Swan Cygnet 260

SM0GLD

Vänsterhänt
Vid omkoppling mellan RX och TX d.v.s. aktivering av ptt så "skvätter" det ut full effekt en kort stund.
Det ser ut som en cw-nyckling ungefär. Jag vill inte att min sändare ska göra så.

Om man studerar schemat ser man att SSB modulatorn får spänning när tx/rx reläet växlar.
Jag misstänker att modulatorn svänger in under en kort stund för att nå balans och under denna tid läcker det ut rf.
Om bärvågsoscillatorn inte ger signal till modulatorn så borde det inte läcka ut någon rf.

Hur ska jag tackla detta?
Ska man koppla ur bärvågsoscillatorn en kort stund?
 
Försvinner bärvågen med en tydlig tidskonstant, eller ligger den fullt ut tills den helt släpper, typ att du sänder en "ditt"?
 
Har det alltid varit så?
Eller har felet uppstått med åldern?

Dvs något att modifiera eller något att reparera.

SM4FPD
 
Nu har jag ingen ritning... Men det låter som att den utbalansering av bärvågen som brukar ske har lite för lång tidskonstant för att hinna stabilisera sig. Kanske finns det en kondensator som kan justeras, eller så ser man till att balansspänningen aldrig kopplas bort...
 
Jag är rätt övertygad om att detta kan vara orsaken.

När man slår till anodspänningen till 6JH8 så laddas kondensatorer som är avkopplingar
i kretsen runt avböjningsplattorna på 6JH8 upp och då hamnar bärvågsnollningen i ett ändläge,
och återgår endast långsamt till nolläget.

Låter man anodspänningen ligga på i mottagningsläge så uppstår problem med läckage av bärvågsoscillatorn
in i MF-stegen som sannolikt överstyrs av det. Man kan angripa problemet genom att bryta upp signalvägen mellan
bärvågsoscillator och balanserad blandare i mottagning och koppla in den igen med lite fördröjning.
 
Man kan angripa problemet genom att bryta upp signalvägen mellan
bärvågsoscillator och balanserad blandare i mottagning och koppla in den igen med lite fördröjning.
Ja jag fick en känsla av att detta vore rätt väg att gå.
Ska givetvis mäta upp alla spänningar vid rx/tx omkoppling.
 
Jag har nu studerat schemat för både Swan 260 och Swan 500c. Dom använder samma rör i den balanserade blandaren/modulatorn.
Kopplingen är också "nästan" identisk.
I Cygnet 260 har man valt att stänga av anodspänningen till 6JH8 i mottagningsläge. Detta innebär att vi får ett spänningstillslag och inbalansering av blandaren vid varje PTT-tryckning. Troligtvis för att förbättra funktionen har man i 500c valt att låta anodspänningen och "carrier balance" vara strömsatt även i mottagning men i stället kopplar man ur skärmgallret och stryper röret genom att dra ner styrgallret till -110V.
Denna metod elliminerar ju uppladdningen av diverse kondingar vid varje RX/TX-växling. Inga problem att utföra denna modifiering men jag upplever att även min 500c "skvätter" vid varje PTT-tryckning. Detta får jag ta och mäta upp.
 
Fick hjälpligt igång min gamla LeCroy så jag kunde mäta lite.

6JH8 insvängningsförlopp.jpg
Bilden visar:
Ch1, Här triggar jag på tillslag av +215T som gungar kraftigt en stund troligtvis lite kontaktstuds i början.
Ch2, Två tydliga RF-skurar på antennutgången. Uteffekten ligger på 160W.
Ch3, Ch4, Spänning på dom båda avlänkningsplattorna. Man ser hur den ena gungar kraftigt för att efter en stund passera nollan och fortsätta negativt. Detta resulterar i att röret blir kraftigt obalanserat i de båda ändlägena och skickar ut rf.


6JH8 insvängningsförlopp utan osc.jpg

Denna mätning visar hur det ser ut på antennutgången om man kopplar bort bärvågsoscillatorn.
Liten "skvätt" i början men för övrigt rent och snyggt.

Balanced modulator.jpg


Det krävs lite "fix" för att snygga till detta.
 
Man ser ju att tidskonstanterna är helt olika på dom båda sidorna.
Tokigt att lägga in en pot på det viset. Det skapar ju problem.
 
Det finns ett annat sätt att angripa problemet.
Drivsteget, 6GK6, får sin gallerförspänning för klass A från en högohmig
spänningsdelare från -12 V

1705049186458.png

Det finns dock -100 V tillgängligt i apparaten på andra ställen.

