SDR RTL-SDR USB Software-defined radio

När man kommer bort från stördimmorna runt huset samt får lite antennhöjd blir det en
"himmelvid skillnad" (avsiktlig ordvits).

"J-pole antennen" är ett specialfall av den ändmatade dipolen, där man använder sig av
den impedanstransformerande egenskapen av en öppen 1/4-vågs ledning.

Det gör normalt ingen större skillnad mellan metall och plaströr, men ett metallrör har fördelen att
vara mer mekaniskt stabilt och det blir inte lika enkelt att montera antennen i änden när det är metall.

Valet av antenntyp beror, som vanligt, av vad man vill uppnå.

Ska man använda en antenn för både sändning och mottagning blir det lite mer kritiskt med måtten.
Genom att välja mått och materialgrovlekar "med smak" kan man få till en antenn som fungerar bra både
på 144 och 432 MHz, men det blir vanligen behövligt med en del "handpåläggning".
 
Eftersom de antenner som nämnts hittills är rundstrålande (åtminstone i ett plan), så är väl inte en vanlig dipol diskvalificerad. Jag har provat att bygga med vattenledningsrör av koppar, med två dimensioner, där det tunnare röret passar inuti det grövre. De monteras så att dipolens ben kan förlängas, jag har normalt de tunnare rören i ett mittstycke och de grövre trädda på utifrån. De grövre har ena änden slitsad och med en liten slangklämma kan man låsa dem i rätt läge (längd) mot det tunnare innerröret. Matningen kan ju göras direkt till mittsycket i rät vinkel, eller helt enkelt in i mittstycket genom det ena röret (om dipolen ska sitta vertikalt). Jag har uppfattningen att dipoler kan stackas utan direkta problem, om de sitter med ändarna mot varandra. Och de går fint att använda till TX.
 
På tal om rundstrålande dipol, så noterade vi vid mätningar på SM5DWF:s låddrakeantenner i Ånnaboda där jag assisterade att den dipol Peder ville jämföra med inte var rundstrålande, det skiljde flera dB när maströret snurrades. Jag hade några klämferriter med mig, och med en ferrit varje kvartsvåg (på coaxens utsida) blev det mindre skillnad när den vreds. Antennen råkade vara en Vårgårda vikt dipol som har en 180 graders fasningsledning i den svarta anslutningsboxen.
/Jan

Dipol_m_ferriter.jpg
 
SM0AOM said:
Det här med "trådnät" kontra "radio" är ganska intressant.
Bekymret med tråd är att kapaciteten är rätt liten på parkabel, och
att det är ganska lätt att skada förbindelsen fysiskt.

Ett talesätt när jag höll på med förbindelsehantering för radionät var att
"länk går inte av för hackor". Hörde det först av en försäljare av länkutrustning från
det inte alldeles okända företages Waves i Lysekil, men det var nog ganska förankrat i "branschen"
redan innan.

Parkabel kan användas till olika former av flerkanalsystem som höjer kapaciteten, men
man kan inte komma i närheten av kapaciteten hos vare sig radiolänk eller fiber.

Radio är även problematiskt när det gäller "signalskydd", eftersom man kan avlyssna det relativt
enkelt utan att ha fysisk tillgång till själva förbindelsen, och även störa förbindelserna.
Click to expand...
Lite off topic.
På slutet av 80talet körde vi på Televerket Radio i Syd med bumber stickers med just texten ’Radiolänk går inte av för hackor’. Teledirektören för trådtjänsterna blev väldigt irriterad.
En annan var ’Bättre trådlös än rådlös’ Då gick topplocket hi hi.
 
Det fanns vissa interna spänningar mellan "radion" och "trådverket".
En som jag minns väl var när dåvarande ekonomichefen i RoÖa
vid ett möte hade sagt "vi inom radion är 10% av de anställda, men drar in
70% av koncernvinsten". Då hade man satt i halsen på flera ställen i Farsta.

En annan var upprinnelsen till "R-line" i slutet av 80-talet.

