Tidfningen Radio & Television

SM4FPD

SM4FPD

Well-Known Member
Jag har suttit och bläddrat igen en del av de Radio & Television som finns att ladda ner.
Här: https://www.aef.se/Amatortidningar/Radio_och_Television/Radio_Television_oversikt.htm
En del kul , och kanske mest nostalgi.
Jag fick väl tag på en och annan tidning i början av 60 talet, vilket då var spännande.
I de äldsta numret kan man läsa en del om debatten om trådradio.
Vidare en debatt om FM radio på UKV, dvs det idag FM bandet 88 - 108 MHz.
Debatten görs ofta av experter med titel, men ofta är argumenten av samma natur vi ser och läser om i dag, om degen problem.
Förnekare, och dåliga motargument, likar dagens, exvis skulle AM vara bättre på UKV banden. Men riktigt varför allt nytt var dumt och fel är en bra fråga.
I nummer 2 1960 är frågan om ESB är något för radioamatöer egentligen, (ESB är enkelt sidband idag SSB)

Nå en del kul byggbeskrivningar i alla fall.
i nummer 4 1962 byggdes en signalgenerator för lång och mellanvåg. Med OC-44. den byggde jag 13 år gammal, och visst med en lång tråd som antenn hördes den flera hundra meter. Men det gällde ju att vara på sin vakt, televerket var kanske ute och pejlade. Nå, borde ju höras hos grannarna, de satt väl och skruvade på sin träradio antog jag....

i nummer 3 1961 kan vi läsa allt om logperiodiska antenner, lärorikt!

I de flesta nummer finns roliga skämtbilder.
Den här exvis är rolig och vist redan då, 1963 fanns VR, (Virtual Reality glasögon) då kallades de mikrominatyriserade TV mottagare.
VR glasögon 1963.png

Jag tänkte det kunde vara roligt om någon annan har minnen från den här tiden och den här tidningen?
Senare är fanns ju flera tester av amatörradio, även efter testerna då, fanns artiklar som beskrev hur man skulle modifiera sin radio.

Något man plågsamt fick uppleva när den söndermodifierade IC-211 skulle lagas och återställas.
Och alla som klagade, trots modifieringen så brusade den, åtminstone med full AF Gain.

SM4FPD
 
Det är mycket nostalgi förknippat med Populär Radio och Radio&Television.

Som intresserad lågstadieelev försökte jag tränga in i vad som stod i tidningen, och nummer 1/63 kanske blev
ett landmärke. Jag hade fått tidningen av den radiohandlare som familjen anlitade när TV:n visade ålderskrämpor.
TV åldrades fort på den här tiden.

Jag får erkänna så här 61 år senare att det nog var inte mycket av innehållet i den som jag förstod.
Men det väckte nyfikenhet, och kopplat till en annan av John Schröders skapelser, Radiobyggboken del 1
så växte åtminstone någon insikt fram.

Något år senare visade det sig att en morbror hade prenumererat både på Populär Radio och Teknik för Alla
under en stor del av 50-talet, och tidningarna fanns samlade i en vindsklädkammare. Jag kunde ibland
försvinna dir under större delarna av sommarlovsdagar och läsa dessa tidskrifter, för att komma ut framåt kvällsmaten "still confused but on a higher level".

Det skulle gå ytterligare ett par-tre år innan de mer subtila innebörderna i de Schröderska käpphästarna
om reklam-TV och trådradio skulle tränga fram. Trådradio var inte aktuellt i Närkemetropolen, men
en klasskamrats äldre bror lyssnade på Radio Luxemburg och beklagade sig högljutt över bristen på kommersiella etermedia i Sverige.

Så här sett i backspegeln så var en del av de Schröderska budskapen en tidsspegel.
Trådradio var en återvändsgränd som blev tydligt inaktuell genom den snabba utbygganden av TV och FM-näten
och det hade gått prestige i frågan från flera håll. Ironiskt nog så har cirkeln slutits genom att majoriteten av etermedia idag distribueras via fiber till slutanvändaren, men med WiFi och liknande sista biten istället för via
en sladd till ett uttag i väggen. På det viset har "trådradion" återuppstått.

John Schröder och resten av R&Ts redaktion var lyckligt omedvetna om långtidseffekterna av kommersiella etermedia, utan ville nog mest ha "omväxling" och "brett utbud". Föga kunde man ana vilka effekter på den mentala folkhälsan som ett ohämmat konsumerande av kommersiella etermedia kan få.

