Sökes: Servicemanual HP 3734A räknare

Kvalité är nog ganska subjektivt. Vad man värdesätter och vad man tycker är prisvärt. Värst är ju kombinationen dyr och dålig.

Men man får väldigt mycket mer för pengarna i dagsläget, om man jämför tekniska funktioner och prestanda med modeller tillverkade för några 10-tals år sedan. Exempelvis oscilloskop som är rena "datamaskinerna" nu för tiden. Men automatisk mätning av frekvens och spänning. Och stor bandbredd. Samtidigt som priserna är i ungefär i samma storleksordning i kronor som tidigare. "Mera pang för pengarna".

Man får onekligen mycket pang för pengarna idag, vilket även jag tycker är väldigt roligt :) men panget varar ofta inte så länge, nutida instrument har mer karaktären av att erbjuda tillexempel tjänsten oscilloskop under några år, sen är det dags att kasta och köpa nytt.

Äldre utrustning byggdes för att hålla, och kunna underhållas, på ett helt annat sätt än dagens. Det är inte särskilt ovanligt med 50-75 år gamla radioapparater och mätinstrument, som med enkla medel kan hållas igång ett par årtionden till utan större problem, och i princip med bibehållen originalprestanda.

Det är inte speciellt sannolikt att dagens "moderna" utrustning kommer att kunna bli mer än en bråkdel så långlivad, oavsett hur mycket arbete man är villig att lägga ner.

Så det här med "kvalitet" och vad det innebär, tål nog att funderas över... ;)
 
Last edited:
Dagens konsumtionssamhälle är byggt runt snabba generationsväxlingar och ständiga "omsättningar".
Att bygga för evigheten blir då endast kontraproduktivt.

För alltför många produkter finns redan "planned obsolescence" inbyggt i designprocessen, så att de kan göras omoderna eller
t.o.m. obrukbara på tillverkarnas villkor. Sådant har varit tydligt sedan länge i konsumentelektronik, men börjar också finnas i
materiel avsedd för professionellt bruk. Redan nu finns exempel på hur support och service hos instrument blivit beroende
av supportavtal och tvingande uppdateringar av programvara mot avgift.

Jag kommer därför inte att bli ett dugg förvånad när plastradiotillverkarna slår in på den linjen, och gör
att deras produkter måste omsättas inom ett ensiffrigt antal år, oavsett om de skulle vara "utslitna" eller inte.
 
Last edited:
Mycket i konsumentprylar bygger på att antingen teknikutveckling eller trender går så snabbt att apparaten ändå är ute, oavsett om den funkar eller inte. Jag fick höra en berättelse av en person som jobbat på ett svenskt företag som sålde lösningar till fordonsindustrin för att rostskydda bilar. De hade varit över till USA och försökt sälja in sig där. Motiveringen var förstås att bilarna skulle hålla längre. De hade tittat på honom och undrat vad det var för idioti, vem vill ha en bil som är över tio år gammal?

Som instrumentansvarig på förra jobbet hann jag uppleva en rest av gamla HP:s kvalitet. Fina manualer med scheman och "theory of operation" som gjorde att det gick att felsöka. Bra reservdelshållning. Vissa saker var sanslöst dyra. Exempelvis en fläkt till en 8566B spektrumanalysator som kostade femsiffrigt. Då fick man visserligen med en hemlig mystisk plåtbit som inte behövdes. (Eller så köpte man en Papstfläkt billigt på Elfa). Andra delar kunde vara överraskande billiga. Vid första namnbytet upphörde i princip all reservdelshållning. Nu finns inga scheman kvar i manualerna och på sin höjd finns reservdelar som hela kretskort som byts ut.
 
Som instrumentansvarig på förra jobbet hann jag uppleva en rest av gamla HP:s kvalitet. Fina manualer med scheman och "theory of operation" som gjorde att det gick att felsöka. Bra reservdelshållning.
HP byggde på tok för bra "prylar" för att det skulle vara bra för affärerna på lite längre sikt.
Deras instrument var byggda för att de skulle hålla länge och inte ge användaren några obehagliga överraskningar.

Sedan kunde bra konstruktioner produceras i decennier, tänker på LF-generatorerna i 200-serien.

