Ska jag välja D-star eller kortvågen?

[SA6BNV]

ska jag köpa en kortvågs rigg eller satsa på D-star.

Hej. Otroligt livliga och intressanta diskussioner ur denna fråga

Jag är färsk amatör sedan sommaren 2010 och ger min syn på ursprungsfrågan. Jag har valt kortvåg, kanske mest för att jag var fascinerad av det i tonåren men på den tiden kom jag aldrig till skott att ta certifikat.

När jag skaffade min första radio i september 2010 provade jag flera trafiksätt, SSB, RTTY, PSK, HELL, SSTV och väldigt försiktigt även CW.

Det absolut lättaste sättet att köra är utan tvekan SSB. Därmed tröttnade jag också ganska fort. Visserligen är det en utmaning att fånga rara DX-stationer men annars klarar vem som helst att babbla i en mikrofon. När jag tittar i min logg har jag faktiskt bara kört ca 50 st SSB-QSO.

Sen körde jag en hel del PSK eftersom det var lite mer experimenterande för att få till en ren signal med låg distorsion. Men efter ett tag blir det också lite tjatigt att trycka på fördefinierade makros på datorn (i mitt tycke). Loggen visar ca 150 st PSK-QSO.

Sedan november 2010 kör jag nästan uteslutande CW (loggen visar ca 700 st CW-QSO fram till idag, augusti 2011). Jag klarar idag ca 90-takt någorlunda bekvämt och jag känner mig fortfarande som en väldigt grön nybörjare. Jag tar ibland fortfarande hjälp av dekoder program på datorn för att känna mig trygg vid högre hastighet. Missar jag något kan jag snegla på skärmen.

Men det är en otroligt härlig känsla när man känner att man blir bättre och bättre, både på mottagning och sändning. Mindre och mindre "fuskande" (dvs sneglande på skärmen) och färre sändningsfel.

För mig känns det som jag kommer att fortsätta med CW. Jag har otroligt kul redan nu och det känns som jag aldrig kommer att bli fullärd utan det finns alltid utrymme för utmaningar. Lyssnar man på banden hör man ju en del som smattrar på i 150-175 takt och det låter till en början ouppnåeligt. Men med dagens träningsmetoder (med hjälp av dator eller iPhone) kan nog de flesta som har viljan komma upp i ganska höga hastigheter.

Jag fascineras också av enkelheten i CW på kortvåg. Med samma effekt som en glödlampa kan jag, beroende på nyckfullheter i atmosfären, med hjälp av en enkel trådantenn nå stationer på andra sidan jordklotet! Är inte det coolt?

Men denna utläggning ville jag säga att om du söker utmaningar så tror jag du kommer att tröttna ganska fort på D-star. Nu har jag inte provat D-star själv men även om det verkar som det går att köra de flesta trafiksätt där så gissar jag att det mest kommer att förekomma prat där. Med utstucken haka gissar jag att det blir ganska likt privatradio i längden.

// Åke

 

[SM7EQL]

Någon har skrivit någonstans för en tid sedan att "de nya radioamatörerna" förväntar sig omedelbar belöning vilket skulle kunna förklara det ljumma intresset för att lära sig morsetelegrafi.

Åke räknar upp några av de grenar inom hobbyn han hittills hunnit prova på. Som han mycket riktigt skriver så kan ju alla babbla i en mikrofon liksom att det med kort varsel går att prova RTTY, PSK, HELL, SSTV etc. Det som krävs för de digitala moderna är en dator och några kablar plus en stund att ladda ner program och installera detta.

Det enda trafiksättet som faktiskt kräver en icke ringa arbetsinsats är att lära sig morsetelegrafi. Innan det överhuvudtaget är meningsfullt att påbörja en sådan kurs måste vederbörande bli inspirerad och finna tillräcklig vilja och motivation för att orka.

De som i nuläget inte alls är motiverade att lära sig telegrafi är däremot synnerligen motiverade att berätta varför de inte är intresserade och varför telegrafi är så omodernt eller på annat sätt dåligt. Här saknas inte vare sig tid eller ork.

En sak som är bra med telegrafi gentemot t ex SSB är att man faktiskt kan vinna upp till 15 dB fördel och kanske ännu mer om man räknar med de svåra störningar som kan förekomma på banden och som helt omöjliggör en förbindelse på telefoni.

