Ranking av tranceivrar

Karl Arne efterlyser krav på sändaren, sådana kommer bara en amerikansk tillverkare kommer med en sändare som man menar är renare, obs att det räcker med bokstavsgrupper som sägs betyda renare TX, ...


Det är två synsätt som kolliderar här, mitt är grundat av min bakgrund som radioingenjör och systembyggare, från vilken jag blivit något "miljöskadad".
Radiomateriel som ska fungera i "hårt specificerade" professionella radionät behöver riktigt bra data som gärna också ska gå att härleda från gemensamma normer och specifikationer.

Det behövs ingen "svartkonst" för att förbättra amatörapparaternas sändardelar till professionell nivå, så att man slipper t.ex. bredbandsbrus, nyckelknäppar samt ALC-modulering.

Professionell materiel har haft sådana krav på sig sedan "hedenhös" och det är bara för tillverkarna att tillämpa deras konstruktionsprinciper så är saken klar. Ett av problemen är att dagens radioamatörer blivit allt mindre medvetna om vikten av sändarspektrum, vilket kanske kan förklaras av att allt färre amatörer har hört hur deras egen signal låter "i luften".
Till denna grupp går det att sälja materiel med "livlig ALC-indikering", "genomträngande nyckling" m.fl. "nys".

Ett tag var PTO som avstämning av frekvens allenarådande, sen vara det viktigt med hög första MF, nu skall det var smalt filter i första MF och sen låg första MF, spegeln glömmer man då, snart ren TX.
Mig veterligen var det bara Japanska ICOM IC-201 som hade PTO, och detta då före amerikanska stationer.
(jo PTO fanns i proffs plåtradio tidigt)

Kort PTO-historik:

PTO:n uppfinns 1938 av Ted Hunter, WØNTI som är en medarbetare till Art Collins. PTO används i flera mottagar- och sändarkonstruktioner under kriget,
och när Collins börjar bygga amatörmateriel 1946 används PTO i både 75A och 51J-serierna av mottagare samt i 310A VFO-konstruktionen som sitter i 32V och KW-1.

Att göra en bra PTO är ganska svårt, och det är bara i ganska dyra apparater som man använder den. Legenden säger att Standard Radio köpte en 75A4 åt SM5WZ som han demonterar så att PTO-konstruktionen kan efterbildas när Ra200 konstrueras i slutet av 50-talet.

Drake konstruerar TR-3 transceivern 1962, och där använder man en PTO som är konstruerad för att vara billig att tillverka men trots det ha goda prestanda. Denna PTO blir en stilbildare och sitter i alla Drake-modeller t.o.m. TR-7/R-7.

Själva PTO-konstruktionen har inget i sig med "rena signaler" att göra, utan är bara ett jämförelsevis bekvämt sätt att att åstadkomma en linjär frekvensskala. När man dessutom använder permeabilitetsavstämning i hela apparaten (som i 75A,51J och Ra200) kan man dessutom lösa gangnings- och trackingproblemen på ett ganska elegant sätt, till priset av en komplex mekanik.


73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag håller med KA
det där sista med PTO och att den inte har med renhet att göra är just vad jag ville få fram.
80 talets amerikanska renässans för PTO var ju tre bokstäver som skulle rättfärdiga Amerikanska radio och underkänna "riskokare".
Och går det inte ändå byter de skala på diagrammen, så ser den "made in the USA" radion i alla fall bättre ut vid ytligt läsande av testen.

Vi hade ju SM5XXX vad han nu hette, var det Rolf? som mätte upp just ALC splatter. Han berättade för mig att han skulle få (omvända) ARRL att mäta på sitt vis, för att avslöja ALC splatter
Jag minns att jag önskade honom lycka till. Lite oförstående blick fick jag, men ARRL testar ännu inte så. Det är minst 5 år sedan. Kanske när en Amerikansk radio fått ALCTXCAA.
Men jag fick ICOM att göra stn med DRIVE ctrl.

de
SM4FPD
 
Alla vet att Collins och Drake var först med PTO.
Alla vet också att dessa inte hade fler "falska signaler" än andra samtida stationer.
Vi vill ha lite rättvisa i denna diskussionen!