Den mentala miljöförstöring som drygt en generation av uppväxande i SM utsatts för saknar motstycke i historien
och kommer att bidra till att "forma framtiden". En företeelse som jag är ganska tacksam över att ha bakom mig, och att inte ha några barn.

De som är radioarkeologiskt intresserade och som rent allmänt anser att "det var bättre förr" har en guldgruva att utforska i AEF:s scannade arkiv. I sammanhanget är det intressant att notera att AEF åstadkommit en scannad och OCR-sökbar samling av historiska QTC. Något som diskuterades intensivt på SSA-reflektorn för snart 15 år sedan, och då betraktades av SSA-företrädare som orimligt dyrt och i övrigt orealiserbart. Dock visste AEF inte om detta faktum.
 
Visst är det både intressant och lärorikt att studera radiohistoria i Populär Radio och R&T, jag har tagit hem och läst alla skannade nummer och en hel del av dem finns även i pappersformat att förnöja sig med utomhus när solen skiner. Endast ett fåtal av dagens radioamatörer kan rita schema för en rak återkopplad tvårörsmottagare från 1920-talet och förklara hur den fungerar.

Lennart
 
Jag har nog också läst igenom de flesta inskannade nummer. Intressant och man får lite perspektiv på hur det var förr. Och hur man tänkte. Jag lånade radio o television på biblioteket i ungdomen och mycket var ju intressant att läsa även om man inte förstod allt.
 
SM5DFF said:
Endast ett fåtal av dagens radioamatörer kan rita schema för en rak återkopplad tvårörsmottagare från 1920-talet och förklara hur den fungerar.
Click to expand...
Precis så är det.

Majoriteten av "de nya" har heller inte en susning om vad som rör (sic!) sig bakom panelerna och menyerna.
 
Och vad dagens trådradio kan skapa idag har vi de senaste dagarna plågsamt fått erfara, trollfabriker.....

För att återgå till tekniken, så verkar det ha varit en avsikt att klämma in flera program via trådradion, man ser artiklar om speciella filter för ändamålet.

Sen kom diskussionerna om radion flerprogramsändningar eller stereo som det numera heter.

En viss båkåtsträvarkultur vad gäller transistorer kan man skönja. Ja så är det väl idag oxo...

1957 nr 7 Man testar en fjäderdriven bandspelare med utanpåliggande svänghjul, ser ut som hjulet på en symaskin
1960 nr 1 Trådvågledaren, en lång tråd med trattar i båda ändar för mikrovåg, står om detta i Rhothammelboken konstig sak
1960 nr 9 Bygg en Klirrfaktormeter, det vore väl något, kan gå att modernisera kretslösningen, och vem blir först att mäta klirr på sin mottagare för att ge rapport Till motstationen, dvs 5999, (RSTK) där sista siffran blir blir K som i klirrfaktor 1-9 motsvarande 0 - 100 %. (Tjenare Nisse idag är du 59-9 (SSB med hög klirrfaktor).

Ja att kunna rita och bygga gamla rörkonstruktioner, njae, genom att nu så här många år efter kunna känna igen byggena som äldre radioamatörer hade på gång i sitt pannrum, så inser man ju att det byggdes, men mest från bygg själv artiklar, någon funkade kanske. Men det mesta framstod som om dom själva hade konstruerat...
Majoriteten av de "gamla radioamatörerna" hade inte en susning vad som hände innanför glaslampan, men försökte tappert bygga efter byggbeskrivningarna. Sen blev det en TS510......el motsv.

Jag har antecknat de intressantaste artiklarna, i mitt tycke, och som jag finner nostalgiskt i en dock fil.

Får väl börja med QTC nu framöver ....

Kul lärdom, i tidernas begynnelse hette det mikrospårskiva, senare LP skiva, numera Vinlyl, ja saker byter namn, av okunskap kanske.

SM4FPD
 
"Klirrfaktor" är en germanism i den svenska tekniska vokabulären, som närmast
motsvarar "harmonisk distorsion".

1717167121815.png

1717167258367.png

Den härrör från den tid som ingenjörer hade tyska som första främmande språk,
och läste "Einführung der elektrischen Messtechnik" på de tekniska läroverken och högskolorna.
Sådant gav en solid underbyggnad i mätteknikens elementa.

1717170307056.png

SM4FPD said:
Majoriteten av de "gamla radioamatörerna" hade inte en susning vad som hände innanför glaslampan, men försökte tappert bygga efter byggbeskrivningarna. Sen blev det en TS510......el motsv.
Click to expand...
Jag tror du drar slutsatser utifrån dina erfarenheter från radioamatörer som kunder.