Det gick trögt att bygga ut NMT900 p.g.a. trådsidans svårigheter att leverera förbindelser,
och de extrema ledtiderna, i synnerhet i glesbygderna. Seth Myrby (SM0AGP[SK])
som var en handlingens man bestämde sig för att angripa saken med en egen teleinfrastruktur, som ursprungligen var tänkt att bli helt radiolänkbaserad. "Trådsidan" tog mycket illa upp, och till sist blev kompromissen
R-line som var ett genidrag genom sin enkelhet, modularitet, höga driftsäkerhet och sina
bra administrationsverktyg.

1707128736261.png
Bild från tiden före R-line

Att låta minsta enheten vara 2 Mbit "E-1" och sedan dela upp den med egna "muxar" blev oerhört kostnadseffektivt.
Dessutom ökade tillgängligheten och ledtiderna sjönk dramatiskt.
Att kunna få en förbindelse uppkopplad med ett par-tre dagars ledtid istället för lika många månader gjorde en
påtaglig skillnad, och dessutom att det fanns integrerade och lättanvända diagnostikverktyg i systemet.

Mer än en gång hände det att driftpersonal ringde R-line support i Sundsvall, bredde ett tjockt lager smör på rösten, och fick en förbindelse uppkonfigurerad eller omdirigerad medan de väntade i telefon. Man fick egentligen
inte göra så "men nöden har ingen lag".

Jämfört med att sända en eller flera tjänsteskrivelser via internposten till Telekontoren med begäran om att få disponera en ny förbindelse mellan A och B, vänta några veckor, göra en ny påstötning, ytterst motvilligt få linjediagrammen (som vi egentligen inte skulle få ha) och slutligen inmätningsprotokollen innan
förbindelsen kunde användas, var det "en påtaglig förbättring".
 

Attachments

  • 1707128624311.png
    1707128624311.png
    63,9 KB · Views: 1
Last edited:
Nu har jag hållit på ett tag och lärt mig mycket längs vägen. Ska nog ta ett cert för att komma längre.

Tack alla för hjälpen och skämten som jag inte fattar, än. Och tack SM0UAN för ditt förslag på dipol. Men jag förstår inte riktigt hur den ser ut. Den verkar vara justerbar för fler frekvenser. Har du möjligtvis någon byggbeskrivning på din antenn.

Jag kommer att göra en "skivkon" som jag ska bygga med rostfria cykelekrar. För det finns i överflöd här. Anpassa den för 2 meter och kan då dx'a runt på på UHF.

Jag vet inte än vad jag ska ha för isolator mellan jord planet och antennspröten. Kan man ha teak? Det ruttnar inte och går att skruva i.

För den som är intresserad så satt jag några timmar och skrev upp de frekvenser som flyget hördes på. Med hjälp av scannersverige.se och flyg-radar.se kunde jag identifiera några. I synnerhet helikoptrarna där det är kraftiga ljud, störningar, från rotorbladen.
 

Attachments

  • Flyg över Säve.jpg
    Flyg över Säve.jpg
    215,5 KB · Views: 12
Den dipol jag beskrev är tillverkad utan "ritning". Jag köper vattenledningsrör från Jula, K-Rauta eller Biltema, det brukar finnas tvåmeterslängder. Om man väljer tjocklekar, så att det tunnare passar precis inuti det grövre, blir det lätt att göra "teleskopiska" dipolben, så man kan justera dem efter önskad frekvens (man måste ju kapa av i vettig längd först...). Man sticker in de tunna rören från varsitt håll i ett borrat mittstycke, jag har använt träbitar, där man gjort ett urtag i mitten så att de inre ändarna syns när rören stuckits in. Fixera rören i mittstycket, anslut matarkabeln till de exponerade innerändarna. Om man väljer längd på de tunna rören för den högsta frekvens man är intresserad av, kan man ha ungefär lika långa grövre rör att trä på dessa, för att förlänga dipolbenen så de stämmer för en hälften så hög frekvens, eller någon frekvens däremellan. De yttre rören ger jag en 20 mm slits med bågfil, så att ändarna kan klämmas ihop med exvis slangklämma och fixera dem i det läge de skall vara.