Finns den perfekta radion?
Jag tvivlar starkt på det. Vad skulle i så fall en sådan radio kosta?
Var och en får köpa den station som han anser vara bäst just för hans ändamål.
Att ha andra amatörer till att göra bedömningar tror jag inte på.
/Ingvar
 
Last edited:
Det ligger mycket i vad du skriver Ingvar. Det finns nog ingen perfekt radio och att ställa upp en rankinglista ställer allt för stora krav på uniforma mätparametrar och mätmetoder, precis som redan nämnts i denna tråd. Dessutom, för att kunna tillgodogöra sig dessa önskade förfinade egenskaper i en radiostation, ställs även höga krav på användaren!

Visst är det så att ARRL har lite egna metoder att redovisa exempelvis IMD vid tvåtonsmätning på sändare, där man anger nivån på IMD-produkterna relativt "peak power" i en entonssignal istället för i tvåtonssignalen. På så sätt förefaller mätdata betydligt bättre. Fast känner man till det så har det ju egentligen ingen större betydelse. Det gäller att inte enbart förläsa sig på specifikationer.

Den största förbättringen att önska är utan tvekan sändarnas spektrum och renhet. Det skulle betala sig betydligt bättre än "dynamic range", "Roofing filter" och "DSP-filter". Problemet är väl att detta inte på långa vägar är lika säljande som ovanstående marknadsmässiga begrepp liksom diverse bling-bling och färgskärmar med "vattenfall"...

Kom att diskutera detta med Peter, SM2CEW, häromdagen, i samband med test av mitt slutsteg. Han berättade att han lyssnat på SM5HP som kör en äldre sändare signerad Standard Radio och att hans SSB-signal var otroligt ren och IMD-befriad i jämförelse med alla andra signaler från moderna amatörradiostationer på bandet. Samtidigt var han en av de starkaste...

Men, även om vi skulle ha denna höga kvalité på våra sändare, så faller det platt om vi inte kan hantera dem rätt...

73/Lasse
 
Min bedömning är ändå att frånvaron av en specifik kravespec för hur en amatörradio skall vara beskaffad ändå har get oss en makalös utveckling, vilken skulle frysas om en kravspec sattes.

Sant. Vi kan jämföra med bilar. Jag pratade med en bekant som jobbar med motorutveckling på en känd biltillverkare i Sverige. Han sa att de hade kunnat tillverkat betydligt miljövänligare motorer med lägre bränsleförbrukning än idag. Men de styrs av internationellt (läs amerikanskt) överenskommna standarder för vad som skall mätas och bedömas. För att sälja bra vill man få bra siffror i testerna som utgår från dessa standarder. Annars säljer man inte. Tråkigt för oss konsumenter. Riggar som t ex K3 hade kanske aldrig funnits om man i förväg konstuerar dem för att passa mätmetoderna, och utvecklingen avstannar.
// Åke
 
Kan inte hålla med om att "systemkrav" skulle hindra utvecklingen.
Om det funnits krav, antingen från myndigheterna eller från användarna, på t.ex. grannkanalundertryckning och sändarbrus skulle t.ex Elecraft K3 kunnat vara en ännu bättre radio.

Det borde gälla samma grundläggande principer inom spektrumanvändningen för amatörradio som för andra radiotjänster. De krav som finns för yrkesradio, de övergripande från ITU samt branschspecifika från t.ex. ICAO och ARINC, strävar att göra samexistensen så bra som möjligt mellan olika användare inom den begränsade resurs som spektrum utgör.

Vi har fått bevittna en märklig utveckling åt fel håll. För en mansålder sedan var "rent sändarspektrum" och låg distorsion ett argument i annonserna för SSB-materiel, och tillverkare som Collins lade ner stora ansträngningar på att få sina amatörradioprodukter lika bra eller bättre i dessa avseenden som de professionella produkterna. Dessutom ansågs "knäppfri nyckling" och frånvaro av övermodulering känneteckna den "riktiga radioamatören".

70/80-talen blev ett vägskäl i utvecklingen, de traditionella leverantörerna började försvinna och majoriteten (med få undantag) av amatörradioapparaterna kom att konstrueras efter i princip samma mall; mobiltransceivern. Denna kan klara sig med betydligt sämre prestanda jämfört med apparater för fast installation p.g.a sin sämre antenn.

När det gäller specifikationer på telegrafiteckenformning finns det knappt några utanför en liten exklusiv skara av tillverkare (Ten-Tec, Elecraft) som optimerar sina sändare för ett minimerat spektrum.

När sådan materiel ansluts till stora antenner och med ett slutsteg mellan märker man som användare av andra delar av amatörbanden tydligt av de sämre prestanda, vilka inte skulle godkännas av yrkesanvändare.