Hur mycket 15 dB skillnad är i verkligheten vid signalstyrkor som ligger nära eller t o m under brusnivån kräver dock att vederbörande dels har skaffat ganska gedigna tekniska kunskaper i el-lära och radioteknik, långt utöver nuvarande certifikatsutbildning.

Förr när färdighet i morsetelegrafi var ett obligatoriskt krav så blev ganska många av oss "tvingade" att lära oss detta språk och dessutom använda telegrafi en tid innan det gick att komma vidare mot slutmålet, ett telefonistcertifikat. Under "tvångsperioden" som brukade pågå under några år upptäckte många "fångar" tjusningen med telegrafi och blev så upprymda att de helt enkelt skippade tanken på mikrofonen för alltid.

Det känns som vi står inför ett moment 22 här och att de nykomlingar som inte behärskar morsetelegrafi idag inte ens är nåbara med sakliga argument som bygger på vetenskaplig fakta räknat i dB och signalbrusförhållande.

Kanske är denna förväntan på snabb och omedelbar belöning den egentliga förklaringen till att alla hobbies där det krävs förhållandevis mycket personliga insatser under en ganska lång tid, månader till år, har dött ut eller håller på att dö. Som ungarna brukar skrika i affären -Vill ha, vill ha NU! Buuuuu....

Kan det vara så enkelt?

/Bengt

 

[SM7SEK]

Jo "världen" har tyvärr ändrat sig så mycket och mer därtill. Första sänkningen av svårighetsnivån i proven skedde i samband med införandet av T-certifikatet. Då ersattes de riktiga proven med flervalsfrågor som var synnerligen enkla att lära sig utantill. Allmänt kallade tipsfrågor.

/Bengt

Här vill jag som gammal T-amatör lägga in en protest. Kunskapsprovet för T-certet hade exakt samma teoridel som A-certifikatet. Det var nog vid nästa steg vid införandet av N-licensen som flervalsfrågorna dök upp. Detta var någon gång på senare delen av 90-talet vill jag minnas. T-certifikatet infördes på 70-talets början.

 

[SM7EQL]

Kraven för A och T har alltid varit de samma. Helt riktigt. Däremot har den verkliga svårighetsgraden sänkts stegvis genom olika åtgärder. Dels i form av införandet av flervalsfrågor, dels genom att ett företag utan Televerkets medgivande tillgängliggjorde provfrågorna som sedan användes i utbildningen. Fram till i början av 90-talet genomfördes förenklingarna på Televerkets initiativ och därefter var det SSA som drev på. Nu har vi fått en ny lagstiftning och PTS jobbar just nu med framtagning av nya föreskrifter som skall ta hänsyn till ändringarna i eKomlagen. Mer om detta längre fram i höst.

När frågornas omfattning och provfrågebankens innehåll blev kända 1973-74 för allmänheten så passade en del radioklubbar på att förenkla utbildningen som därmed gjorde det lättare och snabbare att ta sig igenom nålsögat.

Det finns fler likande förändringar som gjort det lättare att bli radioamatör och som jag kan redovisa senare om någon så önskar. I början av 90-talet då jag var samordnare för PTS-provförrättare så fick jag möjlighet att kvittera över en del internt arbetsmaterial inkl Televerkets gamla provfrågebank. De dokumenten sitter i en pärm här på hyllan tillsammans med i princip en komplett historiebeskrivning i form av skrivelser mellan SSA ochTeleverket/Telestyrelsen/PTS fram till för några veckor sedan.

Komplexiteten i hela denna sak är emellertid stor och omfattande att det blir nödvändigt att både generalisera lite och göra utdrag ur materialet. Ingen skulle orka läsa allt även om jag själv tycker att det är otroligt spännande att kunnat följa med alla turerna i avregleringen och även kunnat samla ihop all skriftlig dokumentation. Det gör det lite lättare att driva debatt och man behöver inte tro och tycka så mycket.

I svaret på SSA:s skrivelse försvarar sig Televerket ordentligt och men beklagar sig också över att deras provfrågor kommit på drift. Lite senare så utökar man antalet provfrågor och tar fram officiella exempel på provfrågor som SSA får tillstånd att publicera. Televerket tar även fram ett mycket detaljerat dokument med titeln Kompetensfordringar för amatörradiocertifikat som sedan uppdateras några gånger.

Mycket har hänt, som nog väldigt få har full inblick i?

/Bengt

 

[SM0AOM]

Det måste ha varit efter halvårsskiftet 1972 som "flervalsfrågorna" slog igenom på allvar.