De rör jag valt har varit av koppar, med ytterdiameter 10 mm och 12 mm, de har passat inuti varandra rätt tight. Man kan säkert jobba med tjockare rör, det ska enligt vad jag förstått ge lite mindre skarp resonans om diametern ökas. "Träbiten" har varit c:a 15 cm av en 5x5 fyrkantstav (furu), genomborrad längsmed och med ett "urtag" i mitten där rörändarna möts (så man kommer åt att ansluta matarkabeln). Om man vill, kan matarkoaxen träs in genom det ena dipolbenet (om antennen ska sitta vertikalt), annars ska den ju gå ut vinkelrätt från antennen.
 
Last edited:
Tack för den beskrivningen SM0UAN. Strålande, antenn, ide...:) Detta är ju intressant och jag ska räkna på vilka frekvenser som aktuella. Detta kan t.ex. funka fint på fönsterblecket utanför sovrummet. Biltema har mycket riktigt 10 och 12 mm rör, 2 meters. Hornbach har också div. mässing och aluminiumrör.

Jag har lite svårt att hitta hur bred frekvens man kan räkna med en dipolantenn t.ex. anpassad för 434 MHz. I något fall skriver de att större diameter ger mer bredd.
Skulle det funka och sända på en dipole?


Tack SM0GLD, Så fina material har jag inte hemma f.nv. Men en gammal skärbräda som förmodligen är Polykarbonat ska finnas. Polykarbonat är ju UV beständig och håller en 10-20 år utomhus.

Min flickvän tog cert genom FRO för 10 år sedan. Men hon har tappat bort uppgifterna. Finns det något nationellt register eller ska hon kontakta FRO? Detta var väl före SSA som utfärdare. Vidare så fick hon signalistutbildning i försvarsmakten. Men det har man väl ingen nytta av i det civila.
 
De antenner jag byggt enligt "receptet" ovan har jag använt på 144-145 MHz -bandet och sänt med upp till 50 W utan missöde.
 
Jan.Doverborn said:
Tack för den beskrivningen SM0UAN. Strålande, antenn, ide...:) Detta är ju intressant och jag ska räkna på vilka frekvenser som aktuella. Detta kan t.ex. funka fint på fönsterblecket utanför sovrummet. Biltema har mycket riktigt 10 och 12 mm rör, 2 meters. Hornbach har också div. mässing och aluminiumrör.

Jag har lite svårt att hitta hur bred frekvens man kan räkna med en dipolantenn t.ex. anpassad för 434 MHz. I något fall skriver de att större diameter ger mer bredd.
Skulle det funka och sända på en dipole?


Tack SM0GLD, Så fina material har jag inte hemma f.nv. Men en gammal skärbräda som förmodligen är Polykarbonat ska finnas. Polykarbonat är ju UV beständig och håller en 10-20 år utomhus.

Min flickvän tog cert genom FRO för 10 år sedan. Men hon har tappat bort uppgifterna. Finns det något nationellt register eller ska hon kontakta FRO? Detta var väl före SSA som utfärdare. Vidare så fick hon signalistutbildning i försvarsmakten. Men det har man väl ingen nytta av i det civila.
Click to expand...
Fick hon någon anropssignal?

Har ni kollat i https://www.ssa.se/ssa/smcb/

Annars tycker jag att ni börjar med att kontakta SSA kansliet.
 
SM7TLH said:
Jag är 99.9% säker på att den är av polyetylen och inte polykarbonat. Om inte annat för dina knivars skull :)
Click to expand...
Nej, det var, med 100% säkerhet, polypropen. En av de vanligaste termoplasterna. Mycket stark, tålig och perfekt att skruva i. Fast utan pigment dålig UV beständighet. Min är svart så ok. Fast det kan bli teak också.

SA0BUX said:
Fick hon någon anropssignal?

Har ni kollat i https://www.ssa.se/ssa/smcb/

Annars tycker jag att ni börjar med att kontakta SSA kansliet.
Click to expand...
Lysande! den kunde jag inte hitta när jag sökte.
 
När man väljer isolationsmaterial i antennkonstruktioner kommer elektriska egenskaper långt ner på listan.
Det som primärt är viktigt är bearbetningsegenskaper, hållfasthet, väderbeständighet och UV-beständighet.
Acetalplaster används ofta av den anledningen.