Ett problem är att man numera så sällan har möjlighet att höra en riktigt bra signal
"i luften".

De SRT 400W och 1kW sändare som bl.a. SM5HP använder är specificerade och konstruerade för Independent Sideband, ISB, vilket kräver en mycket hög grannkanalundertryckning. Man brukar dimensionera för minst 60 dB på 3 kHz avstånd. Detta kan synas lite, men som jämförelse har den genomsnittliga amatörtransceivern (utan slutsteg) i bästa fall 35 - 40 dB undertryckning i första grannkanalen. Som ytterligare jämförelse ligger nivån för marinradio i häraden 45 dB och för flygburen HF runt 50 dB.

Den skräddarsydda telegrafisändare som SM7EQL byggde för några år sedan med inställbara stig- och falltider på teckenflankerna gav också en fingervisning om hur riktig telegrafi kan låta.

Problemet kan sammanfattas i att tillverkarna, i avsaknad av "medvetna konsumenter", följer minsta motståndets lag.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Kan inte hålla med om att "systemkrav" skulle hindra utvecklingen.
Om det funnits krav, antingen från myndigheterna eller från användarna, på t.ex. grannkanalundertryckning och sändarbrus skulle t.ex Elecraft K3 kunnat vara en ännu bättre radio.

Så är det alldeles säkert. Men det gäller ju att det är rätt krav som ställs.
I bilexemplet stirrar konstruktörerna sig blinda på just de parametrar som har blivit systemkrav. Andra, kanske nästan lika viktiga parametrar kommer i skymundan.

Så hur gör vi för att få fram rätt systemkrav? Det var väl så tråden startade.
Och hur får vi amatörradiotillverkarna intresserade av dessa?

// Åke
 
Och hur får vi amatörradiotillverkarna intresserade av dessa?

// Åke

Å hur får man kunderna att betala för det, när saker som belysta knappar och blå färg på lysdioderna står högst i kurs?

de Anders SM4RNA
 
Ja åke det är väl bara att lista upp en önskelista då.

1. En amatörradiostation skall ha oändlig livslängd
2. En amatörradiostation skall i all framtid går att uppgradera till alla tänkbara operativsystem som datortillverkarna kan tänkas hitta på.
3. En amatörradiostation skall ha elsäkerhet som täcker de i EU förekommande kraven
4. En amatörradiostations frekvensdrift skall vara under 0,05 ppm under minst 30 år
5. En amatörradiostation skall gå att uppgradera till nya trafiksätt som kan tänkas utvecklas minst 30 år framåt
6. En amatörradiostation skall innehålla standardkomponeter som alltid i all framtid kommer att tillverkas hos de flesta komponetetillverkarrna. Och gå att köpa i ental.
7. En amatörradiostaion skall ha en mottgarkänslighet som anses tillräckklig, dvs minst - 120 dBm under 30 MHz och minst 22 dBm över 30 MHz.
8. En amatörradiostation skall säljar med 5 år, och gärna 10 års garanti, service skall kunna erbjudas i minst 30 år efter garantitiden.
9. En amatörradiostation skall ha en mikrofonkänslighet som tillåter alla tänkbara mikrofoner att kunna anslutas och inte minst de "JAG" (läs HEIL) anser vara standard.
10. En amatörradiostation skall när som helst kunna öppnas för nya amatörband, oavset frekvens och krav. detta helt inom 30 år åtminstone.
11. En amtöradiostation skall ha en selektivitet som gör att inga oönsakde signaler kan nå den frekvens jag ställt in. Oavsett om jag ställer in den fel.
12. En amatörradiostation kall ha den uteffekt som krävs vid alla förhållanden, och vara adaptiv.
13. En amatörradiostation skall aldrig störa ghrannarna på grannkanalen även om jag ställer in knappar fel.
14. En amatörradiostation skall alltid kunna modifieras på sätt som någon tycker förbättrar den. Att verifiera "förbättringen" skall ej behövas.
15. En amatörradiostation skall ah trimmkärnor som ite skrpicker vid ovarsam trimning.
16. En amatörradiostation skall ha skruvar som kan skruvas med vilken skruvmejsel som helst, även en sliten sådan.
17. En amatörradiostation skall ha en noiceblanker som tar bort den störning som radioamatören besväras av, även ströningar med anropsignal och konstigt språk, oavsett styrka.
18. En amatörradiostation skall kunna uppgraders till nya tekniska landvinningar som kan tänkas komma i framtiden. Exvis gratis byta slutsteget till sådant som ge mindre oänskat bandbredd.
19. En amatörradiostation skall ha en utfällbar ölburkshållare med kylning. Bör passa för alkoholfritt alternativ som mineralvatten. Att den kan brygga kaffe är självklart och finns redan idag.
20. En amatörradiostation bör ha en mikrofon-EQ som automatiskt anpassar sig till operatörens röst, en standard för röstoptimerning bör då tas fram.


