, lägga hnderna omkring koaxen och dra dem utmed koaxen fram o tillbaka, ta i blankaa koaxdelar, om då SWR mätaren ändar sig så är det inte jord du tar i utan RF.
Jord, dvs chassit är då inte kallt utan en del av antennen.

Man kan säkert med en vanlig spänningsprobe mäta spännig på chassit.

de
FPD
 
SM5FLM said:
I mitt fall blir inte kabeldragning optimal.

Antennen kommer att sitta mitt på taket på ett 1 1/2 halvplans hus. Jag planerar att sätta upp 2 radialer per band utspridda över hela taket. Antennkabeln går ned rakt under antenn, men dras sedan åt sidan på vinden, 2 m under radialerna. Kabeln kommer därför att ligga parallellt med åtminstone några radialer.

Jag misstänker att kabeln kommer att suga åt sig RF, men hur mycket jag vet inte. Beror väl på hur effektivt radialerna skärmar av antennen.

Ett problem är ju att jag inte har något bra instrument för att mäta mantelströmmar, och dessutom kommer ju effekten vara låg.
Click to expand...

Är inte det där resonemanget mer relaterat till troliga problem vid höga effekter ?

har själv en koaxmatad windom/OCFD med matningspunkten mitt på hustaket, från matarpunkten går koaxen i en 3-4m slinga på taket men ca. 1-2m under radiatorplanet. Hela koaxen är ca. 15m lång och koaxen är upprullad utanför fönstret i en slarvigt hopsatt slinga (en oavsiktligt RF-åtgärd kanske?) eftersom koaxen är för lång.
Kör som oftast 10W (Yaesu FT-7), men 100W (IC-706) har också gått bra.
Den enda rf-på-koaxkabel-åtgärden som gjorts är ca. 20st rörferriter på RG-58C/U matarkoaxen vid matarpunkten.

Förutom HF radion, mikrofoner, CW nycklar och nätagg finns rotorbox, dator med radiointerface & kablage - men inga tendenser till rf-pickup.
 
SM0NCL, 20 st rörferriter är inte fy skam, det är betydligt mer än de flesta unnar sig sitt antennsystem.
Om alla kostade på sig detta så vore många problem mindre.

de
Roy
 
SM4FPD said:
SM0NCL, 20 st rörferriter är inte fy skam, det är betydligt mer än de flesta unnar sig sitt antennsystem.
Om alla kostade på sig detta så vore många problem mindre.

de
Roy
Click to expand...

dom rörferriterna kommer direkt från lite tjockare skrotade VGA kablar, kostnad 0:-

Och dom sitter där mest för att det handlar om en fd-4:a med orginal fritzel "balun".
Jag gjorde faktiskt en ny 300->50ohm balun med en 1:1 "choke"- men märkte ingen avgörande skillnad i varken rf-pickup eller VSWR ijfm. med 20st ferriter och orginal balun. Så orginalet sitter kvar och den nya ligger på hyllan..
 
Problemet är nog mer teoretiskt än praktiskt när det gäller sändning. Så pass låg effekt som 10 watt kan näppeligen orsaka brännskador genom RF i chassiet. Inte heller är det troligt att huvuddelen (75%) av effekten finner vägen till fastighetens elsystem. Hur skulle det gå till?

Installationen som Markku beskriver är i allra högsta grad typisk för hur det kan se ut när det finns plats för att lägga ut radialer på taket. Två på varje band är fullt tillräckligt. Om SVF är någorlunda bra, d v s under 2:1 på de viktigaste banden så finns inget att bekymra sig om rent praktiskt. Kör radio.

Men en common mode drossel i matningspunkten är inte fel. Det blir inte sämre. Gärna lindad på en ferritkärna med förluster i, d v s en sådan kärna som är avsedd för EMC och avstörning. Vidare är det inte fel att montera ännu en sådan common mode drossel t ex vid fönstret eller i taket där koaxkabeln tas in i radiorummet. Dessa åtgärder ger bra resultat när det gäller sändning och i de fall sändareffekten är så hög att det killar i fingrarna när chassiet berörs. Kilowatt-nivå.

Men, om det kan misstänkas att radiorummets elektronikutrustning, datorer och switchade nätdelar stör (vilket dom allt gör) så blir det mer befogat att optimera den common mode drossel som sitter nära radiorummet. Den bör representera en ekvivalent serieresistans om minst några tusen ohm, gärna femtusen eller ännu högre. För att nå dit kan det vara nödvändigt att montera flera stycken strömdrosslar i serie och då gärna med någon eller några meters avstånd. Sådana åtgärder gör underverk och det finns gott om exempel på installationer med störnivåer som minskat från S9 ner till några få S-enheter. Ännu bättre common mode dämpning får man om koaxen kan förläggas på eller i marken och skärmen jordas alldeles utanför intagspunkten med common mode drosseln till radiorummet. Men så såg det inte ut i Markkus fall.

/Bengt
 
SM7EQL said:
Problemet är nog mer teoretiskt än praktiskt när det gäller sändning. Så pass låg effekt som 10 watt kan näppeligen orsaka brännskador genom RF i chassiet. Inte heller är det troligt att huvuddelen (75%) av effekten finner vägen till fastighetens elsystem. Hur skulle det gå till?

Men en common mode drossel i matningspunkten är inte fel. Det blir inte sämre. Gärna lindad på en ferritkärna med förluster i, d v s en sådan kärna som är avsedd för EMC och avstörning. Vidare är det inte fel att montera ännu en sådan common mode drossel t ex vid fönstret eller i taket där koaxkabeln tas in i radiorummet. Dessa åtgärder ger bra resultat när det gäller sändning och i de fall sändareffekten är så hög att det killar i fingrarna när chassiet berörs. Kilowatt-nivå.