Effekttåligheten hos antenner som radioamatörer kan tänkas använda begränsas primärt av
matningsledningens effekttålighet, och så länge man använder någorlunda grov kabel, grövre
än RG-174, är det ingen begränsande faktor. Däremot så behöver man beakta dämpningen i kabeln,
i synnerhet när man önskar lyssna till svaga signaler.

Man brukar grovt ange bandbredden för en discone-antenn till 1:4, så en antenn dimensionerad för en undre gränsfrekvens av 120 MHz fungerar bra upp till c:a 500 MHz.
 
Last edited:
SM0AOM said:
När man väljer isolationsmaterial i antennkonstruktioner kommer elektriska egenskaper långt ner på listan.
Det som primärt är viktigt är bearbetningsegenskaper, hållfasthet, väderbeständighet och UV-beständighet.
Acetalplaster används ofta av den anledningen.

Effekttåligheten hos antenner som radioamatörer kan tänkas använda begränsas primärt av
matningsledningens effekttålighet, och så länge man använder någorlunda grov kabel, grövre
än RG-174, är det ingen begränsande faktor. Däremot så behöver man beakta dämpningen i kabeln,
i synnerhet när man önskar lyssna till svaga signaler.

Man brukar grovt ange bandbredden för en discone-antenn till 1:4, så en antenn dimensionerad för en undre gränsfrekvens av 120 MHz fungerar bra upp till c:a 500 MHz.
Click to expand...
Jo SM0AOM jag har jobbat som ingenjör med materialegenskaper i många år. Ibland kan det vara mycket krävande. T.ex. leveranser till offshore med de hårdaste svets och målningsprogrammen. Men jag har inga medel att bygga med optimalt materialval. Så inom min budget så får jag bygga med det jag har.

RG-174 som inte är längre än nödvändigt, 12 meter i mitt fall, funkar ju alldeles utmärkt för ändamålet. Då får jag en erfarenhet som många på HAM kanske aldrig får uppleva. D.v.s. med begränsade medel uppleva intresset med radio. Nuvarande antenn J-pole är bl.a. byggd av gardinstänger och vulktejp. Jag får nu in 16 olika frekvenser med flyg. Säve ligger bara 4-5 km bort och här är det helikoptertrafik med polis och ambulansflyg. Jag ringer själv Säve ibland för tillstånd för drönare.

Här är en rolig sida om fula antenner. http://www.uglyantennas.com/

Namnlös.jpg



Flyg över Säve.jpg
 
Jan.Doverborn said:
Då får jag en erfarenhet som många på HAM kanske aldrig får uppleva. D.v.s. med begränsade medel uppleva intresset med radio.
Click to expand...

Mja...

De flesta riktiga radioamatörer vilka frekventerar detta forum började med "radiohobbyn" som högstadie-
eller t.o.m. mellanstadieelever, och var därmed "budgetbegränsade" av påtagligt naturliga skäl.

Vi fick "slakta" gamla träradio och bygga ihop improviserade 0-V-1 och andra former av detektormottagare från delarna. Julklappar, snälla morföräldrar, gräsklippning och sommarjobb kunde under resans gång
leda till möjligheter att skaffa sig lite mer avancerad materiel.
 
SM0AOM said:
Mja...

De flesta riktiga radioamatörer vilka frekventerar detta forum började med "radiohobbyn" som högstadie-
eller t.o.m. mellanstadieelever, och var därmed "budgetbegränsade" av påtagligt naturliga skäl.

Vi fick "slakta" gamla träradio och bygga ihop improviserade 0-V-1 och andra former av detektormottagare från delarna. Julklappar, snälla morföräldrar, gräsklippning och sommarjobb kunde under resans gång
leda till möjligheter att skaffa sig lite mer avancerad materiel.
Click to expand...
Japp, jag och kompisen dök i containers från vindsröjningar på 70-talet Jag hade nog ett 20-tal radioapparater. Ett par har jag kvar. Bl.a. en utan frekvensskala. Senare hängde vi på FRO. Alla hade komradio på den tiden. Men det fans ju "riktiga radioamatörer" också. ;)
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top