Sen kan man dela upp det hela i Miljö, elsäkerhet, utseende, teknska spec, etc.

Ja det är bara att fylla på.

Nu är jag förståss lite ironisk, men det kunde ändå vara kul att få in lite av de önsemål som finns där ute i stugorna, för att se om det är realistiska tankar.
Fyll på bara med önskemål så översätter vi sedan och sänder till Japan. eller varför inte en ny svensk amatörradiotillverkare?


De
SM4FPD
 
Fyll på bara med önskemål så översätter vi sedan och sänder till Japan. eller varför inte en ny svensk amatörradiotillverkare?


De
SM4FPD

Tja. Att riggarna är klara när de lanseras så inte ett åtgärdspaket behövs. Eller att man slipper upptäcka att "finesser" man kör hårt i marknadsföringen visar sig inte fungera vid verklig användning och att det inte går att "modda" över huvud taget.
 
Man skall kunna bygga en Ferrari av en Folkvangn önskar sig RNA.Även om det har gått några år.
Punkt 21 då.

Jo det är nog en del av de önskemål som jag upplever och som återspeglas i listan jag gjorde.
Obs att de 20 punkterna inte är något som jag hittat på utan helt aktuella och om inte dagliga men i alla fall månatliga frågor.

Väldigt sällsynt att nån önskar sig 3 dB lägre oönskade sidband.
Väldigt sällsynt att någon känner ansvar för grannkanalerna, detts sker inte ens på FM.
Väldigt sällan som någon önskar sig bätre imd på RX, de flesta inser inte att de hör just IMd utan tror att det är störningar.

Det RNA är lite inne på är nog förväntningar som kanske inte uppfylls. Dvs man läser en spec, eller test, hör rykten, exvis att det är bra med 500 Hz roofingfilter, ändå hörs det inte hela världen på mottagaren.
Det gäller väl det mesta, bilar exvis. som kanar i diket trots fyrhjulsdrift, mittdiff och antisladdsystem. Men mugghållare finns.

de
SM4FPD
 
Man skall kunna bygga en Ferrari av en Folkvangn önskar sig RNA.Även om det har gått några år.

Det RNA är lite inne på är nog förväntningar som kanske inte uppfylls. Dvs man läser en spec, eller test, hör rykten, exvis att det är bra med 500 Hz roofingfilter, ändå hörs det inte hela världen på mottagaren.
Det gäller väl det mesta, bilar exvis. som kanar i diket trots fyrhjulsdrift, mittdiff och antisladdsystem. Men mugghållare finns.

de
SM4FPD

Nej jag tänker på egenskaper eller finesser som inte är möjliga att använda p.g.a. bristande beta-testning, som det heter inom datavärlden.

Jag tänker på en apparat där man inte kan använda dimmerfunktionen för att den då alstrar en ton på den utsända signalen. Eller en radio där den inbyggda dämparen i squelshen som ska förbättra storsignalegenskaperna som inte går att använda eftersom den inte går att använda tillsammans med scanning. Eller en radio som sänder ut en ton ihop med modulationen och måste moddas för att kunna säljas. Eller handmickar som som låter bra eller illa beroende på vart de är tillverkade. Eller att kylningen av transistorn som dimmar displayen inte har nog kylning... O.s.v. o.s.v.

(Ovanstående handlar inte om bara ett fabrikat, för den som undrar)

Att kräva att de funktioner eller egenskaper som en tillverkare introducerar, verkligen fungerar, går att använda och inte kommer i konflikt med andra funktioner och egenskaper tycker jag är helt grundläggande.

de Anders SM4RNA
 
Men om vi skall återgå och bli lite allvarliga (vad trist ;)) - här finns ju flera som har riktigt bra tekniskt kunnande (ingen falsk blygsamhet nu!).

Om ni skulle peka ut några HF-radio som ni tycker är riktigt bra, vilka skulle det bli? Ge gärna exempel i t ex 3 olika prisklasser, säg 5-10.000, 10-30.000 och däröver. Och ja, jag är intresserad av prestanda, inte färgen på lysdioderna :).