Men, om det kan misstänkas att radiorummets elektronikutrustning, datorer och switchade nätdelar stör (vilket dom allt gör) så blir det mer befogat att optimera den common mode drossel som sitter nära radiorummet. Den bör representera en ekvivalent serieresistans om minst några tusen ohm, gärna femtusen eller ännu högre. För att nå dit kan det vara nödvändigt att montera flera stycken strömdrosslar i serie och då gärna med någon eller några meters avstånd. Sådana åtgärder gör underverk och det finns gott om exempel på installationer med störnivåer som minskat från S9 ner till några få S-enheter.
/Bengt
Click to expand...

Som Bengt säger så kommer inte mina 10W att orsaka någon brännskada.

Däremot är common mode dämpning vid mottagning en aspekt som det sällan talas om.

När det gäller strömdrosslar hade jag tänkt göra enligt följande artikel:
BUILD AN AIR WOUND 1:1 CHOKE BALUN FOR HF

I första hand kommer jag att sätt en vid antennen och troligtvis ytterligare en nära intaget till radiorummet. Kanske borde jag ha ytterligare någon mellan dessa, men det verkar nästan lite överdrivet. I artikeln jag länkat sägs att drosseln ska ha ca 7m koax, och med 2 drosslar är jag uppe i 15 m extra kabel. Om jag ska ha ytterligare en sådan, är det 7 m till. Utan några drosslar tror jag längden blir 10-15 m. Får väl räkna på dämpningen på olika kabeltyper.

Alternativet är ju att skaffa ferriter, men det kan väl bli dyrt om man ska köpa?
 
Last edited:
Jag skulle bestämt avråda från den typen av luftlindade strömdrosslar. De är att betrakta som en induktans med högt Q-värde och beroende på antal varv och hur de lindas så kommer de att uppvisa synnerligen varierade mätdata för olika frekvensband. För låga frekvenser krävs relativt många varv men som tillsammans med den distribuerade kapacitansen mellan varven ger en parallkrets (bra om den råkar hamna på ett amatörband högt i frekvens) men som annars inte gör särskilt stor nytta. Dock fungerar dessa luftlindade drosslar utmärkt för en markmonterad enbandsvertikal där koaxskärmen kan jordas med ett jordspett på icke antennsidan. Mycket bra lösning, men under förutsättning att drosseln är stor nog i induktans.

För mer bredbandiga strömdrosslar finns inga genvägar. Lossy ferriter som ger låga Q-värden skall det vara. Det man kan göra är att använda en tunnare kabel, t ex RG174 eller motsvarande typ med Teflon-isolering och linda lämpligt antal varv på en eller flera toroidkärnor. Montera in drosslarna i en plastlåda och förse lådan med koaxkontakter. Den klena kabeln är god nog för minst 100 W och förlusterna på KV är försumbara.

/Bengt
 
SM7EQL said:
Jag skulle bestämt avråda från den typen av luftlindade strömdrosslar.
:
För mer bredbandiga strömdrosslar finns inga genvägar. Lossy ferriter som ger låga Q-värden skall det vara. Det man kan göra är att använda en tunnare kabel, t ex RG174 eller motsvarande typ med Teflon-isolering och linda lämpligt antal varv på en eller flera toroidkärnor. Montera in drosslarna i en plastlåda och förse lådan med koaxkontakter. Den klena kabeln är god nog för minst 100 W och förlusterna på KV är försumbara.
/Bengt
Click to expand...

Här fick jag något att fundera på. :)

Har du några tips var jag ska börja leta efter konstruktionstips eller liknande?

Var köper man ferriter i dagsläget?

Jag antar att man goggla efter detta, men tips tas emot med tacksamhet.
 
Jag fann inte dokumentet jag tänkte på men här är ett annat som ser ut att ta upp ungefär samma saker - på ett textfattigare sätt. Många bilder att klura på.

Har inte detaljstuderat det ännu men det ser ut som om den som mixtrat med olika strömdrosslar har lagt ner ett enormt arbete med mätningar och dokumentation.

http://audiosystemsgroup.com/CoaxChokesPPT.pdf

/Bengt
 
SM7EQL said:
Men, om det kan misstänkas att radiorummets elektronikutrustning, datorer och switchade nätdelar stör (vilket dom allt gör) så blir det mer befogat att optimera den common mode drossel som sitter nära radiorummet.
Click to expand...

Jag har funderat lite på det där. Är det inte lika viktigt att ha den där choken uppe vid antennens matningspunkt optimerad iallafall? Koaxens utsida "sitter ju ihop med" koaxens insida även uppe vid matningspunkten. I vilken utsträckning koaxens utsida blir en del av antennen borde bero på dess längd och vad som finns vid koaxskärmens båda ändar.

Ett skräckscenario som exempel då inga chokar används: Om vi tänker oss en vertikal, med två (eller fler) kvartsvågstrådar som motvikt samt därifrån en koaxkabel som är en halv våglängd, så borde koaxens yttersida uppe vid matningspunkten bli lågohmig. Strömmen fördelas då mellan motviktens trådar och koaxskärmen. Koaxskärmens utsida blir helt klart en del av antennen.

Om däremot koaxen är en kvarts våglängd så uppstår ett mer gynnsamt förhållande, eftersom koaxens yttersida uppe vid matningspunkten blir högohmig. Större delen av strömmen fördelas då bara i motviktstrådarna.

Nu är man väl knappast hjälpt av detta resonemang om vertikalen ska köras på många olika band. Måste nog ha lite kaffe nu!

Sture
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top