SMS knappar in på CW...

SM0RVV

Well-Known Member
I senaste numret av Elektroniktidningen kan man läsa om VM i SMS. Det är alltså världsmästerskap i att skriva text så snabbt som möjligt på en mobiltelefon.

Några av er kommer säkert ihåg TV-klippet där två elegant klädda herrar kör CW överlägset mycket snabbare än vad två unga killar med mobiler i händerna kan köra SMS.

I tidningen står det att nuvarande världsrekord blev 264 tecken på knappa 2 minuter. Det blir ju ca 130-takt. Så om man jämför sig med världsmästaren i SMS så är det inte längre självklart att CW är snabbare. :eek:

Men ni som kan er historia, visst är väl världsrekordet i CW väldigt myket snabbare än 130-takt?

Sedan pratar ju tidningen om att sända ett SMS på kort tid. Medans vi oftast pratar om att ta emot i en viss takt.

73 SM0RVV
 
Om man tittar på RufzXP:s hemsida kan man läsa under Toplist/Top Speed Classification

1231 EW8VK LZ4UU DJ1YFK

Alltså 3 personer som klarat ofattbara 1231cpm/234wpm.

Jag har klarat futtiga 257cpm så det är bara 1000 kvar innan jag kan fajtas med de bästa:D
SMS-vännerna har ju oxo en bit kvar innan de kan konkurrera på allvar.

Under fliken Sound samples kan du höra exempel på hur det kan låta.

73's
 
Ted McElroys hastighetsrekord från 1939 på 72,2 WPM eller 361 tecken/minut är fortfarande oslaget.
Senare "rekord" kan inte jämföras eftersom de inte har krävt nedskriven text.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Senare "rekord" kan inte jämföras eftersom de inte har krävt nedskriven text.
SM0AOM

Jag tänkte precis fråga om det när jag såg ditt svar Karl-Arne. För mig som tidigare "gnist" gäller fortfarande att kunna ta emot en viss hastighet = att hinna skriva ner texten (Och att någon annan egentligen ska kunna läsa den, alternativt att man själv skriver ut den på en meddelandeblankett). Jo, jag kan också ta emot snabbare än jag kan skriva ner texten.

/Bjarne
 
Att kunna skriva ner texten för senare jämförelse med den sända är själva definitionen på telegrafimottagning, och ligger till grund till alla seriösa kompetensbevis för telegrafi.

För oss som är gamla militär-/yrkestelegrafister är detta självklart.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Alldeles riktigt, Karl-Arne. Men vid flitig amatörradiotrafik på CW kommer många förr eller senare till ett vägskäl. När man väl lärt sig ta emot i huvudet, kommer snart den bekvämaste mottagningshastigheten att väl överstiga vad man hinner med att skriva, i synnerhet om man inte lärt sig fingersättningen på ett tangentbord. Tyvärr finns det nog inget formellt kompetensbevis för den saken, men förmågan att genomföra en lång och intressant konversation i t ex en behaglig 170-takt är väl egentligen bevis nog, åtminstone för den egna tillfredsställelsens och bådas trevnads skull.

Siffrorna på ett kompetensbevis förmedlar alltså inte hela sanningen och jag är säker på att CW som trafiksätt skulle ha fört betydligt mer tynande tillvaro om ingen dristat sig att sända fortare än man hinner med att skriva ned.

Ovanstående får inte uppfattas som någon diskriminering av dem som aldrig lyckas ta emot CW i huvudet. Vi är alla olika, tack och lov.

/ Göstha
 
Finns intressant information här: Hastighetsrekord vid telegrafimottagning - Wikipedia

Bla detta:
En vanlig tonhöjd vid hörmottagning ligger omkring 500 Hz. En period av denna frekvens är 2 ms lång, vilket innebär att en teckendel i 250-takt omfattar bara 2 perioder, om frekvensen är 500 Hz. Det är värt att notera att Shannons teorem säger att om man vill överföra en information om B bit/s krävs att överföringskanalen har en bandbredd på minst 2B Hz. Det ger stöd för att de gjorda försöken visar ett rimligt resultat. Tillämpat på praktisk telegrafering ger detta alltså följande riktlinjer för val av tonhöjd vid mottagningen:
Om man sänker tonhöjden ett gott stycke under 500 Hz – vilket många erfarna telegrafister föredrar – försämras möjligheterna tolka mycket snabb sändning
Om man vill ta emot sändningar över ca 250 tecken per minut måste avlyssningstonhöjen hållas över 500 Hz.

//QRP
 
En vanlig tonhöjd vid hörmottagning ligger omkring 500 Hz. En period av denna frekvens är 2 ms lång, vilket innebär att en teckendel i 250-takt omfattar bara 2 perioder, om frekvensen är 500 Hz.
//QRP

Nää vänta nu. Det kan inte stämma.

  1. 250-takt = 250 tecken per minut.
  2. PARIS har 50 teckenenheter vilket ger 10 enheter per tecken.
  3. 250-takt har då 250x10 teckenenheter per minut och 2500/60 = 41,67 teckenenheter per sekund. Periodlängden blir då 1/41,67 = 0,024s eller 24ms per teckenenhet.
  4. Vid 500 Hz tonhöjd har en teckendel 24/2 = 12 perioder, vilket iof också är få.
 
