Ska jag välja D-star eller kortvågen?

[Drutten]

Hej
Jag känner att min fråga har väckte vissa känslor men man kan konstatera att radio kommunikation är inte vad den har varit sedan vi fick internet.

Genom internet har vi möjligt att nå andra länder med stark och klar kommunikation.
(Kan ha fel, lägger notis här)

Medan kortvågen är en hobby där kunskap om antenner, vädret spelar och andra faktorer spelar in om man når just det där landet.

Kunskapen om radio och antenner gäller även D-star körning.

Senast i går prata jag med en som satt på Bornholm men det var via repiter i min komun.
Det är sådant som gör att det är kul.

D-star har kommit för att stanna så att det är ännu en gren på amatörens träd men hur lång tjock gren är upp till oss amatörer.

 

[SM7WDG]

Drutten .. Tycker om inlägg som skapar lite debatt..

En av de bästa bitarna är när girigheten av att visa att just "MIN" sak är det absolut bästa. Ibland blir argumenten väldigt enkelspåriga. Mina med då asså..

Jag själv skulle förespråka kortvågen av flera olika anledningar.

VDT skriver om kortvågen som om det BARA är till att ..

Nej då inte svårt att köpa en kortvågspyts och stämma av en bit tråd.
Men vill du lyckas få tråden att stråla optimalt så är det genast lite mer jobb bakom och kunskap bakom. Det är inte heller svårt att plugga i en konstlast och köra på den heller. .Men hur roligt är det efter en stund ?

Tycker man att det är kul att experimentera .. tex olika mickar , LO-FI SSB.
Digitala moder , SSTV , RTTY, PSK, PAcket. APRS går in under packet.
Kanske till o med bygga sin egen sändare. Ja då skall man välja kortvåg.
En helt otrolig känsla när man knåpat ihop 20-30 komponenter i ett luftbygge och sedan låter polaren 10 mil bort lyssna efter mitt pipande..O DET LYCKAS..

I min mening tycker jag rent generellt att man kan säga att kortvåg ger mest utbyte för den leksugna och den som är ute efter att överraskas. När det sen är något som strular så fixar man oftast problemen på hemmaplan .. dvs oberoende av omvärlden. Att bygga något EGET är inget svårt om man önskar att lära eller labba.

Mina motargument mot D-Star , som kan vara felaktiga..

Jag tycker personligen att D-Star är för kommersiellt LIKNANDE..Det ligger mycket teknik bakom som är nödvändig för att du skall kunna köra långväga.
Hot-spots , TCP-IP länkar , Gateways. Men icke att förglömma att om denna utrustningen av någon anledning inte fungerar så faller det mesta av idén.
Och man är åter beroende av andra.. T.ex Telia eller bredbandsbolaget som måste fixa internet linan eller SM7XXX som skall labba med det ena eller andra.. Mitt QSO blir helt enkelt beroende av andra människor, om än på olika plan. Gränsen mellan GSM eller IP-Telefoni är hårfin. Det ryktas (vet inte och har inte brytt mig att kolla upp) att det skall komma (har kommit) D-star för Iphone. Då är frågan i mina ögon , varför skall jag köra digitalt på en Icom om jag kan göra det på en Iphone ?? . Känns lite grann som man kommer långt ifrån radions ursprung i mina ögon bara och det finns då redan Virtuella radioapparater att tillgå som appar .. I-PTT är ett exempel. Men är det radio ??

När det kommer till byggandet så kan man absolut bygga sin egen hotspot eller liknande.. Men hur mycket byggande är det egentligen ?? Hur många har byggt sin hotspot SJÄLV . Då menar jag inte en byggsats utan byggt själv.
Det finns säkert en hel hög.

Visst är man nyfiken på D-star och kommer säkerligen så småningom titta närmare på det, men känns inte som att det skulle vara ett alternativ att byta ut min kortvåg (2 / 70) mot det.

Tilläggas kan ju då att jag kör inte telegrafi pga bristande kunskaper. Men telegrafi är inte nödvändig men det är ju inte D-Star eller APRS eller SSB heller.. det finns GSM eller Vanliga telefoner om man vill göra det enkelt för sig.. Eller kanske till och med skicka ett brev.

Brevduvorna har överlevt över 2000 år..Gör amatörradion det ?

// Freddy

 

[SM0AOM]

Ska kortvågen utvecklas så kan vi berika den med D-star. Jag anar vilket liv det kommer bli på en del... Det är nästan så jag lockas att införskaffa kortvågsprylar bara därför..

Du tycks veta något som jag inte känner till, nämligen hur man ska överföra en 4800 bps bitström via jonosfärkanalen med hanterbar fördröjning, låg bitfelhalt samt med användning av ett "billigt" modem som dessutom inte kräver höga S/N.

Just detta problem sysselsätter utvecklarna intensivt hos storföretag som Harris, Rockwell/Collins, Telefunken RACOMS och SELEX för att kunna ge militära användare möjlighet till krypterad VoIP. Några lösningar för att åstadkomma detta med användning av "vanlig radiohårdvara", rimliga effekter och antenner samt med ett S/N-krav som är jämförbart med analog SSB har ännu inte materialiserat sig.

Vi kan därför inte anta att någon "amatörradioimplementering" av D* för HF-banden kan komma inom överskådlig framtid.

Man kan dessutom ifrågasätta om det idag ens finns någon anledning att försöka göra något sådant. Genom att "länka" lokala D*-system med Internet-länkar har man i praktiken åstadkommit det som i andra fall görs med jonosfären som utbredningsmedium.

Nackdelen är att användaren är helt i händerna på tredje parter som tillhandahåller infrastruktur för Internetkommunikation och accessnoder.

Sedan är min personliga åsikt att sådant har ungefär lika mycket med amatörradio att göra som "CQ-100" eller "QSOnet", eller att ha haft kontakt med 100 länder via e-post eller Skype.

73/
Karl-Arne
SM0AOM

 

[SM7EQL]

Drutten skrev; "Jag känner att min fråga har väckte vissa känslor men man kan konstatera att radio kommunikation är inte vad den har varit sedan vi fick internet."
-----

Intressant att du noterat det. Det finns två mycket tydliga brytpunkter inom amatörradion och som gäller för de flesta länderna i världen.