// Åke
 
Åke! jag tror säkert, eller vet, att det finns radioamatörer som tycker att rena tekniska prestanda oxo är en viktig sak. de är dock få, kanske 1 procent.
Gäller den här diskussionen inte de andra?
Möjligen att den tekiska procenten är högre här på detta forum.
Men en radiotillverkare, eller tillverkare av vad annars som helst, har att ta hänsyn till hela sin marknad, som ibland är hela världen.
Jag kan räkna upp inte bara 20 utan 200 önskemål, och sedan komma till tekniska önskemål och krav på slutet som en marginal. Men jag väljer att inte göra detta utan hoppas att de flesta förstår att man inte kan påverka någon eller några tillverkare.
Jag tror att rätt väg är att radioamatörerna ökar kunskapen och lär sig sin radio för att vid nästa köp veta vad man önskar och lärt sig hur bristerna kan låta, eller hur viktigt utseendet, blå eller röda LED är. Allt helt själv.

En gång för 10 år sedan erbjöd jag, och min engelska och tyska kollega att sammanställa ett dokumnet med önskade krav på hur en amatörradiostation för kanaltrafik skall vara beskaffad. ICOM gillade INTE detta och vi skippade tanken.
Några finnesser har man ändlå lyckats få med.
Ett sådant dokument skulle defenitivt har frusit utvecklingen.
Att tro att "5 års planer" skulle kunna leda framåt är väl optimistiskt.
Att tro att utvecklingenn av amatörradio skulle vara något särsklit som inte liknar, eller som tillverkaren lyssnar mer till konsumetnterna är andra produktgrupper är en utopi.
Nej här tror jag faktiskt på den liberala självregleringens princip.
De sjuka dåliga dör och de friska med bra hälsa och med framåtanda överlever.
En form av evulotion.

Något som stärker denna evoulution är att det utvecklas hela tiden nya komponeter, något som inte någon radiotillverkare kan anklagas för negativt, som gör att det går att bygga bättre och bättre grejer, med felr och fler finesser, som passar allt fler till allt lägre konstnad. ett fastlagt spec för hur en amatörradiostation skall vara beskaffad kommer ju att frysa även den evolutionen.

Den som vill ha något exklusivt bygger förståss själv.
Det får man göra om man vill ha en speciell bil, en speciell steroanläggning, eller en dator utöver det vanliga.

Ser man enbart och enögt på några få tekniska specifikationer. Och skiter i alla andra tyckanden, önskemål och smakinriktningar, exvis blå LED. ja vem tror då att en tillverkare skulle lyssna.
Prylar som radio, kameror, stereo, mobiltelefoner, Video, datorer, ja allt handlar om det mesta men inte tekniken.

Sammanfattat betyder ju då detta slit och släng principen. Köp en ny när det kommit en modell som har det jag önskar mig, släng den gamla som inte hade BTFFR.
En evolution, styrd av habegär, nya komponeter, teknisk utveckling.
Knappast 5 års planer.

Som radioamatöer finns alla möjligheter att skaffa det man verkligen vill ha, bygg själv.
Den möjligheten skall vi förståss vara rädda om.

Men nu var det rankning av befintliga radiostationers egenskaper tråden handlade om.
Vem skall då ställa upp kraven för rankningen. Och vilka av mina 200 exempel på önskemål skall stå modell för rankningen? De tekniska kraven? De som vill ha moderna färger i displayen? De som vill ha små söta radiogrejer? De som vill ha 19 tums radio? De som prioriterar miljö inom hobbyn?

Hur skulle den här diskussionen ha sett ut om vi var i tiden då Drake R4C med T4x var dominerande? Skulle alla sitta med optimerade Drakeliner?

Givetvis tycker jag att tekniska prestanda och egenskaåper är viktigt, ne jag inser oxo att vi har fått en stor mägd utveckling, men framför allt låga priser och nya trafiksätt nya egenskaper som gör hobbyn lättare och billigare med mindre krav på kunskap att serva och underhålla själv.
Men det tar sin tid. Åren går och man måste se alltihop i ett tidsperspektiv.

Det vi talar om är betydligt bredare än bara imd, splatter och dBm.

De
SM4FPD
 
Lite märkligt att det verkar som att man kan bortse i från att apparater av flera fabrikat skickar ut ljud på TX trots att man är tyst. Vore inte det vara det allra första kravet långt innan de mer tekniska orden kommer upp?
 