Om man gör så att röret hålls helt strypt i mottagningsläge genom att lägga på -100 V på gallret via ett stort motstånd, 220 k känns rimligt, och sedan låter en annan reläkontakt
koppla bort den när man ska sända.

En tidskonstant på några 10-tal ms åstadkoms genom en kapacitans av någon µF
som laddas ur genom motståndet, så lagom till att översvängen från den balanserade modulatorn har dött ut efter 50-100 ms öppnas signalvägen "knäppfritt" genom att
den extra förspänningen klingat av.
 
Bra tips K-A.
I Swan 500c styr man bias på drivröret exakt på det viset men utan tidskonstant.
I det fallet vill man reducera tomgångsström i mottagningsläge. Där har man inget katodmotstånd.
Kanske ska jag kombinera båda kopplingarna om det behövs. Jag måste ändå införa ett extra relä för -100V inkopplingen.
 
Testa att kortsluta R1106 "mic gain"
Detta ledde mig in på ett nytt spår.....
Det visade sig att även mikrofonförstärkaren kopplas ifrån i mottagningsläge.
Vid TX-tillslag laddas sedan kopplingskondensatorn från mikrofonförstärkaren och en filterkonding på anodsidan.
Man kan helt styra uppladdningsegenskaperna med hjälp av mic gain.
 
Detta är också värt att undersöka.
Prova med att kortsluta anoden på mic-förstärkarrröret till jord
och observera om och hur det ändrar sig.
 
Med mic-förstärkaren kopplad till konstant matning har jag reducerat hela förloppet till under 5ms och max 60W ut.
Lite högtalarskrammel vid reläomkopplingen går in i mikrofonen och modulerar.
Kanske var det meningen att mic-förstärkaren skulle komma igång med lite fördröjning.

Nu är även 6JH8 matninsspänningarna kopplade och styrda som i en Swan 500c.
 
Last edited:
insvängningsförlopp3.jpg
På Ch3 ser vi nu anodspänningen på mic-förstärkaren och mätning med fullt mic gain.

insvängningsförlopp4.jpg
Samma mätning som ovan men med minimum mic gain. Man ser en kort skur under dom första ms.

insvängningsförlopp5.jpg
Mätning med fullt mic gain och konstant matningsspänning på mic-förstärkaren.
Ch3 visar att det fortfarande "gungar" lite på 6JH8 pin 2 men det ser ut att komma från mic-förstärkaren.

OBS! första mätningen med 5ms tidbas och den sista med 0,5ms.
 
Last edited:
Har nu funderat lite på hur många olika modifieringar man ska ge sig på.
Att styra bias på drivröret var inte så lätt.
Hade tänkt styra bias från gallerläckans jordsida men då får jag inte till en lämplig tidsfördröjning.

Har nu hittat en bra lösning på en fördröjd relästyrning till bärvågsoscillatorn som är utprovad på bordet men ska snart kopplas in i Swanen och testas på riktigt.

RELAY ON DELAY.JPG
Att styra ett relä med en TL431 har jag inte gjort tidigare men det fungerar bra och 431:an tål över 100mA.
Mitt tilltänkta relä drar bara 12mA. Simuleringen gav en fördröjning på 134ms med dom valda värdena.

Reläfördröjning.jpg
I verkligheten blev det 129ms så det bevisar att kopplingen går att lita på.
Reläet drar när Ch2 går låg.
 
Nu är problemet löst hoppas jag men man vet aldrig helt säkert förrän allt är ordentligt testat. Kanske har man orsakat nya problem.
Jag bestämde mig slutligen för att styra bärvågsoscillatorn med ett relä och även låta mikrofonförstärkaren vara konstant spänningssatt.

Här en bild som visar implementeringen av ett litet relä.

reläplacering.jpg
Mitt i bilden syns ett litet smd-relä som ligger fastlimmat på rygg och nedanför till vänster ett lödstöd med TL431 och nödvändiga kringkomponenter.

Med denna åtgärd har jag typiskt -8dBm "läckage" fram till dess att reläet kopplar in bärvågsoscillatorn då ökar nivån till 0dBm.

När man jobbar med dessa gamla apparater inser man att stabiliserade nätdelar hade varit fantastiskt bra men åtminstone alla spänningar som ska trimmas borde vara stabiliserade typ slutrör bias och blandar-balansering. Dessutom märker man att det läcker signal runt kritiska kopplingar som kunde ha åtgärdats med riktiga skärmväggar. Helt otroligt att dom fick allt att fungera med alla kablar och komponenter dragna kors och tvärs.
 
Back
Top