Fram till mitten av 70 talet kördes all radiotrafik på VHF-banden direkt mellan punkt A och B. För att komma långt krävdes utomhusantenner och ju större sådana ju längre kom man. Trafiken var utspridd över bandet och någon kanalindelning så som vi har idag fanns inte. Aktiviteten var god på 2 m och en vanlig kväll kunde ett 20-tal stationer höras inom en radie av 15-30 mil beroende på antenner. Riktvärde här är 10 W sändareffekt, en 10 elements horisontell Yagi och företrädelsevis SSB och en mindre andel telegrafi.

I mitten av 70-talet kom de första repeatrarna. Utbyggnaden gick snabbt. I samma veva släppte ICOM m fl ut de första mobilstationerna och även bärbara. På några år ändrade trafiken karaktär och allt fler gick över till FM-kanaltrafik. Repeatrarna gjorde det möjligt att förlänga räckvidden avsevärt för mobila och bärbara stationer. Nya radioamatörer på den tiden gick rakt på den nya tekniken och få skaffade sig SSB-utrustning och ännu färre satte upp stora Yagi-antenner. Korta spröt på bilen räckte för att nå den lokala repeatern och aktiviteten blomstade. Massor med folk som pratade med varandra.

Beträffande kortvågen så var aktiviteten under samma period och med dagens mått mätt enorm. Få kan föreställa sig ett 80 m band som var så knökfullt med stationer att det var mycket svårt att finna en lucka. Både på telefoni och telegrafi. Att få kontakt var lätt och i princip alla nya kortvågsamatörer började på 80 m telegrafi där det bara i Lund tidigt 70-tal fanns c:a 20 aktiva C-amatörer som hördes nästan varje dag.

Denna höga aktivitet höll i sig fram till datorn och senare även Internet slog igenom på allvar. Då märktes en snabb avmattning på banden och allt fler ägnade tid åt datorn som ju var en ny grej med enorm potential.

Hoppar vi sedan raskt fram till nutid befinner vi oss i en situation där vi med Internet och datorns hjälp har gratis, säker och brusfri kommunikation med nästan alla radioamatörer i hela världen. Vi kan skicka mail, bilder, filer eller bara prata via Skype. All information om vad som hörts på banden eller vilka DX-peditioner som skall komma igång finns på nätet. Forumen har gjort det bekvämt att träffas och umgås, debattera eller bara sitta och läsa om vad andra gör. Vi bloggar och skriver om våra projekt, letar information och tiden bara rinner iväg. Amatörbanden ligger öde när det inte är test och allt fler ställer sig frågan vad är det för mening att köra radio när det går att prata via nätet.

Den gamla stammen sysslar delvis fortfarande med sin gamla hobby där de kan offra timma efter timma och gräva efter svaga signaler i bruset och där det behövs både hög effekt och stora antenner för att få kontakt med en långväga station. Nyare generationer imponeras inte på samma sätt av sådana utmaningar utan finner själva samtalet med kompisar dom redan känner eller som finns i den omedelbara omgivningen som intressant. Störningsproblematiken och det faktum att få har möjlighet att sätta upp stora antenner inverkar också.

Det går att gå in på fler detaljer här, men repeatrarnas tillkomst och Internets tillgänglighet är de avgjort största orsakerna till att amatörradion förändrats som den gjorts. En tredje orsak är att kraven kraftig sänkts vilket gjort det möjligt att bli radioamatör på mycket kort tid utan några större uppoffringar som att behöva lära sig grunderna i ellära och radioteknik plus telegrafi som förr var obligatoriskt för att få cert.

Utan de grundpelarna så är en mycket stor del av hobbyn inte tillgänglig för de nya amatörerna och det som då återstår att syssla med är en lång rad perifera aktiviteter som inte kräver särskilt mycket av den enskilde för att kunna utöva från allra första dagen efter det att amatörradiocertifikatet trillat ner i brevlådan.

Om du satsar på D-star Drutten, så glöm inte att antennerna är A och O för att komma långt. Här har du ett stort och intressant område som du kan ägna dig åt och som ger god utdelning på nedlagt arbete. Bygg dina antenner själv. Det är lätt och utvecklande. Nöjer du dig med repeatertrafik räcker det kanske med en pinne i fönsterkarmen för att få kontakt med dina polare. Grip de möjligheter som finns och prova dig fram.

/Bengt

 

[RM2D]

D-star är som en tvåhjuling med stödhjul...

Alla barnen längtar efter att cykla som de stora pojkarna och flickorna. Vissa har föräldrar som är gammaldags och tror på övertygelsen att springa efter barnet och på något sätt assistera den entusiastiske krabaten att förstå principen med att trampa i lagom hastighet, hålla cykeln vertikalt och styra försiktigt...

Andra barn får en blänkande ny cykel med två lika skinande stödhjul ("D-starradio").

De flesta barn lär sig att cykla på det ena eller det andra sättet - med eller utan stödhjul.

Vad som är mer intressant är om barnen väljer att utveckla sin cykelkonst eller om de vill ha stödhjulen på hela livet?

Kanske jag spetsar till det VDT ?

Men om min personliga uppfattning ska fram, blir slutsatsen den följande:

Gänget som utvecklar D-star kan beundras för sitt engagemang och sin glädje då de utvecklar och bygger sitt internetbaserade system med dockningsmöjlighet för radiostationer i båda ändar som sista länken i kedjan. De har kul och de njuter av att fixa till tekniken så de kan kommunicera med sin handapparat med grannen eller med kompisen på andra sidan jorden. Fine with me... Men vad är skillnaden mellan Skype, Echolink och D-star? Mycket marginell enligt mitt sätt att se det, möjligen med ett minus för D-star pga den sämre kvaliteten och överföringshastigheten...

Om jag vill ha perfekt audiokvalitet i samtalet med mina kompisar på andra sidan jorden (amatörer eller ickeamatörer), då lovar jag dig att jag får lika stor kick av att koppla upp mig via Skype som via D-star. Kvaliteten på ljudet är dessutom betydligt bättre och jag slipper krångla med en dyr radio...

Om D-star är inkörsporten till vad jag och många andra "mossiga" radioamatörer kanske kallar Amateur Radio Core Business = Kortvåg eller varför inte 2m, 70cm, 23cm telegrafi - eller varför inte konventionella trafiksätt som använder direktkommunikation utan behov för relästationer.... då må det vara ett intressant trafiksätt.

Om det dock blir ett cementerande av stödhjulen, då tror jag att det är ett trafiksätt som är till för betydligt mindre nyfikna radioamatörer än de som jag normalt umgås med.