Själv hade jag förmånen att ha mentorer i Örebro-klubben vilka hade en solid teknisk underbyggnad,
och hade sannolikt kunna härleda Barkhausens rörekvation

1717170768069.png
ifall man hade bett dem.
 
En kille som var väldigt tongivande i RT på senare delen av -70 talet var Ulf B Strange. Jag kommer mest ihåg honom för hans ganska pretentiösa tester av olika HiFi produkter. Vad vet vi om honom?
 
Det du citerar från mig KA ang 60 talet och vad dåvarande radioamatörer förstod om vad de byggde från artiklar i tidningar gäller givetvis inte några kunder på SRS. Det var en helt annan tidsperiod. Utan vad jag erfor som icke radioamatör och mellan 12 och 20 år gammal, och mina försök att få hjälp, men nu ser jag vad de byggde, och känner igen artiklar från tidningen.

En sak jag nämnt är vad saker kallades förr, elelr vad som är korrekt beteckning för någonting men som har förändrats idag.
Mikrospårskivorna som idag av någon konstig anledning kallas Vinyl.
I RT 1954 nr 2 under bygg själv: en 420 Mp/s osc med "burkkrets", vad är då en burkkrets? Jo det vi dag kallar kavitet... ett lite kul ord.

SM4FPD
 
SM0FKI said:
Ulf B Strange. Jag kommer mest ihåg honom för hans ganska pretentiösa tester av olika HiFi produkter. Vad vet vi om honom?
Click to expand...
Ulf B Strange kom från veckopressvärlden, närmare bestämt från Veckorevyn.

Han hade ett stort HiFi-intresse, och ville förändra R&T till en mer "modern" och "trendig" skapelse.
Dessutom var han en mycket mångordig och "yvig" skribent, sannolikt skolad i den genre där man arvoderas per sida. Hans stil gjorde honom "omöjlig" i en del ljudtekniska kretsar, bl.a. har en schism inom Ljudtekniska Sällskapet i mitten av 90-talet gått till historien.
När Elfa fyllde 40 år 1985 så var han redaktör för jubileumsboken.

R&T gick från att vara ganska torr och akademisk till att bli mer "konsumentorienterad", och
den nye chefredaktören kom att prägla tidningen i ganska hög grad.

En av de första åtgärderna var att ta bort "problemspalten", där mycket "kluriga" elektrotekniska problem
förelades läsekretsen.

Orsaken till att John Schröder ganska abrupt lämnade redaktörskapet för R&T ska ha varit att ägarna till förlaget som gav ut R&T ändrade inriktning, och den 55-årige Schröder ansågs stå i vägen för förändringarna.

Några gjorde sig roliga över HiFi-testerna som var "lätt inspirerade" av vinprovning.
Bl.a. skrev SM6CVV en parodi på högtalartesterna i Göteborgsklubben QRO i mitten av 70-talet,
som retade upp Ulf B Strange rejält. Han skrev ett argt brev till QRO-redaktören som i sin tur parodierades
av SM6CVV.
 
Last edited:
Jo, han var nästan en parodi på sig själv när han noga redovisade luftfuktighet, temperatur och serienummer på de inblandade mätinstrumenten...

Sedan var det massiv vinprovarprosa fylld med esoteriska termer även om testobjektet bara var en enkel japansk transistorförstärkare. Kopplingen till Veckorevyn kände jag inte till men det förklarar ju en del. Jag har för mig att SM0DIS Gunnar var en flitig skribent i RT på den tiden. Han hade hand om det mer radioorienterade delarna och jobbade senare i många år för mer seriösa publikationer. Var det inte ytterligare än amatör inblandad DMY(?) kanske...

En kul detalj var att Ulf B Strange alltid skrev ut ett antal "akronym" efter sitt namn som gav honom en ytterligare upphöjd status. Kan man spåra en lätt fåfänga kanske? Någon som lyckades dekryptera dom...?
 
Gunnar SM0DIS har jag haft förmånen att samarbeta med när han var skribent i Elektronik i Norden,
där han gjorde reportage från evenemang som jag var medarrangör till, som SNRV publika seminarier och ÅF:s "Radiodagar".

En mycket kompetent och trevlig person som jag brukat sammanträffa med på mässor och på Rohde&Schwarz mätteknikseminarier.