Då finns risken att när bra grejor byggs att de håller så länge att brukarna avstår från att omsätta dem, vilket
minskar "eftermarknaden". Fick bevittna detta på nära håll när jag jobbade med militär HF första gången i mitten av 80-talet. När SRT utvecklade System 300/400/500 i slutet av 60-talet så hade man räknat med ett felutfall av i genomsnitt ett fel var 6-te månad per enhet, att enheten skulle behöva besöka en "central verkstad" 4-5 gånger
under sin beräknade livstid av 10 år eller strax under 100000 drifttimmar. Detta var grundat på tidiga prediktioner om halvledares tillförlitlighet från mitten av 60-talet. FMV planerade för detta både i reservdelsförråd och verkstadsresurser.

I verkligheten var utfallet minst 5-6 gånger mindre när "barnsjukdomarna" avhjälpts. Det var i samband med detta som man började observera att "rutinmätningar" ofta kunde ställa till mer bekymmer än vad de avhjälpte, eftersom hantering och transport av enheter som skulle kontrollmätas kunde leda till fler fel än om man lämnade dem i fred. "Stockis" på Telub var lite bekymrad över den minskning av beläggningen som övergången inom Flygvapnet till CR300 från R&S EK11-10 hade medfört (en förbättring av MTBF av i storleksordningen en faktor 20).

När HF2000 så småningom ersatte "System 300/400/500" så satt man med stora mängder reservdelar som aldrig behövt användas. Dessutom hade den långa utslitningslivslängden lett till att FMV hoppade över åtminstone en generation av HF-materiel, och detta bidrog till att SRT till sist gick under.

Historien finns refererad i presentationen "Rise and Fall of a Major HF Manufacturer, Standard Radio & Telefon AB" som presenterades på HF22.
 
Jag jobbade med underhåll av försvarets mätinstrument under 80-talet. Det flesta instrumenten skulle kontrolleras var 6:e månad, och det fanns två mätbussar som åkte runt i landet, och som med ett halvårs mellanrum uppsköte samtliga ställen där service av instrumenten skulle göras. Oftast var det inget fel på instrumenten, men det var ändå mycket jobb med kalibreringen, då mycket var rörbestyckat och trimningen behövde ses över.

Halvårsöversynerna försvann dock mer och mer. Numera vet jag inte vad som gäller.
 
Det här med att man inte ska "röra grejor som funkar" blev mer och mer tydligt
när mobilnäten började byggdas ut på allvar. Det måste ha varit tidigt 90-tal som
man gjorde en uppföljning av felutfallet per 100000 drifttimmar hos NMT-900 basstationer,
och då fann man att man både hade mindre prestandaavvikelser och lägre felutfall på de stationer
där man bara åtgärdade felen efterhand de inträffade, och inte åkte dit ett par-tre gånger årligen för att
mäta upp prestanda.

Detta var ett överhäng från 70-talets kommunikationsradiofilosofi, där komponentåldringen var så
påtaglig att prestanda försämrades märkbart, och personal var jämförelsevis billigt.

Man "fortsatte av bara farten" även när grejorna blivit både fler och bättre.
Varje ny generation av radiomateriel blev även mer integrerad och mindre åldringsbenägen.

Mätinstrument är dock lite annorlunda. Där gör man utfästelser om noggrannhet och repeterbarhet,
och då behöver man verifiera att man håller sig innanför toleransgränserna med en ganska rejäl marginal. Erfarenhetsmässigt är åldringen betydligt långsammare än prediktionerna, i synnerhet efter ett par-tre års användning är driften i kalibreringsdata mycket mindre.

Min drygt 40 år gamla Philips PM6615 räknare med den "fina ugnsoscillatorn" PM9690 som jag köpte på "personalutförsäljning" när Telia flyttade 1995 och senast justerade mot en GPS-normal för två år sedan
visade sig avvika 2,6 Hz vid 100 MHz när den kontrollerades på nytt förra veckan efter att ha bytt en elektrolytkondensator samt åtgärdat ett "glapp".

Detta motsvarar en åldringstakt, mest i lagring, av endast 2,6E-8 på 2 år,
och omräknat till åldring per månad 1,0E-9, vilket är grovt räknat 20 gånger bättre än "specen".

De Racal 9400 tidbaser vilka sitter i SRT CR300 brukar åldras mindre än 1E-7 eller 0,1 Hz per MHz under ett år.
Flera har varit i H24 drift i över 30 år.
 
Som systemingenjör driver jag att man alltid ska se till helheten,
och en synnerligen viktig del är "Life Cycle Cost".

Man kan välja hur den fördelas över cykeln, och mer schemalagt
underhåll under resans gång kan ge något större tillgänglighet och kanske
marginellt längre utslitningslivslängd.
Men detta sker till priset av ökade personalkostnader och
även till problem som beror på hantering.