Att telegrafi skulle vara på utdöende tror jag inte en sekund på... Den trend jag ser är att telegrafin faktiskt ökar i populäritet. Kanske det av vissa betecknas som dödsryckningar från urtidsödlor, men jag tror faktiskt inte det.

Telegrafin är ett trafiksätt som är helt översägset många andra om vi tittar på tillförd effekt per kilometer. I dagens miljömedvetna värld kommer detta bli ett argument som kommer vinna nya anhängare.

Låt alla pyssla med sin del av hobbyn, men förringa inte radions kärnverksamhet, som förenar de som har ett genuint intresse av kommunikation med hjälp av vår atmosfär. Internet är ett effektivt kommunikationsredskap och betyder mycket för massor med människor. Radion betyder mycket för de som förundras över vågutbredning och begränsning/möjligheter genom atmosfärens nycker och egenheter.

 

[SM4FPD]

Precis det argumentet har jag hört med andra trafiksätt. Av äldre radioamatöre som upplöeved debatten när nya trafiksätt kom på 50 talet.
För att inte tala om hur förfärligt FM och kanaltrafik var på 70 talet....
Således, SSB är som att cykla med stödhjul jämfört med AM.
Allt gammalt kommer tillbaka..
Snart blir bilarna fyrhjulstyrda igen.


Dåliga argumnet gubbar, gamla slitna och som vittnar om dåliga omdömen, svag ödmjukhet....

Själv skippar jag helt enkelt trafiksätt som inte intresserar mig. Enklare kan det inte bli.
Stiger intresset kan man göra ett ryck. faller man för ett traifksätt så är det väl kul, kanske ett tag.
Och inte minst varför inte låta de som gillar ett visst trafiksätt, eller en viss trafik hålla på, de är ju lyckliga.
Det borde inte vara nödvändigt att missionera emot det man inte tycker om, motivera istället det man tycker om.


de
OC-71

 

[SM7WDG]

Roy ..

Om våra argument är dåliga och slitna så tycker jag att du skall komma med argument som är Bra och fräscha. Om Drutten ber om åsikter så tycker jag att man skall komma med åsikter. Inte beklaga sig om hur folk argumenterar.


Och visst fasen skall man komma med argument för vad som man tycker är dåligt med en viss sak.. Man kanske kan lära sig något av att någon motargumenterar. Vidare är du ju rätt duktig själv på att motargumentera när folk tycker de skall importera sin icom från annan leverantör utanför landet. Därmed inte sagt att dina argument är felaktiga.

Kom gärna med argument för vad som är bra med D-star . Du borde vara en av de bästa komma med fördelarna på D-Star. Jag är nyfiken på det men jäkligt skeptiskt och tycker som många andra att det är för likt Skype eller GSM.

// Freddy

 

[RM2D]

Roy,

Jag vidhåller att D-star är ett "internetbaserat system med dockningsmöjlighet för radiostationer".

Har jag fel?

Vilka är Dina argument att använda D-star och inte Skype, Echolink, CQ100 eller något annat internetbaserat kommunikationssystem?

Kan Du också upplysa mig i hur jag ska bli mer "ödmjuk" då jag visar min uppriktiga mening om hybridsystem till amatörradio?

D-star är enbart ett amatörradiosystem i de fall då kommunikationen går via radio. Att använda 99% internetkablar mellan mig och min motstation 10000 km bort imponerar inte på mig som radioamatör!

Ursäkta min avsaknad av ödmjukhet...

Dessutom Roy, var det inte missionerande mot D-star. Min intention var att kritiskt granska vad D-star tillför amatörradiohobbyn, eller om verksamheten borde uppmärksammas som en intressant utveckling av internethobbyn...

Alla får och ska hålla på med det som de känner tilltalar dem, men alla har också rätt att ifrågasätta om ett system som utnyttjar internet som huvudkälla för kommunikationen (i många fall) är en form av radiokommunikation eller ej.

Vi ska inte glömma vårt ursprung - radio!

Om vi tycker om att byta hobby till Internet är det upp till var och en att göra det valet...

Precis det argumentet har jag hört med andra trafiksätt. Av äldre radioamatöre som upplöeved debatten när nya trafiksätt kom på 50 talet.
För att inte tala om hur förfärligt FM och kanaltrafik var på 70 talet....
Således, SSB är som att cykla med stödhjul jämfört med AM.
Allt gammalt kommer tillbaka..
Snart blir bilarna fyrhjulstyrda igen.


Dåliga argumnet gubbar, gamla slitna och som vittnar om dåliga omdömen, svag ödmjukhet....

Själv skippar jag helt enkelt trafiksätt som inte intresserar mig. Enklare kan det inte bli.
Stiger intresset kan man göra ett ryck. faller man för ett traifksätt så är det väl kul, kanske ett tag.
Och inte minst varför inte låta de som gillar ett visst trafiksätt, eller en viss trafik hålla på, de är ju lyckliga.
Det borde inte vara nödvändigt att missionera emot det man inte tycker om, motivera istället det man tycker om.


de
OC-71

 

[SM7EQL]

Roy skrev; "Dåliga argument gubbar, gamla slitna och som vittnar om dåliga omdömen, svag ödmjukhet...."
-----

Om alla hade haft exakt samma åsikt i alla frågor så hade debatten blivit tämligen färglös och ointressant för läsarna att följa.

Jag tycker det är värdefullt att alla åsikter tillåts i en fri debatt och att vi slipper den åsiktscensur som t ex drabbade SSA:s forum förra året.

Själv anser jag att en stor del av amatörradiotrafiken som förekommer på banden idag är att likställa med privatradiotrafik. Innerst inne och ärligt tycker jag faktiskt så.

Det märkliga är att även om du Roy tycker att jag har fel, så tycker jag fortfarande samma sak, d v s att en stor del av amatörradiotrafiken är att likställa med privatradio. Med rätt argument kan du möjligtvis påverka vad jag tycker och på sikt kan jag ändra min uppfattning.

Om jag varit oärlig så kunde jag hemlighållit mina åsikter och i stället påstått att amatörradiotrafiken är långt mycket bättre än privatradiotrafiken eller att privatradiotrafiken har högre kvalitet än amatörradiotrafiken eller att både amatörradio och privatradio är två fina hobbies.