SM0DMY skrev även i R&T, och dessutom SM5BSZ. Under många år var SA0ARJ kortvågslyssnarspaltens redaktör
i R&T. Hans specialintresse är mottagare, så det skrevs mycket om olika "esoterika" i hans spalt.


1717233594352.png
MAES = Member, Audio Engineering Society. Branschorganisation av "guldöron"
UIPRE = Union Internationale de la Presse Électronique, branschorganisation för elektroniktidningar
SSFT = Samfundet Svenska Film och Televisionsingenjörer´
 
Last edited:
Här är SA0ARJ i yngre år:

1717247634879.png
Han är sig fortfarande lik.

Den skarpögde känner igen favoritmottagaren i bakgrunden.
 
Problemspalten nämndes, ibland lite lustigt att beräkna resistansen på ett motståndsnät som mest liknar någon form av fantasiobjekt.
Man kan fråga sig hur inspirerande detta kan ha varit för de som ville lära sig mer om transistorer och hur man bygger med dem, eller snarare avinspirerande.
I nr 1965 nr 7/8 finner vi en metod att klura ut vilket motstånd som är felaktigt, genom att använda en gammal kaffeburk och smörklickar, formade till 10 mm kulor. Frågan är om metoden lämpar sig i moderna elektronik med ytmontering.... behövs rätt små smörklickar då, blir kladdigt förstås....
Personligen föredrar jag att använda Fluken....

SM4FPD
 
Det blev väldigt mycket resistansnät i "problemspalten" mot slutet, medan variationen hos ämnena var mycket större på
1950-talet. Då förekom problem med elektromagnetisk fältteori- eller elektronfysikanknytning vilka utan större tvekan hade "platsat" i
Hofvenschiölds beryktat svåra tentor i "Elfält B".

Populär Radio och R&T riktade sig mycket tydligt mot den bildade delen av det radio- och elektronikintresserade kollektivet under
John Schröders redaktörskap. Sannolikt bedömde förlagets ägare att denna kategori var för liten jämfört med HiFi-konsumenterna.
 
Last edited:
SM0AOM said:
Populär Radio och R&T riktade sig mycket tydligt mot den bildade delen av det radio- och elektronikintresserade kollektivet under
John Schröders redaktörskap. Sannolikt bedömde förlagets ägare att denna kategori var för liten jämfört med HiFi-konsumenterna.
Click to expand...
Det kan ju ha att göra med att begreppet HiFi gick från att bara vara något för en liten exklusiv skara i vita rockar till att bli en massmarknad när de billigare transistorförstärkarna gjorde entré. En större marknad ger mer annonsintäkter vilket ägarna gillar. En logisk följd blir även att utrymmet för pseudoteknik i marknadsföringen ökar, men det har ju vi avhandlat i andra trådar....

När Ulf B Strange kliver på så är alltså framtidstron obegränsad och man hinner manipulera en hel generation unga män. Jag vet, för jag var en av dom... :)
 
Last edited:
Själv började jag läsa tidningen relativt nyligen. 1990 var året. :) Den hade då hunnit byta namn till Elektronikvärlden och Anders Albinsson var chefredaktör. Fokus var nu konsumentelektronik i alla dess former. Tv, video, HiFi (såväl bärbart som stationärt) mm. Amatörradio och DX:ing förekom, men ganska sparsamt.
Minns särskilt testerna av produkter. Gediget utförda med uppmätta kurvor över frekvensgång, fasvridning och vad det nu kunde vara. Bertil Hellsten var favoritskribenten. Lättbegripliga texter med mycket fakta och en del humor.
 
Man förundras över alla otroliga instrument som fanns, tänker på alla annonser nu, särskilt tiden i början av 60 talet.
Mätbryggor med en mängd kranar och reglage av sällan skådat antal. Försök att göra dem digitala, (siffervisande) ger massor av kranar.
Man tänker sig en TV-reparatör som misstänker en felaktig konding och får sitta några timmar för att mät upp den....
Likaså rörprovare i alla tänkbara modeller. Med en miljon, ja en liten miljon då, reglage. Måste ha varit snabbare att byta rör och prova om TV:en gick.
Rörvoltmetrar i alla tänkbara former.
Men ser oxo att Heatkit var framme med byggsatser redan på 50 talet. Insåg inte att de var så gamla.

Vad gäller annonser så var ELFA verkligen på hugget, så gott som under alla årgångar hade de sista sidan.

En kort fluga vara HiFi förstärkare med rör och 800 Ohms högtalare, vart tog dessa vägen?

SM4FPD
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top