Last edited:
Alldeles riktigt, Karl-Arne. Men vid flitig amatörradiotrafik på CW kommer många förr eller senare till ett vägskäl. När man väl lärt sig ta emot i huvudet, kommer snart den bekvämaste mottagningshastigheten att väl överstiga vad man hinner med att skriva, i synnerhet om man inte lärt sig fingersättningen på ett tangentbord.

Lyckligtvis kräver ingen att radioamatörer ska skriva ner sin trafik för senare genomläsning.
När man kommit över tröskeln för nedskrivning, och även den som kräver korrekt fingersättning på skrivmaskinen, tycker man nästan att 100-takt är en smula långsamt.

När man "tar i huvudet", vilket är något som kommer av sig självt efter lite praktisk trafikerfarenhet, blir så småningom en behaglig trafiktakt runt 120 - 150 takt. Då får man känslan av att lyssna till en berättarröst som framför innehållet i kommunikationen.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Gränsen för "handsänd" (inkl. "buggar") och "hörselmottagen" telegrafi anses i yrkesvärlden ligga vid
240-takt eller 40 Baud. T.ex. nycklingskretsarna i fartygssändare var dimensionerade för en högsta teckengivningtakt av just detta.

1 Baud är en teckendel/sekund, så 40 baud motsvarar 1/40 s eller 25 ms teckenlängd. Vid den vanliga beattonen 800 Hz så motsvarar det 20 perioder av beatfrekvensen.

Ett "tick" brukar man anse vara 5 perioder av 1000 Hz, så det motsvarar 5 ms.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
... Då får man känslan av att lyssna till en berättarröst som framför innehållet i kommunikationen.
Alldeles riktigt, men inte riktigt känt eller insett av alla och envar.

Och innehållet vid fonikommunikation har ju heller aldrig behövt skrivas ned.

/ Göstha
 
Eftersom ett SMS per definition blir nedskrivet ordagrannt, så bör ju jämförelsen bara gälla skriftligt mottagen CW. Men självklart haltar jämförelsen på fler punkter än så.

Kul iaf att SMS-tummarna har lååångt kvar till 1939 års världsrekord. :)

73 SM0RVV
 
Shannons teorem säger att om man vill överföra en information om B bit/s krävs att överföringskanalen har en bandbredd på minst 2B Hz

Du har nog blandat ihop Nyquists och Shannons teorem.

Nyquists teorem säger att för att kunna återskapa en signal med frekvenskomponenter
upp till B Hz behövs en sampelfrekvens av minst 2B. Hur sedan överföringskanalen handskas bandbreddsmässigt med dessa samplade data är en helt annan fråga.

Shannons kapacitetsteorem säger att kanalkapaciteten är proportionell
mot kanalbandbredden * 2-logaritmen av (1+S/N) där S/N är kanalens signal/brusförhållande uttryckt i effektmått.

Konsekvensen av Shannons teorem är man för en given kapacitet antingen kan kommunicera med stor bandbredd och litet S/N, eller med liten bandbredd och stort S/N.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Du har nog blandat ihop Nyquists och Shannons teorem.

Karl-Arne
SM0AOM

Nja, det är inte mina idéer utan jag bidrog endast med länken.
Resonemanget bakom den vet jag inte vem som står för det är inte jag iaf.
Så jag har nog inte blandat någonting i detta sammanhanget. :)

När det gällde tonhöjden under morseträningen tror jag den ställdes
så att det var ett slätstruket a 440 Hz som ansågs vara mest behagligt
att lyssna på. Sedan vill jag minnas att Ra 200 kunde vara lite dov i tonen.

//QRP
 
Last edited:
Jag har läst en avhandling om hörmottagning av morse. Karl-Arne kan säkert ge mer detaljer om författare mm, för mitt exemplar är utlånat till en icke-amatör som var intresserad av det neurologiska i morsemottagningen.

Hursomhelst så resonerar den forfattaren mycket runt just tonhöjd och hastighet. Han visar också någon slags optimal kombination av tonhöjd och hastighet. Optimal i hans fall var att kunna avkoda tecken med så litet S/N som möjligt.

Nu tar jag ur minnet, men jag tror det var i häraden 4-500 Hz samt 60-takt - om jag nu minns rätt.

73 SM0RVV
 
800 "lagom"

800 Hz är nog den mest "öronvänliga" frekvensen att lyssna på, enligt min mening.
Själv brukar jag ändra lite upp och ner på pitchen om det är ett långt pass.
Särskilt om det är hög hastighet, t.ex. bulletinsändning.
Tyvärr kan jag inte ändra tonen under tiden som jag själv sänder (tranceiver). :eek:

/ Ingvar
 
Ursäkta, jag missade länken till Wikipedia... vars artikel i ämnet innehåller ett och annat märkligt påstående.

Den avhandling som SM0RVV refererar till,”Signal detection in noise with special reference to telegraphy” är skriven av otolaryngologen Peter Montnemery SM7CMY
och figurerar i en tidigare tråd
http://www.ham.se/showthread.php?t=5533&referrerid=149 om maskinavkodning av telegrafi.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Back
Top