D-star har inte särskilt mycket med amatörradio att göra och inget jag vill rekommendera en nykomling att satsa på. Sett ifrån mitt eget perspektiv så vore det att vilseleda en nykomling och leda denne rakt in i fördärvet, en återvändsgränd helt enkelt.

En del som läser ett ställningstagande som detta går i självsvängning och får så högt blodtryck att de inte klarar av att sakligt argumentera emot. Ibland hoppar någon överkänslig person in och försöker strypa debatten, lägga locket på.

Nää, Roy låt oss diskutera fritt och ställa frågorna på sin spets. Det finns tillräckligt många intelligenta läsare här på Ham.se som själva kan avgöra vem dom anser har mest rätt eller som dom blir inspirerade av att ta hjälp och råd ifrån.

/Bengt

 

[sa6adj]

Det som är lustigt är att dom som inte tycker om D-star aldrig har testat det, är det inte svårt att ha en åsikt om man inte vet vad man pratar om ?
Då jag själv mest kör qrp cw på kortvåg är det inte så lockande men jag köpte mig en just för att testa och bilda mig en egen uppfattning.Min erfarenhet blev att det faktiskt funkar riktigt bra, det låter bättre än FM, jag ville mest pröva hur det funka med E-skip ock körde några Tyska stationer förra sommaren, det går således att DX:a med D-star.
D-star på kortvåg ? icom har ju det på 9100, blir kanske en sån nästa gång då exprement lustan är rätt stor när det gäller vågutbredningar.
Man måste vara lite "open minded" och kunna se möjligheterna, eller utveckling som det även kallas.

 

[SM7WDG]

SA6ADJ..

Vem sa att man inte testat det ??? Men bara för att man har testat ett par QSO så innebär det ju inte att man har utforskat tekniken och lärt sig det fullt ut. Jag har ingenstans sagt att D-star är skit och det inte fungerar. Men däremot har jag gett mina synpunkter på hur tekniken är uppbyggd och vad slutprodukten är. Slutprodukten är ett samtal som håller hög kvalité .. man skickar trafiken med datapaket som bärare ..Jag har testat ett par QSO själv och har även andra kompisar i min närhet som kör det..

Mycket snarlikt min trådlösa telefon här hemma..

Luren är min D-Star apparat och Basenheten är min repeater.. Sen går det ut på internet (jag har IP-telefoni) och tas upp nån annanstans.

Fortfarande så tycker jag följande..

1. D-star är en bra bit ifrån amatörradion och betydligt närmare GSM eller Skype.

2. D-star är ett ypperligt verktyg för den inbitna Radio OPERATÖREN.

3. Utrymmet för Spontaniteten är ganska liten.. Inga Aha upplevelser då du ser i dina listor vilka amatörer som är qrv och ser du dem i listan så kan du i princip köra dem oxså.

Att jämföra D-star med kortvåg är nog ganska orättvist i mina ögon .. men att jämföra det med FM repeater / simplex trafik, kanskemed echolink är kanske mer rättvist. Därmed ett trafiksätt som kan komplettera. Jag tycker själv det är kul att testa på nya saker och kanske kommer D-star en gång i tiden, men inte för att ersätta med kortvågen.

Detta är mina åsikter och reflektioner och dem tycker jag att jag har rätt att framföra. Sen tycker jag att man skall lära sig sakerna från grunden och då vill jag bestämt hävda att analog radio ligger i botten på amatörradion.

// Freddy

 

[SM4RNA]

Härligt att se att vi stöttar varandra i våra val av intresseområden och därmed gör amatörradion stark och livskraftig och konkurrenskraftig mot framtidens hot och utmaningar.

de Anders

 

[QRP]

Den sanne radioamatören är den analoga radioamatören som klarade att bygga sin hela amatörradio från antenn till jord med någorlunda basala kunskaper och en lödkolv. Säg den digitala radioamatör som klarar av att göra detsamma idag med sin D-star station under samma förutsättningar. Det är just enkelheten och insikten om hur delarna fungerar i samverkan är en del av tjusningen med radiohobbyn. Att kunna upprätta en långväga förbindelse med en radio byggd med ett fåtal diskreta komponenter och några watt är en fulländning av radiohobbyn.
//QRP

 

[SM0VDT]

Jag är rädd att vi pratar förbi varandra här.

Den hobby jag själv har och som jag gärna delar med mig av till andra bedrivs på ett tekniskt plan där man som utövare behöver en stabil grund att stå på. Det handlar om att skaffa sig grundläggande kunskaper i matematik, ellära, radioteknik och vågutbredning. Har man dessutom färdigheter i morsetelegrafering är detta ett stort plus. Vidare förutsätts att man är nyfiken och intresserad av radiotekniska experiment som att t ex konstruera och bygga sina egna mottagare och sändare med hjälp av de minsta byggstenarna som kallas spolar, rör, transistorer, motstånd o s v. Den som inte har nödiga elementära kunskaper i nämnda ämnen har mycket små chanser att för egen maskin komma vidare, särskilt om intresse och motivation saknas för att lära sig det som krävs.

Har jag missat något ? På min tid var det du räknar upp baskrav för godkänt cert, inte sjutton kan väl världen ha ändrats så mycket? Efterom jag antar att den som spekulerar på att införskaffa amatöradio faktiskt är amatör så ska ju vederbörande ha dessa baskunskaper i bagaget oavsett om denne väljer D* eller kortvågsmoset!

Denna tekniska hobby ställer jag i kontrast till den mer vanliga hobbyn som går ut på att använda fabriksbyggd utrustning som kan köpas från SRS eller Mobinet. Den som primärt är intresserad av själva radiokommunikationen och utan telegrafinyckel samtala med andra kan göra detta utan några speciella kunskaper och färdigheter. Att använda en ordinär SSB-kortvågstransceiver eller D-star station kan i grova drag jämställas med att använda Skype på en dator eller att koppla upp en musikutrustning bestående av ett antal burkar som förbinds med varandra och där sedan dessa programmeras i respektive menyer. Alltså en inte alltför avancerad komplexitet som de flesta av oss klarar av utan att gå någon handhavandeutbildning eller veckoslutskurs som avslutas med prov och certifikat.