När jag provade för C-cert 1970 minns jag inga sådana, och inte heller vid B- och A-certprovet som avlades hos VRK vintern 1972.

73/

Karl-Arne
SM0AOM

 

[SM7EQL]

Flervalsfrågorna ersatte de gamla essä-frågorna någon gång under 1971. Det är tänkbart att de båda systemen använts parallellt under en övergångstid. Jag har fått indikationer på detta från flera håll men en del dokument från PTS är tyvärr inte daterade.

Några av anledningarna till systembytet var enligt Televerket att olika prov skulle kunna bedömas på ett likartat och rättvist sätt genom rättning med mall, samt att man skulle hinna med rättningen under skälig tid. Det var ju på den tiden fråga om central rättning av personal vid Teleskolan och man kan föreställa sig att det ibland kunde vara svårt att bedöma svaren.

Vi som skrev essä-proven uppmanades ju av Televerkets provförrättare att tydligt redovisa uträkningar på samma sätt som i vanliga skolan. Även kladdpapper skulle lämnas in och inget fick skrivas av. Enbart rätt svar utan uppställning av talet etc riskerade ju då i praktiken vara fel svar på frågan.

I det gamla systemet gavs inga ledtrådar medan det i det nya systemet gavs alternativa svar som var ganska lätta att värdera sanningshalten av.

/Bengt

 

[SM7FBJ]

När jag skrev upp för A-certet 1973 fanns flervalsfrågorna fortfarande inte med i vår klubb.
Jag tog teorin för A och telegrafin för B i 3 maj det året. Telegrafiprovet för A gjorde jag året därpå. Vill minnas att flervalsfrågorna kom på "riktigt" i samband med införandet av T-certifikatet.

 

[SM7EQL]

Det finns mycket som tyder på att du har rätt Bjarne.

Televerket förväntade sig ett stort uppsving i antalet provtagningar just beroende på att kravet på färdighet i morsetelegrafi skulle tas bort i samband med införandet av T-cert. Det tycks ha varit den verkliga anledningen till systembytet. Diskussionerna om T-cert hade pågått många år mellan SSA och Televerket som först var avvisande men sedan gick på SSA:s linje.

Medlemsutvecklingen i SSA formligen exploderade och kurvan pekade rakt upp under några år för att sedan återhämta sig en aning och därefter åter falla tillbaks. De flesta som tog T-cert de första åren var hyperaktiva några år på repeatrarna för att sedan sakta tröttna och ge upp. Det skrevs en del om detta i QTC under 70-talet och man gjorde många tappra försök ute i klubbarna att locka T-amatörerna att satsa på 2 m smalband, bygga antenner, köra contest, och lära sig telegrafi o s v. En del nappade på dessa erbjudanden och det är förmodligen de som är kvar än idag och fortfarande håller på med radio mer aktivt.

/Bengt

 

[SM6VKC]

Ursäkta men...Är inte den diskussion som förs nu under denna rubrik lite från huvudämnet/frågan ?

73,s de Peter SM6VKC fullt utövande sändareamatör även på CW.

 

[RM2D]

Flytta delar av tråden till rätt tråd tack

Jag håller med VKC att "vi" glidit ifrån den ursprungliga tråden litet... Ibland är gränsdragningen litet flytande.

Kan de delar som berör kompetenskraven för amatörer flyttas över till rätt avdelning på något sätt?

De synpunkter som kommit fram i de senaste inläggen är nog så viktiga som huvudfrågan att ventilera, men det bör ske i rätt avdelning för att skapa mer struktur och ordning på forumet...

73 de LRR

Ursäkta men...Är inte den diskussion som förs nu under denna rubrik lite från huvudämnet/frågan ?

73,s de Peter SM6VKC fullt utövande sändareamatör även på CW.

 

[sm0lru]

Huvud fråga. Hur öppet skall amatöradio vara?

Hej
Jag känner igen debatten från datorer där olika personer har olika åsikter om vilket operativsystem man skall ha.
Läs gärna
The FreeBSD Copyright
och
The GNU General Public License v3.0 - GNU Project - Free Software Foundation (FSF)
så ser ni skillnad på fri och öppen kod.

Personligen är jag av den åsikten att jag som radioamatör skall använda öppna system. System och tekniker som inte är upphovsrättskyddade eller där tillverkaren begränsar vad jag får göra som radioamatör.

