>>>Ni får ha överseende med oss "rookies" - jag gör i alla fall mitt bästa för att sända bra CW men det krävs såklart erfarenhet för att bli bra.
Och det får man ju bara genom att köra...
Ja, Åke. Det är känsligt det här. Alltid finns det folk som känner sig trampade på för att de inte hunnit bli "proffs".
Alla har vi varit nybörjare och för att avancera så krävs envishet och träning och åter träning. Mer envishet och hårt jobb. Du kan räkna med att det tar minst 10 år för en operatör med goda anlag att öva upp sig till proffsnivå om han eller hon lägger ner flera timmar varje dag på att köra olika sorters trafik och på så sätt samlar på sig alla möjliga sorters erfarenheter.
Precis som i alla sporter så kan man utöva morsetelegrafering på olika nivåer. Det stora flertalet radioamatörer kommer en bra bit på vägen efter några aktiva år på radion men jag är tämligen säker på att ytterst få når det som motsvarar elitnivån inom sportens värld. Ytterst få når dit. Lägg det på minnet.
Det finns en del som på några få år blir väldigt duktiga contest-operatörer men som är totalt värdelösa på att ta emot löpande klartext i huvudet och därför inte klarar av att föra en normal konversation utan att skriva ned eller föra minnesanteckningar. Ej heller kan de sända/stava särskilt bra eftersom de mest knappat på datorns tangenter och skickat ut färdiginspelade meddelanden med F-tangenterna. Jag känner flera sådana amatörer som placerat sig i det absoluta toppskiktet inom contesting men som egentligen är kass på telegrafi - enligt mina mått mätt. Häftigt va?
Andra har utvecklat sin hörsel att ta emot ytterst svaga långsamma morsesignaler som ligger långt under bruset. Signaler som de flesta "vanliga" operatörerna inte hör eller kan läsa p g a att de vant sig att ta emot starka signaler. Prova att lyssna på några EME-inspelningar och försök läsa det som sänds. Få klarar att läsa sådana signaler.
Ytterligare att tänka på är att det krävs många års erfarenhet och träning för att läsa extremt "dålig sänd" telegrafi, där den sändande motparten helt enkelt utvecklat en sådan personlig stil så att den är obegriplig för de flesta "vanliga". Jämför med svåra dialekter som bara de infödda kan förstå. Ett exempel på sådana sändningsstilar finns att avlyssna på 3540 kHz på morgonkvisten där OFFRO-gänget håller till. Några av deltagarna är pensionerade yrkesgnistar och har utvecklat en sådan personlig sändningsstil att de är i det närmaste oläsbara för de flesta. Dock har de själva inga problem att kommunicera med varandra eftersom de lärt sig alla egenheterna och vet att vissa prickar i ett sänt tecken egentligen är streck och att vissa streck som sänds aningen för korta skall tolkas som prickar ibland och steck vid andra tillfällen.
Själv gillar jag denna sidan av telegrafin. Det ger mig utmaningar att öva upp min färdighet i att dekryptera sådana sändningar utan hjälp av dator. Från tid till annan kör jag "oläslig" telegrafi med min mekaniska bugg där jag formar tecknena så att de flesta inte kan läsa det jag sänder men där jag samtidigt vet att det finns dom som verkligen kan och det är dom jag vill ha tag på för att köra ett riktigt QSO där det inte bara handlar om att ge varandra 599 i rapport. Nästan undantagslöst frågar motstationen om jag också jobbat som yrkesgnist. För mig är en sådan fråga ett gott betyg på min sändning.
Samma sak kan återfinnas på telefoni där vi ibland hör lokala förmågor prata på sina lokala dialekter. Det är först när de måste prata med utbölingar utanför den egna socknen som de måste förställa rösten och prata rikssvenska eller ännu värre, stockholmska för att bli förstådda och få 59 i rapport.
Morsetelegrafi är fantastiskt men det tar oerhört lång tid att bli en driven och bra operatör. Inget kommer gratis på posten utan ansträngningar. Kämpa på och tappa inte modet.
/Bengt