Jag förstår inte problemet, Bengt? Oavsett om man bygger sin utrustning själv eller köper den färdig, och oavsett frekvens och modulationstyp så är ju fortfarande kraven på kunskaper detsamma, kunskaper som vi får förmoda finns i och med att amatören är just amatör. Är det så att du tycker att kraven numera är för låga så jobba på att förändra dem istället för att lura in folk i telegrafi och snacka skit om D*. Har man ett godkänt cert i bagaget så är det väl upp till var och en att välja vad man gör av det. Det är ju löjligt att komma med gliringar om att det är lite "finare" med analog kortvågsradio.

Jag märker i din argumentation att du hela tiden snöar in på frågan om hur vi skall bli fler och hur du försöker få mig och kanske även dig själv att modernisera hobbyn för att passa de som idag inte är radioamatörer så att de kan luras att ta cert.

Nej, för min del klarar vi oss utan fler amatörer, det är mest synpunkter på dina övriga sällskapliga- och museala-trådar. Borde inte blandat in det här kanske.

// VDT

 

[SM0VDT]

Men vill du lyckas få tråden att stråla optimalt så är det genast lite mer jobb bakom och kunskap bakom.

Det är naturligtvis lika mycket jobb att få en VHF/UHF-antenn att stråla optimalt. Visst många kör fabriksbyggda duopinnar, men säkerligen lika många kortvågsnissar kör mad fabriksantenner... Ingen skillnad, samma bakomvarande teknik och kunskap som krävs.

Tycker man att det är kul att experimentera .. tex olika mickar , LO-FI SSB.
Digitala moder , SSTV , RTTY, PSK, PAcket. APRS går in under packet.
.

Jag msåte säga att det är himla märkligt att du accepterar dessa moder, men inte D* som mode? Vad anser du det är för skillnad?

Mina motargument mot D-Star , som kan vara felaktiga..

Jag tycker personligen att D-Star är för kommersiellt LIKNANDE..Det ligger mycket teknik bakom som är nödvändig för att du skall kunna köra långväga.
Hot-spots , TCP-IP länkar , Gateways. Men icke att förglömma att om denna utrustningen av någon anledning inte fungerar så faller det mesta av idén.
Och man är åter beroende av andra.. T.ex Telia eller bredbandsbolaget som måste fixa internet linan eller SM7XXX som skall labba med det ena eller andra.. .

Du är definitivt inte insatt!
Du - och en hel del andra här - tycks tro att D* är någon form av mystisk datorterminal helt beroende av Internet för att fungera. Vi pratar faktiskt om en helt vanlig pratradio som nyttjar GMSK-modulering via en talkodare. Vad är det ni tycker är så skrämmade som ni påstår inte är radio? Ansluta en D*-repeater till Internet är inget måste för att det ska fungara, går alldeles utmärkt att köra stand-alone. Det går alldeles utmärkt att smälla upp hembyggda riktantenner och köra D* på direktare utan att vara beroende av Internet. Dessutom var ju grundtanken i systmet länkning i 10GHz-segmentet. Alltså inte nödvändigtvis sammanlänka via Internet. Finns dock ingen utrustning för 10GHz D* i Sverige.

Hur kan D* vara kommersiellt liknande? Tror du att D* användare använder D* till budbilsverksamhet? Nej, det är naturligtvis samma skitsnack som på all annan amatörradio.

När det kommer till byggandet så kan man absolut bygga sin egen hotspot eller liknande.. Men hur mycket byggande är det egentligen ?? Hur många har byggt sin hotspot SJÄLV . Då menar jag inte en byggsats utan byggt själv.
Det finns säkert en hel hög. .

Det är ju inget som hindrar dig att du tar fram din egen D*utrustning. Sannolikt saknar du kunskaper, men det gör alla i början. Kom ihåg också att D* är relativt nytt, med ganska avancerad teknik bakom. Men ändå egentligen inte knepigare än ett GMSK-modem och "några" strängar i en PIC.
Jag är ganska säker på att det i framtiden kommer finnas ritningar på betydligt mer hembyggen än vad det gör idag.
Hade konvetionell kortvågsradio varit lika nytt som D* så hade vi nog till en början sett mest byggsatser av det också.

Visst är man nyfiken på D-star och kommer säkerligen så småningom titta närmare på det, men känns inte som att det skulle vara ett alternativ att byta ut min kortvåg (2 / 70) mot det. .

Nej absolut inte. Det har nog ingen sagt heller. Jämföra D* med kortvåg är inte rätt, men nu var det så Drutten ställde frågan och då får vi argumentera efter det. Funderar man t ex. på en ny 2/70 duobandare så är väl D* ett hett tips, de är ju ändå berikade med gammal hederlig FM också.

Svarar övriga inlägg i morgon, för nu ska jag sova!

// VDT

 

[SM7EQL]

VDT skrev; "På min tid var det du räknar upp baskrav för godkänt cert, inte sjutton kan väl världen ha ändrats så mycket?"
------

Jo "världen" har tyvärr ändrat sig så mycket och mer därtill. Första sänkningen av svårighetsnivån i proven skedde i samband med införandet av T-certifikatet. Då ersattes de riktiga proven med flervalsfrågor som var synnerligen enkla att lära sig utantill. Allmänt kallade tipsfrågor. SSA reagerade starkt och tillskrev Televerkets centralförvaltning med följande brev;

Citat:

Beträffande teoriproven för amatörradiocertifikat.

I och med omläggningen till prov med flervalsfrågor och kortsvarsfrågor har en påtaglig förenkling av teoriproven skett. Förutom den stora chansen att gissa sig till rätt svar har man möjlighet att göra om provet ett flertal gånger. Eftersom proven i sitt nuvarande skick är mycket lika varandra i de olika versionerna så är det lätt att vid andra försöket uppnå godkänt resultat utan större kunskaper. En tredje möjlighet är att skaffa kopior av provblanketterna och sedan lära sig var kryssen skall placeras. Flera kurser har använt kopior av provblanketterna som kurslitteratur. Radiosändareamatörerna har sedan länge ansetts som en kunnig och nyttig intressegrupp. Vi har uppfattningen att detta förhållande är på väg att kraftigt rubbas. Anhålles om svar före SSA:s årsmöte den 31 mars 1974. Har Televerket/Teleskolan planer på att ändra nuvarande system med flervals- och kortsvarsfrågor? Om inte, med vilken motivering bibehålles det nuvarande systemet? Slut citat.

Då i mitten av 70-talet var tillströmningen till amatörradio enorm och det var i huvudsak privatradiofolket som nu såg sin chans i och med att T-certifikatet inte ställde krav på färdigheter i morsetelegrafering, bli radioamatörer.