Det är omöjligt att forska och utveckla system där jag inte har full frihet.
Av den orsaken räknar jag helt bort D-STAR.

73 de SM0LRU/Kenta

 

[SM7EQL]

Jag läste igenom tråden som hastigast och vad jag kan se så är alla vi deltagare inkl trådskaparen Drutten väldigt nöjda med diskussionen även om den naturligtvis tangerat ramarna några gånger. Ham.se är ett omodererat forum så till vida att det är sällan någon i ledande ställning hoppar in och klagar på oss eller talar om vad vi inte får tycka.

Kanske kan vi likställa våra intressanta diskussioner här med fikasnacket i den lokala klubben. Någon medlem frågar om en sak och när saken fått svar så glider samtalet vidare till nya höjder i andra ämnen. Så länge alla trivs med snacket kring bordet så fortgår det ostört, eller tills någon utifrån öppnar dörren på vid gavel för att påpeka - Öhhh ni pratar om fel saker grabbar. Kan ni inte gå in i ett annat rum och fortsätta där.

Alltså flyttar vi diskussionen till egen tråd. Kanske Mats LRR vill göra en summarisk sammanfattning och dra igång den nya tråden så fyller vi andra på sedan. Ämnet är ju hyperintressant och att döma av läsarnas febrila klickande på tråden så är många nyfikna på en fortsättning. Allt klarnar i nästa avsnitt.

Hoppas att du Drutten trots våra ostrukturerade inlägg ändå fått några användbara tips. Tack för lånet av din tråd, satsa på kortvåg och försök att bli intresserad av telegrafi och lär dig knacka musik med handpump - du kommer aldrig att ångra dig.

/Bengt

 

[SM7SEK]

Här finns ju amatörer från alla årgångar så någon kanske minns flervalsfrågorna. Jag gör det då rakt inte. Men å andra sidan har jag inte funderat på "uppkörningen" sen 1987 så jag kan ha glömt eller förträngt det hela. Vad jag minns är att provförrättaren från Televerket Radio mycket nogsamt påpekade att uträkningar och kladdar skulle bifogas. Man fick inte ta med sig något från provsalen.

Förövrigt är det fullt möjligt att flytta enstaka inlägg till en ny tråd, men det är enklare att starta en ny. Men det kan hända att den ny tråden inte tar fart, för de bästa trådarna är precis som Bengt beskriver väldigt lik en diskussion kring fikabordet. Det drar lite hit och dit men håller sig hyfsat kring ämnet.

 

[SM7EQL]

OK Ulf, då vågar jag svara dig kort här

Aha, 1987. Då hade man hunnit införa ännu ett system som är grundstommen till SSA:s provfrågor som används idag. Jag har även hela den provfrågebanken i mitt arkiv här.

/Bengt

 

[SM0TSC]

Inte öppet???

Hej
Jag känner igen debatten från datorer där olika personer har olika åsikter om vilket operativsystem man skall ha.
Läs gärna
The FreeBSD Copyright
och
The GNU General Public License v3.0 - GNU Project - Free Software Foundation (FSF)
så ser ni skillnad på fri och öppen kod.

Personligen är jag av den åsikten att jag som radioamatör skall använda öppna system. System och tekniker som inte är upphovsrättskyddade eller där tillverkaren begränsar vad jag får göra som radioamatör.

Det är omöjligt att forska och utveckla system där jag inte har full frihet.
Av den orsaken räknar jag helt bort D-STAR.

73 de SM0LRU/Kenta

Åter igen, det finns bara en komponent som inte är dokumenterad och reproducerbar inom D-STAR och det AMBE-2020 codec'n. Det har diskuterats tidgare, men jag nämner det kort igen. Ingenting hindrar att du själv experimenterar med andra öppna codecs eller helt enkelt köper AMBE2020 chippet och experimenterar med de andra bitarna. Jag är tämligen säker på att du Kent inte har byggt all din utrustning själv utan har en del köperiggar oxå med proprietära lösningar som du köpt

//Johan - SM0TSC

 

[SM7TJC]

"Ska jag välja D-star eller kortvågen?"
Tja, vill du kunna köra en eller ett par repeatrar i närområdet eller vill du kunna köra hela världen? Jag tycker att valet av första radion blir ganska enkelt. När man blir varm i kläderna kan man naturligtvis testa lite olika inriktningar inom hobbyn.
Jag har själv sysslat en hel del med VHF. Vill man klara lite större avstånd så krävs det mycket stora antenner och hög effekt. Betydligt mer komplicerat/dyrt/besvärligt än kortvåg.

