Hur bygger man radio på rätt sätt? Frågan är klurig och har förmodligen många svar.
Ett sätt är så klart att börja i "rätt ände" med att först upprätta en funktionell beskrivning som berättar vad som skall byggas, varför och vilket syfte det som skall byggas skall tjäna. När detta är klarlagt kan man gå vidare och skriva en detaljerad kravspecifikation över mätbara parametrar så man vet vad som skall uppfyllas. Ur dessa fakta kan mekaniska ritningar och elektronikkonstruktionen tas fram - precis som vi som jobbar med elektronikutveckling gör till vardags. En designer kan kopplas in som kan komma med knasiga ideér där hänsyn till elektroniken inte tas.
Kanske bör man kika lite på konkurrenternas produkter och lära sig av deras misstag. Reverse engineering...
Nej, ett sådant strukturerat arbetssätt duger inte när det gäller att bygga onödiga apparater som ju inte alls byggs för att de behövs eller för att det finns en gemensam marknad att mätta. Ej heller finns det några ekonomiska ramar eller mål att ta hänsyn till. Ingen krävande uppdragsgivare eller ens en gnällig chef att bråka med.
Det ena får ge det andra principen - har fått råda i min radioverkstad en längre tid. Experimentverksamheten å Gamlemark Radio är nu så ostrukturerad att enbart de mest erkända konstnärerna är mer oberäkneliga. När jag går till sängs den ena kvällen så har jag inte en susning om hur projekten kommer att utveckla sig dagen efter. Nästan lite flummigt nu när jag tänker efter, men förbannat inspirerande och befriande att inte behöva låsa upp sig. Inga självpåtagna måsten som hänger på axlarna som fem ton sten. Frihetsgraderna är stora och det är bra.
I går förmiddags klippte jag till en plåtbit och försåg denna med två rörhållare, några keramiska kopplingsstöd och fyra BNC-kontakter. En fullständigt ogenomtänkt konstruktion konstruerad on the fly med vinkelhake och ritsmått.
Tanken med det här experimentchassiet är att det skall bilda en stabil plattform för utprovning av först en konverter för 14 m bandet, men senare provbyggen och mätningar på en handfull olika blandare för mottagare R1A. Men hux flux kanske det blir en sändare eller något annat som dyker upp i tankarna. Vem vet?
Eftermiddagen igår ägnades åt att koppla upp en till hälften egenkonstruerad (handritat schema) två-rörs konverter för 14 mb. En dryg halvtimma tog lödjobbet. Ytterligare en kvart åtgick för att linda tre spolar och kontrollera dessa i Boonton Q-metern, som är ett fantastiskt tidsbesparande instrument. Snabbjobbat dessutom. Alla borde ha en.
Ja, faktum är att ett sådant här spontant framtaget experimentchassie är tidsbesparande. Genom att montera rören upp-och-ner så blir kopplingsarbetet verkligen lätt. Skulle fler hål behövas så går det att borra sådana. Här behöver man inte vara rädd för att borra fel. Det handlar ju bara om att koppla upp olika kretslösningar för att kunna mäta och optimera kopplingarna på ett så bekvämt sätt som möjligt.
Konvertern som knåpades ihop fungerade utmärkt på första försöket. Ingångs- och utgångslinkarna justerades därefter liksom oscillatorinjektionssignalens nivå. MF valdes till 3,5 MHz och 17,5 MHz kristallen som AOM hade vänligheten att skicka hit fungerar toppenfint i ena halvan av en 6J6.
Konvertern är bestyckad med 6AK5 i HF-steget, 1/2 6J6 i oscillatorn samt 1/2 6J6 som blandare med anodkretsen avstämd till 3,5 MHz. Känsligheten tillsammans med mottagare R1A är fullt i klass med Collins 51S-1 som jag har som jämförelsemottagare. Igår kväll lyssnade jag en god stund på 14 mb som var öppet mot Afrika och Sydamerika med höga signalstyrkor från Argentina. De svagaste stationerna som Collins tar in hörs minsann i min R1A med konverter. Storsignalegenskaperna är dock sämre liksom selektiviteten så klart.
Mycket mer komplicerad behöver konvertern nog inte vara. Jag skall laborera vidare med kopplingen att tag till. En idé som slog mig häromdagen var att bygga in en konverter i mottagare R1A som har en helt fri yta av 32 x 58 mm på chassiet. Nog skulle väl två 7-poliga rör få plats där med lite kreativt våld. Utrymmet på undersidan är något större och det är ju bra med tanke på att det även behövs plats för motstånd och kondensatorer samt tre trimbara keramiska spolstommar.
Jag har sedan sist lagt till några nya kontroller på mottagarens front, nämligen volym, ställbar RX muting, filteromkopplare (skall monteras i hålet i fronten) samt en bandomkopplare av modell kraftig vippströmställare.
Lyckas detta så blir R1A en äkta tvåbandsmottagare för 84 mb resp 14 mb. Perfekt för lokala trivsel-QSO på 84 mb och riktiga 599 DX på 14 mb.
Mottagare R1A modell 8414...
/Bengt
.