Därefter har svårighetsnivån i proven stegvis minskat. I början av 90-talet bytte SSA strategi från att ha försvarat höga krav till att aktivt lobba för ytterligare sänkningar. Televerket/Telestyrelsen och sedermera PTS var till en början motsträvig men gav efterhand vika för SSA:s önskemål och nu är vi här. En synnerligen enkel instruktionsbok som heter "Bli Sändaramatör" utgör "läroboken" där eleverna får lära sig att svara rätt på de exempelprov som finns bak i boken. När dessa klaras av så görs ett skarpt prov som är samma frågor men med andra siffervärden insatta. Chansen att misslyckas får anses vara mycket låg.

Kikar vi tillbaks till de riktiga proven där Televerkets provfrågebank var konfidentiell och där frågorna skulle besvaras skriftligt med redovisning av beräkningarna m m och där provförrättningen sköttes av Televerkets egna provförrättare under ordnade former så förstår de flesta att skillnaderna mellan då och nu är mycket stora. Väldigt stora för att uttrycka det försiktigt. Det certifikat som SSA erbjuder idag ligger ungefär på den nivån som det gamla C-certifikatet eller som den nya Novis-licensen som CEPT tagit fram och som implementerats i många EU-länder. I Sverige skulle vi därför behövt inför den s k CEPT Full Licence men hur skulle det gå till rent praktiskt?

Ett bra sätt att studera skillnaderna är att jämföra omfattning och djup i SSA:s egna läromedel från 1970 samt den nuvarande "Bli Sändareamatör" som innehåller en mycket liten delmängd av 70-talets läromedel och som dessutom hålls på en övergripande nivå som inte går ner i detaljerna.

Även den tid det tog att genomgå en kurs förr kontra nu ger viss ledning. Stora skillnader och om inte dagens kursdeltagare är överintelligenta så måste vi old timers som gick kurs på 60 och 70-talen ha varit mer än lovligt tröga ty då tog ju en typisk kurs mellan en och två terminer lite beroende på hur kurserna var upplagda. Inga veckoslutskurser där inte. No way.

/Bengt

 

[RM2D]

HAREC

I ljuset av Bengts intressanta beskrivning av kompetetenskravens stegvisa minskning kan man ju (inte alltför konspiratoriskt) undra litet över anledningen till att Sverige inte är med i HAREC (Harmonised Amateur Radio Examination Certificate) ???

Kan det vara så illa att de svenska kraven är så låga att det finns en politisk orsak att inte gå med i HAREC för att internationellt dölja den svenska kompetensmodellens haveri?

De krav som finns för HAREC kan återfinnas i denna text: http://www.erodocdb.dk/Docs/doc98/official/pdf/TR6102.PDF

Sidorna 11-23 borde vara en väckarklocka för de flesta som vandrar runt i villfarelsen att vi i Sverige "ungefär har samma krav som i övriga CEPT-världen".

Jag måste nog erkänna att det finns en och annan del som jag själv inte riktigt har grepp på, så mitt inlägg en enbart tänkt som en information och inte alls en form av Besserwisserattityd...

Tänk om alla amatörradioklubbar i Sverige kunde anordna kurser enligt den "kursplan" som finns i HAREC så vi en dag kunde göra nationella prov och erhålla samma kunskap som de flesta europeiska länder har?

Borde inte detta vara en stimulans för folk i stället för att förfasas över att "lära sig något nytt"?

VDT skrev; "På min tid var det du räknar upp baskrav för godkänt cert, inte sjutton kan väl världen ha ändrats så mycket?"
------

Jo "världen" har tyvärr ändrat sig så mycket och mer därtill. Första sänkningen av svårighetsnivån i proven skedde i samband med införandet av T-certifikatet. Då ersattes de riktiga proven med flervalsfrågor som var synnerligen enkla att lära sig utantill. Allmänt kallade tipsfrågor. SSA reagerade starkt och tillskrev Televerkets centralförvaltning med följande brev;

Citat:

Beträffande teoriproven för amatörradiocertifikat.

I och med omläggningen till prov med flervalsfrågor och kortsvarsfrågor har en påtaglig förenkling av teoriproven skett. Förutom den stora chansen att gissa sig till rätt svar har man möjlighet att göra om provet ett flertal gånger. Eftersom proven i sitt nuvarande skick är mycket lika varandra i de olika versionerna så är det lätt att vid andra försöket uppnå godkänt resultat utan större kunskaper. En tredje möjlighet är att skaffa kopior av provblanketterna och sedan lära sig var kryssen skall placeras. Flera kurser har använt kopior av provblanketterna som kurslitteratur. Radiosändareamatörerna har sedan länge ansetts som en kunnig och nyttig intressegrupp. Vi har uppfattningen att detta förhållande är på väg att kraftigt rubbas. Anhålles om svar före SSA:s årsmöte den 31 mars 1974. Har Televerket/Teleskolan planer på att ändra nuvarande system med flervals- och kortsvarsfrågor? Om inte, med vilken motivering bibehålles det nuvarande systemet? Slut citat.

Då i mitten av 70-talet var tillströmningen till amatörradio enorm och det var i huvudsak privatradiofolket som nu såg sin chans i och med att T-certifikatet inte ställde krav på färdigheter i morsetelegrafering, bli radioamatörer.

Därefter har svårighetsnivån i proven stegvis minskat. I början av 90-talet bytte SSA strategi från att ha försvarat höga krav till att aktivt lobba för ytterligare sänkningar. Televerket/Telestyrelsen och sedermera PTS var till en början motsträvig men gav efterhand vika för SSA:s önskemål och nu är vi här. En synnerligen enkel instruktionsbok som heter "Bli Sändaramatör" utgör "läroboken" där eleverna får lära sig att svara rätt på de exempelprov som finns bak i boken. När dessa klaras av så görs ett skarpt prov som är samma frågor men med andra siffervärden insatta. Chansen att misslyckas får anses vara mycket låg.

Kikar vi tillbaks till de riktiga proven där Televerkets provfrågebank var konfidentiell och där frågorna skulle besvaras skriftligt med redovisning av beräkningarna m m och där provförrättningen sköttes av Televerkets egna provförrättare under ordnade former så förstår de flesta att skillnaderna mellan då och nu är mycket stora. Väldigt stora för att uttrycka det försiktigt. Det certifikat som SSA erbjuder idag ligger ungefär på den nivån som det gamla C-certifikatet eller som den nya Novis-licensen som CEPT tagit fram och som implementerats i många EU-länder. I Sverige skulle vi därför behövt inför den s k CEPT Full Licence men hur skulle det gå till rent praktiskt?