En annan sak som man ska komma ihåg. Det är lätt att tro att utvecklingen styrs av bara kunderna och en utvecklingsavdelning. Det finns en ekonomiavdelning och en drös aktieägare som ska ha sin veckopeng med, och det är de som håller i rodret.
 
oj vilka prestanda det finns att välja av...

0-100W på 2-5ms - imponerande!
0.1Mhz kontinuerlig till 52Mhz i 1hz steg - fint som snus!
56KSEk till 0Ksek på en enda banktransaktion - det är snabbt!
S9+60dB på skalan - det är mycket juice!
128 mjukvarumenyer - gimm'e more!
401 programmerbara minnen - Wow, glöm inte bort det!
38 vred på fronten - Wow, ett riktigt skruvat användarinterface!
13.5V@1.2A vid RX - det är lågt!
;-)
 
Jag kommer ihåg när Atlas-maskinerna lanserades.
De hade så makalöst branta filter att det behövdes en helsida för att plotta filterkurvan i annonsen.
Förmodligen gick många på detta, då det vid den tiden var populärt att disktutera filterprestanda.
Att man valt verikalskalan för att täcka ytan tänkte man inte på.
Trots detta hördes inte hela världen när man så önskade.
Och inte var riggarna snälla mot kameraterna på grannkanalerna heller.
Men en form av evolution har ändå skett sedan dess.

Någon som minns ARRL:s tester på Atlas 210 ?
Den var säker otroligt bra. med mätningar som passade konstruktionen, i avsikt att utklassa samtida riskokare.

Andra minnesvärda finesser är:
Överliggande verktygslåda
Turbo speechprocessor
400 % Talk Power
400 W Pep och 87 Watt uteffekt
Solid State PTO
Countour
Bärvågsundertryckning 28 dB
Skala som medger avläsning på +-1 kHz (Drake SPR-4)

de
SM4FPD
 
Ironi är ett underskattat medel både för i humorsyfte och för att få en "poäng" att verkligen belysas. Jag är övertygad om att vi alla har "önskemål" oavsett om det gäller färgen på de blinkande lamporna eller bredden i mottagarna, möjligheter till utbyggnad, modifiering och så vidare.

Jag betvivlar att denna diskussion, eller det den utvecklats till,
dragen åt det mer ironiska hållet, var det ursprungliga syftet med denna tråd.

Personligen kan jag tycka att kanske inte en rankning, men ett försök att testa diverse av våra fina "maskiner" utefter parametrar som kan vara intressanta både för oss och för nya och eller återvändande amatörer.

Enligt tillverkarna har de alla den ultimata contestmaskinen,
och den ultimata QRPriggen, osv...

Vad är då ultimat ?

Jag anser att riggarna, i ett dylikt fall måste testas utefter vad de är tänkta att användas till.

Det finns säkert någon som vill ha en skrivbordsprydnad, med så mycket rattar, lampor, m.m. som möjligt. Det finns garanterat någon som vill ha en bra ingångsrigg för att börja köra kortvåg, och då är ute efter en användarvänlig rigg. Och så finns de andra som vill kunna ställa in bakgrundsvärden i riggarna som skulle få de flesta nybörjare att ifrågasätta sitt hobbyval, för att på så sätt optimera sin upplevelse av hobbyn.

Hobbyn har många ingångsvägar, och minst lika många former av utövande.

Jag personligen har en Yaesu-897, en "jack of all trades", den kan fixa allt jag ber den om, men den är inte användarvänlig, eller, den tar tid att lära sig. Jag kör den tillsammans med en Mac, och det fungerar för mina behov, med alla de begränsningar jag har i mitt nuvarande boende utmärkt.

Med det är inte sagt att det är en ultimat rigg.

Jag tycker att det finns merit i tanken att genomföra tester, erfarenhetstekniskt material torde ju finnas på hur olika riggar uppför sig, och hur vi uppfattar dem.
Det "VI" behöver göra, är att skapa en måttstock att mäta våra erfarenheter gentemot, för att ge vår sammanslagna erfarenhet validitet. Och utifrån det materialet skapa en form av rankning, där jag ex. skulle sätta Yaesus FT-897 som en "allt i ett" maskin, som jag sade en "jack of all trades" som i praktiken inte är expert på något, men det kan "fuska" i nästan allt.

Ett sådant "enkelt" beslutstöd anser jag personligen hade varit guld värt, om jag i dag stod i begrepp att köpa mig en ny rigg.


de

SM7WYG - Christopher
 
Back
Top