Placering av spärr/balun på vertikal

Ett skräckscenario som exempel då inga chokar används: Om vi tänker oss en vertikal, med två (eller fler) kvartsvågstrådar som motvikt samt därifrån en koaxkabel som är en halv våglängd, så borde koaxens yttersida uppe vid matningspunkten bli lågohmig. Strömmen fördelas då mellan motviktens trådar och koaxskärmen. Koaxskärmens utsida blir helt klart en del av antennen.

Om däremot koaxen är en kvarts våglängd så uppstår ett mer gynnsamt förhållande, eftersom koaxens yttersida uppe vid matningspunkten blir högohmig. Större delen av strömmen fördelas då bara i motviktstrådarna.

Sitter och funderar på hur du kommer fram till detta Sture, -att koaxens utsida skulle uppvisa låg impedans vid antennänden om den är en halv våglängd lång, resp. förhållandet vid en kvarts våglängd? Detta borde isåfall bygga på att koaxens utsida relativt jord uppvisar 50 Ohm vid stationen...

Vad är det som säger att den gör det?

Däremot om koaxen är en kvarts våglängd lång, blir den mer ekvivalent med en radial och kan därmed leda returströmmar tillbaka till matningspunkten och koaxens insida! Eller?

/Lasse
 
Last edited:
Kommer ni ihåg alla paraboler för TV och dess mikrovågshuvud?
Man ser där en massa ringar, koncentriska omkring själva hålet, dvs vågledaren in till mikrovågshuvudet.
Dessa ringar är baluner, kvartvågs, och tre fyra fem stycken efter varandra.
Klart det är vikigt att inte få matarledningstrålning där, högsta känlighet är viktigt och man satsade på flera baluner.
Det hela ser ut som en talltrik med ringar.
Bara mottagning.... och ändå är det viktigt.

Mottagning och bara 10 W nog är det viktigt även på HF?

Någon mikrovågsknutte som kan förklara detta bättre och se sambandet ner i frekvens till HF?
Djupet på ringarna = kvartvågen?
Avståndet mellan ringarna = ??

de
FPD
 
SA5A skrev; "Jag har funderat lite på det där. Är det inte lika viktigt att ha den där choken uppe vid antennens matningspunkt optimerad iallafall? Koaxens utsida "sitter ju ihop med" koaxens insida även uppe vid matningspunkten. I vilken utsträckning koaxens utsida blir en del av antennen borde bero på dess längd och vad som finns vid koaxskärmens båda ändar. "
---

Det beror väl på vad man vill att strömdrosseln skall användas till och vilka problem som skall lösas.

1/ Som 1:1 balun i antennens matningspunkt, i kombination med verkan som strömdrossel för att minska common mode strömmarna längs matarledningen.

2/ Att minska common mode strömmarna på matarledningen i syfte att få en renare lob. Minska matarledningens antenneffekt och påverkan vilket blir viktigare ju mer ineffektiv antennen är. Särskilt viktigt för starkt förkortade antenner om man nu inte vill att matarledningen skall utgöra antenn förstås. (jmf med EH-antennen som behöver ha en "strålande" matarledning för att fungera)

3/ Hindra störströmmar från datorer och switchade nätdelar i radiorummet att leta sig ut till antennen via utsidan på matarledningens skärm och genom antennen ta sig in i innerledaren för att nå mottagaren.

4/ Hindra att matarledningen fungerar som mottagarantenn i det fallet den passerar igenom en smutsig elmiljö där t ex störningar på andra kablar kopplar kapacitivt över till matarledningen.

5/ Finns nog fler anledningar och användningsområden eller hur?

Det är väl ungefär så här man bör börja fundera på hur antennsystemet kan byggas ihop. Ta reda på VARFÖR man tror sig behöva en balun eller strömdrossel. När man vet VARFÖR blir det lättare att välja VAD som behövs. När VARFÖR och VAD är avklarade så kommer vi till HUR det som behövs kan tillverkas.

/Bengt
 
Last edited:
Sitter och funderar på hur du kommer fram till detta Sture, -att koaxens utsida skulle uppvisa låg impedans vid antennänden om den är en halv våglängd lång, resp. förhållandet vid en kvarts våglängd? Detta borde isåfall bygga på att koaxens utsida relativt jord uppvisar 50 Ohm vid stationen...

Vad är det som säger att den gör det?

Däremot om koaxen är en kvarts våglängd lång, blir den mer ekvivalent med en radial och kan därmed leda returströmmar tillbaka till matningspunkten och koaxens insida! Eller?

/Lasse

Jag tänkte så här: att en vanlig kvartsvågs radial/jordplansspröt har hög impedans längst ut i änden. "Transformeras" till en låg impedans inne vid matningspunkten. Koaxskärmens utsida har tvärtom anslutits till jord nere vid radion, vilket borde innebära låg impedans. En kvartsvåg koaxskärms utsida får då hög impedans uppe vid matningspunkten, vilket medför att relativt lite ström går i koaxskärmens utsida, jämfört med radialerna.

En halvvåg uppvisar i stort sett samma impedans i båda ändarna. Om den anslutits till jord nere vid radion så blir det också lågohmigt vid matningspunkten. I ungefär samma storleksordning som radialerna.

?
Sture
 
Kommer ni ihåg alla paraboler för TV och dess mikrovågshuvud?
Man ser där en massa ringar, koncentriska omkring själva hålet, dvs vågledaren in till mikrovågshuvudet.
Dessa ringar är baluner, kvartvågs, och tre fyra fem stycken efter varandra.
Klart det är vikigt att inte få matarledningstrålning där, högsta känlighet är viktigt och man satsade på flera baluner.
Det hela ser ut som en talltrik med ringar.
Bara mottagning.... och ändå är det viktigt.

Mottagning och bara 10 W nog är det viktigt även på HF?

Någon mikrovågsknutte som kan förklara detta bättre och se sambandet ner i frekvens till HF?
Djupet på ringarna = kvartvågen?
Avståndet mellan ringarna = ??

de
FPD

ordet "choke" används ju också för mikrovågsmatare. Men det finns choke-ringar och kavitetsringar och dom har lite olika egenskaper.
Ringarna runt septum ska fokusera matarens lober så att man får en högre effektivitet i systemet (matare+parabol), dvs. inte ha för mycket överbelysning (eller underbelysning) av parabolreflektorn.
Genom att flytta ringarna septum kan man anpassa mataren till parabolen, dvs. storlek, djup, fokus.
Ringarna används för att påverka bandbredden i mataren.

Översätter man det till HF antenner så är ju principen densamma, man försöker hålla effektiviteten uppe i den avsedda antennen och dess funktion.

w1ghz har mycket material om detta på sin webbsite.
 
Last edited:
Back
Top