Om vi återvänder till amatörradiofallet så är driftprofilen på
amatörradiomateriel sådan att man ytterst sällan når utslitningstiden,
utan det är i praktiken lagringsbeständigheten och även när apparaten blivit "omodern"
som kommer att ha sista ordet. Intermittent drift under goda omgivningsförhållanden
skapar sällan katastrof-fel. Modern materiel är också såpass väl skyddad mot
"operatörens frätande fingrar" att det numera är svårt att köra sönder en radio, även när man anstränger sig.

Man undrar lite över hur plastradioindustrin ska klara en åldrande och krympande amatörskara och därmed
minskande efterfrågan, och den enda rimliga vägen ut som jag kan se är "skapade behov" och "planned obsolescence".
 
Man undrar lite över hur plastradioindustrin ska klara en åldrande och krympande amatörskara och därmed
minskande efterfrågan, och den enda rimliga vägen ut som jag kan se är "skapade behov" och "planned obsolescence".
Ett sätt är väl att göra programvaran mer eller mindre obrukbar efter en tid. Åtminstone på min Icom IC7300 har det kommit programuppdatering som jag inte installerat. Får väl se hur länge jag kan fortsätta ignorera dessa. I framtida modeller kan man ju tänka sig att det blir som med OS-uppdateringar att vissa versioner inte längre får något support. Och att man då väljer att uppdatera. Eller känner att man behöver köpa ny rig! ;)
 
Vissa tillverkare (ingen namngiven) plöjer ut uppdateringar som slöar ner prestandan på utrustningen så att användaren ska vilja köpa en ny enhet, ett sätt att tillämpa planerat åldrande ;)
 
I fredags kom min sambo med ett brunt kuvert från dagens tömning av brevlådan med kommentaren, jag tror att det är en CD,

Mycket riktigt, kuvertet var märkt Artekmanuals och verkade innehålla en CD skiva :)

Så ivrigt sprättade jag upp brevet och mycket riktigt, en CD med manualen till min räknare :)

Jag hade inte förväntat mig att få manualen därifrån med tanke på att ägaren verkar ha gått SK.

Hoppas att någon driver verksamheten vidare, det är ju en väldigt bra sida och bra manualer
 
Last edited:
Då kan det bringas klarhet i hur relationen mellan HP5233 och 3743 är.
Många av modulerna ser ut att ha samma ursprung.
 
Mycket är väldigt lika eller identiskt. Kabeldragningen och nått av korten skiljer något. bland annat de första två decimalkorten annorlunda, vilket jag fick erfara vid felsökningen.

TROR även Gate-kortet skiljer med någon transistor extra i mitt instrument.

Även ingångsförstärkaren och triggern skiljer. i 5233 är detta två separata kort, i mitt instrument är de arrangerade på ett PCB.

Tur att det var så lika som det var, lätt att hitta rätt pinnar i sockarna osv vid felsökningen :)
 
HP 5245L Ser väldigt fin ut! En sån skulle man ha ett exemplar :)

Jag ko-handlade lite med en väldigt snäll person här på forumet och fick tag på 6st LC-513 Nixie rör och har nu fått igång alla siffrorna på räknaren! :) I affären ingick även en annan apparajt, Tråd kommer på den också så småningom :)

De nya rören hade samma pinout och övrig data var nästintill identisk som de ZM1022 som satt där original, men den lilla "glaspluppen" som används i frabrik vid vaccumsugningen mitt i cirkeln med ben var längre på LC-513 så röret bottnade i sockeln innan benen var i hylsorna.
Jag fick ta fram dremeln och slipa ett hål mitt i sockeln så att glaspluppen på röret hade någonstans att ta vägen, En sak lärde jag mig - Backelit är hårt, riktigt hårt och det var ett väldans slipande för 5 hål. Vågade mig inte på att borra för då har troligen hela sockeln spruckit.

De nya rören var också något längre, men det var gott om plats så det var inte ett problem.

Nixie.jpg


Dock kvarstår felet att den inte räknar helt rätt, Jag har mätt både decimalavkodarna och även de lösa frekvens-delarkorten utan att hitta något konstigt. Tillslut provade jag att flytta runt modulerna, men felet kvarstår - opåverkat av vart modulerna sitter :(

Har någon en ide är jag tacksam!

_DSC1437.JPG
 
Last edited:
Back
Top