 

[SA5BKE]

SMOTSC, det finns en stor skillnad mellan, om vi ska ta ett litet exempel, ett proprietärt menysystem i en köperig och den trafik som man skickar ut i etern.

Jag anser att all trafik som förekommer på amatörbanden ska gå att avkoda utan proprietära/stängda/hemliga/kommersiella lösningar!

Alla protokoll, kodecs etc ska vara dokumenterade och öppna standarder fria att experimentera med. Ett annat exempel på något som jag inte själv vill använda är ROS, ett digitalmode som körs från en gratis programvara för Windows, men med stängd källkod. Hade protokollet varit dokumenterat och möjligt för vem som helst att skriva sin egen klient så hade det kanske varit intressant.

Eric SA5BKE

Åter igen, det finns bara en komponent som inte är dokumenterad och reproducerbar inom D-STAR och det AMBE-2020 codec'n. Det har diskuterats tidgare, men jag nämner det kort igen. Ingenting hindrar att du själv experimenterar med andra öppna codecs eller helt enkelt köper AMBE2020 chippet och experimenterar med de andra bitarna. Jag är tämligen säker på att du Kent inte har byggt all din utrustning själv utan har en del köperiggar oxå med proprietära lösningar som du köpt

 

[Drutten]

Hej
Jag har nu följt frågan och man kan konstatera att de samma argument som förs fram och det spelar ingen roll vad det gäller, det är litet en generations fråga. Själv kommer jag ihåg när jag tog licensen då vill jag inte plugga för telegrafin får då tycktet jag att det var för krångligt och jobbigt.

Nu har man blivit gammal och tycker att ny modeheter är ingeting att ha utan det gamla var bäst.

Med så vill jag avsluta med att säga, det blir nog kortvågen för det ligger mera i "min" tid och på sikt kommer jag nog att titta på D-star men det är en penning fråga.

Jag tycker det är kul att det väckte debatt för hur det än är så slås man för det som ligger än varmt om hjärtat.

Så jag säger 73, väl möt på kortvågen, när jag har köpt den.

 

[SM0TSC]

SMOTSC, det finns en stor skillnad mellan, om vi ska ta ett litet exempel, ett proprietärt menysystem i en köperig och den trafik som man skickar ut i etern.

Jag anser att all trafik som förekommer på amatörbanden ska gå att avkoda utan proprietära/stängda/hemliga/kommersiella lösningar!

Alla protokoll, kodecs etc ska vara dokumenterade och öppna standarder fria att experimentera med. Ett annat exempel på något som jag inte själv vill använda är ROS, ett digitalmode som körs från en gratis programvara för Windows, men med stängd källkod. Hade protokollet varit dokumenterat och möjligt för vem som helst att skriva sin egen klient så hade det kanske varit intressant.

Eric SA5BKE

Hej Eric

Det är fullt möjligt att avkoda D-STAR, all signalering finns dokumenterad. Dock behöver du en AMBE2020 för att koda av DV (Digital Voice) datat. Denna krets är fritt tillgänglig på marknaden, så jag personligen inget problem med att bygga en egen avkodare om jag skulle önska. Jag ser ingen skillnad på att köpa denna eller annan färdig komponent (MF-krets eller vad som helst) för mina projekt. Det hade vart en helt annan femma om den inte var publikt tillgänglig för alla och envar

Det finns ett par projekt som gör detta redan, antingen med hjälp av ICOM modul men också helt egna lösningar (givetvis med en AMBE2020)

//SM0TSC - Johan

 

[SA6BNV]

Så jag säger 73, väl möt på kortvågen, när jag har köpt den.

Kul att du kommit till ett beslut - kanske med hjälp av alla inlägg

Hej
Själv kommer jag ihåg när jag tog licensen då vill jag inte plugga för telegrafin får då tycktet jag att det var för krångligt och jobbigt.

Ge gärna telegrafin en chans till! Jag lovar dig att du kommer få en helt annan upplevelse med dagens hjälpmedel, dvs dator eller iPhone. Det finns flera program där man tränar med Koch's metod vilken anses vara den mest effektiva hittills. En helt annan grej än att traggla 5-ställiga MMMMM AAAAA osv i 40-takt som man gjorde förr.

// Åke