Ett bra sätt att studera skillnaderna är att jämföra omfattning och djup i SSA:s egna läromedel från 1970 samt den nuvarande "Bli Sändareamatör" som innehåller en mycket liten delmängd av 70-talets läromedel och som dessutom hålls på en övergripande nivå som inte går ner i detaljerna.

Även den tid det tog att genomgå en kurs förr kontra nu ger viss ledning. Stora skillnader och om inte dagens kursdeltagare är överintelligenta så måste vi old timers som gick kurs på 60 och 70-talen ha varit mer än lovligt tröga ty då tog ju en typisk kurs mellan en och två terminer lite beroende på hur kurserna var upplagda. Inga veckoslutskurser där inte. No way.

/Bengt

 

[SM4FPD]

Var kommer myten om att D-STAR skulle vara ett "internetbaserat" system ifrån???
D-STAR är en plattform för att kunna utveckla amatörradion i många nya rättningar.
Det går lika bra att köra amatörradio oavsett frekvens antenn vågutbredning som andra trafiksätt utan Internet och dator.

D-STAR kan man köra mellan två stationer, på samma sätt som vid Morse, AM, FM, SSB, RTTY.

D-STAR medger ring-QSO mellaan två eller fler stationer liksom AM, FM, SSB, Morse, RTTY.

D-STAR kan köras mellan två eller fler amatörer via sattelit, liksom AM, FM, SSB, Morse, RTTY

D-STAR kan köras via relästation som FM, AM, SSB, Morse, och RTTY

Relästationer kan oavsett trafiksätt sammankopplas med kabel lokalt, med radiolänk, med mikrovågslänk, eller via hyrd ledning, dragenledning, eller Intenet och då är ledningen Internet, som på ett enkelt sätt täcker hela världen. Liksom vid andra trafiksätt som relästationer för i första hand FM, men AM, SSB Morse, RTTY låter sig göras på samma vis.

Idag körs mer amatörradio med SSB via Internet i form av fjärrstyrda amatörradiostationer. Fler sådana anläggningar är sådla för Intenetfjärrstyrning av IC-706r än D-STAR relästationer, en faktor 50 räknar jag med.

DX, vid SSB och Morse kräver mer Internet för att kunna genomföras än något annat amatörradiosätt, dvs via varningssystem som cluster etc.

QSL kort sänds via Intnernet.

Sked göras via Intenet i form av Mejl för att göra Sked.

Det är sådana här myter, som att D-STAR skulle vara "internetbaserat", som bidrar till missförstånd.
Liknande yttryck fanns när FM introducerdes inom hobbyn, avsikten där var tydligen oxo att avskräcka från nya unga radioamatörer att börja med det nya, och fortsätta med det gamla, exvis enrörs Morsesändare.

Sen tycker jag nog att mitt svar till drutten där jag ifrågasatte hans intressen och med ledning av dessa kunde vi komma vidare i svar på hans fråga.

Förekommer ordet D-STAR, tas taggarna fram direkt.

Jag repeterar oxo att jag är privat radioamatörer när jag skiver på detta forum och ventilerar mina egna intressen. Beskyllningar om att mina inlägg är kommersiellai riktning mot exvis D-STAR är felaktiga.
Själv är jag inte så väldigt intresserad av varken FM, D-STAR eller Tester, församlingar naturreservat.
Däremot teknik, radiostationers uppbyggnad, felsökning, nytt lärande, bland hobbyisterna, ligger i mitt intresse, därför mitt inlägg i första svaret till Drutten.

Ett arguemnt för D-STAR är att när man väl vant sig vid totalt brusfri, totalt tut och pipfri radiokommunikation så upplevs FM som mer brusigt är något annat trafiksätt.
Utomstående hatar när jag lyssnar på FM, det bara brusar piper fräser, låter olika starkt mellan olika stn. När däremot ett D-STAR QSO hörs i hela huset är det en helt annan ton bland icke radioamatörer som lyssnar.
Men visst brus pip, QRM oljud är ju en del av amatörradion, och kortvågsbrus är inte minst jag nästan beroende av.


Jag är helt förstående till att många är helt ointresserade av D-STAR, det är tilllåtet, men man behöver för den delen inte sprida myter och skit omkring det man inte vet.
Visserligen var det så när SSB kom, och när FM kom, men nog borde vi väl vara mer upplysta idag.

De
-FPD

 

[RM2D]

Visst har du en eller flera poäng i det du säger om D-STAR...

Jag kanske inte borde spetsat till det så med formuleringen att det var ett internetbaserat system, men jag frestades av annan debattörs formuleringar om kortvågsmos och annat

Som jag har sagt tidigare är alla inriktningar på hobbyn värdefulla om det tillfår amatörradion eller den enskilde användaren något.

Jag tillhör inte de som ser nymodigheter och teknikutveckling som farligt, men jag står upp och försvarar det som ändå har varit basen för vår hobbys utveckling och bevarande under många år.

Att DX-ande skulle förutsätta cluster och internet är även det Roy att fara med osanning. Jag finner en mycket större tillfredsställelse att "spana upp" mina DX utan cluster och RBN... På det viset kan man ofta försäkra sig om att vara först på de riktigt rara juvelerna, i stället för att likt tusen andra bara trycka med musen på en spot och hamna i getingboet.

Att sända QSL-kort via Internet (LoTW eller eQSL) ser jag inte som en konflikt, utan enbart som ett utslag av sunt miljötänkande. I princip skulle LoTW kunna fungera utan internet genom att användarna skickade USB-minnen kors och tvärs över jordklotet, men det är inte helt praktiskt det heller.

Så i stället för att kasta tårtor på varandra om D-STARs vara eller icke vara, så vill jag återkomma till den ursprungliga frågeställningen: Ska jag välja en D-STAR eller en kortvågsrig?

Det finns inget "rätt" svar på den frågan, utan bara partiska inlagor... Min partiska inlaga behöver jag inte repetera. Det är tämligen solklar.

Jag hoppas att tillräckligt många kortvågsamatörer kvarstår, så dessa band inte kan betecknas som potentiellt intressanta att reducera. Därav min rekommendation till folk som undrar om D-STAR eller kortvåg... Utan kortvåg kommer i alla fall mitt utövande av hobbyn bli synnerligen innehållslöst. Om andra tycker samma sak om de högre frekvenserna är det deras ensak och rättighet.

73 de LRR

Var kommer myten om att D-STAR skulle vara ett "internetbaserat" system ifrån???
D-STAR är en plattform för att kunna utveckla amatörradion i många nya rättningar.
Det går lika bra att köra amatörradio oavsett frekvens antenn vågutbredning som andra trafiksätt utan Internet och dator.

D-STAR kan man köra mellan två stationer, på samma sätt som vid Morse, AM, FM, SSB, RTTY.

D-STAR medger ring-QSO mellaan två eller fler stationer liksom AM, FM, SSB, Morse, RTTY.

D-STAR kan köras mellan två eller fler amatörer via sattelit, liksom AM, FM, SSB, Morse, RTTY

D-STAR kan köras via relästation som FM, AM, SSB, Morse, och RTTY

Relästationer kan oavsett trafiksätt sammankopplas med kabel lokalt, med radiolänk, med mikrovågslänk, eller via hyrd ledning, dragenledning, eller Intenet och då är ledningen Internet, som på ett enkelt sätt täcker hela världen. Liksom vid andra trafiksätt som relästationer för i första hand FM, men AM, SSB Morse, RTTY låter sig göras på samma vis.

Idag körs mer amatörradio med SSB via Internet i form av fjärrstyrda amatörradiostationer. Fler sådana anläggningar är sådla för Intenetfjärrstyrning av IC-706r än D-STAR relästationer, en faktor 50 räknar jag med.

DX, vid SSB och Morse kräver mer Internet för att kunna genomföras än något annat amatörradiosätt, dvs via varningssystem som cluster etc.

QSL kort sänds via Intnernet.

Sked göras via Intenet i form av Mejl för att göra Sked.

Det är sådana här myter, som att D-STAR skulle vara "internetbaserat", som bidrar till missförstånd.
Liknande yttryck fanns när FM introducerdes inom hobbyn, avsikten där var tydligen oxo att avskräcka från nya unga radioamatörer att börja med det nya, och fortsätta med det gamla, exvis enrörs Morsesändare.

Sen tycker jag nog att mitt svar till drutten där jag ifrågasatte hans intressen och med ledning av dessa kunde vi komma vidare i svar på hans fråga.

Förekommer ordet D-STAR, tas taggarna fram direkt.

Jag repeterar oxo att jag är privat radioamatörer när jag skiver på detta forum och ventilerar mina egna intressen. Beskyllningar om att mina inlägg är kommersiellai riktning mot exvis D-STAR är felaktiga.
Själv är jag inte så väldigt intresserad av varken FM, D-STAR eller Tester, församlingar naturreservat.
Däremot teknik, radiostationers uppbyggnad, felsökning, nytt lärande, bland hobbyisterna, ligger i mitt intresse, därför mitt inlägg i första svaret till Drutten.

Ett arguemnt för D-STAR är att när man väl vant sig vid totalt brusfri, totalt tut och pipfri radiokommunikation så upplevs FM som mer brusigt är något annat trafiksätt.
Utomstående hatar när jag lyssnar på FM, det bara brusar piper fräser, låter olika starkt mellan olika stn. När däremot ett D-STAR QSO hörs i hela huset är det en helt annan ton bland icke radioamatörer som lyssnar.
Men visst brus pip, QRM oljud är ju en del av amatörradion, och kortvågsbrus är inte minst jag nästan beroende av.


Jag är helt förstående till att många är helt ointresserade av D-STAR, det är tilllåtet, men man behöver för den delen inte sprida myter och skit omkring det man inte vet.
Visserligen var det så när SSB kom, och när FM kom, men nog borde vi väl vara mer upplysta idag.

De
-FPD

 

[SM0AOM]

Flera principiellt intressanta frågor har dykt upp i denna tråd.

När jag tänker på saken anas ett "amatörradioindustriellt komplex" bakom hela resonemanget.

Motiveringen bakom amatörradion verkar inte längre vara grundad på definitionerna i ITU-RR, och på de synsätt om amatörradions samhällsnytta som grundlades vid Atlantic City-konferensen 1947, utan har fått en betydligt mer krass bakgrund.

Apparattillverkarna vill sälja sina apparater,
diplomutfärdarna sina diplom,
DX-expeditionerna sina QSL
och föreningarna sina medlemsskap, fåfängesignaler samt publikationer.

Dessa lever i någon form av symbiotiskt förhållande med varandra, och ser
alla former av kritik eller ifrågasättanden som hot.

De som inte ställer upp på denna kommersialism betraktas som bakåtsträvare
och utövare av en subtil form av "statsfientlig verksamhet".

Nu när Internet och amatörradio börjar smälta samman uppstår även frågor som inte varit aktuella tidigare.

Till att börja med kommer frågan om DX-expeditionernas och contest-QSO:nas verkliga giltighet. Redan i dag kan man fråga sig om utbytandet av "59" oavsett läsbarhet eller signalstyrka uppfyller kraven på en radiokontakt. När det nu med hjälp av olika former av länkningar och remote-stationer går att "kortsluta" vågutbredningen riskerar det redan urholkade värdet av sådana kontakter att bli minimalt.

Sedan uppstår frågan om hur t.ex. ARRL kan upprätthålla integriteten i sina
diplomprogram nu när möjligheterna att fuska blivit så uppenbara.
Skulle som exempel den redan lite skamfilade integriteten hos DXCC börja ifrågasättas på allvar hamnar hela "branschen" i en kris.

För att avsluta så anser jag att D* är "a solution looking for a problem".
Konceptet är utformat utifrån hur man ansåg att amatörradions framtid skulle se ut i Japan för drygt 10 år sedan, och det är ingalunda säkert att lösningar av den typen blir gångbara i andra delar av världen, eller att utvecklingen tar just den riktningen.

Sett i ljuset av andra former av missbruk av amatörradiofrekvenserna anser jag att man bör vara försiktig med att införa system som inger användaren en känsla av att de är "avlyssningssäkra". Det verkar som om D* i stor utsträckning attraherar "RAKEL-wannabees" vilka tror sig leka på samma planhalva som yrkesmässiga DPMR-användare.

73/
Karl-Arne
SM0AOM