Vad får DU ut av amatörradio som hobby?

Lite funderingar angående SM5WYG:s intressanta inlägg:
Det stora problemet är nog att detta är en hobby med betydligt större spännvidd än man tänker sig. Var och en ser hobbyn från sin egen synvinkel och är kanske inte medveten om hur olik syn andra kan ha.
Vissa är egentligen totalt ointresserade av den tekniska sidan och har därför inte skaffat några sådana kunskaper. Andra (hmmm.... :o) är nästan enbart intresserade av den tekniska sidan och har stora kunskaper inom detta.

Som tekniskt intresserad (och kunnig?) får jag dagligen frågor där jag från början vet att den frågande inte kommer att förstå svaret, hur mycket jag än försöker förklara. Det kan vara lite frustrerande när vissa tror att de skall kunna förstå avancerade funktioner innan de lärt sig grunderna.

Det kan nog vara likadant i frågeställningarna som dyker upp på detta forum.
"Vilken radio är bäst"?
Detta är ju en väldigt komplicerad fråga som kräver att man har stora kunskaper inom radioteknik och elektronik för att överhuvudtaget kunna förstå innebörden i vad som gör en radio "bra". Innan man ställer den typen av frågor så bör man kanske tänka lite på vad man är ute efter och inte tro att man kan få hela facit på en gång. Man måste lära sig att krypa innan man kan gå.

Hur länge är man nybörjare?
Det är snart 20 år sedan jag blev radioamatör. Det har varit en spännande tid och jag har lärt mig mycket. Ändå så hittar man ständigt nya grenar inom hobbyn. Och varje gång man ger sig in på ett nytt område så är man ju nybörjare igen. Det är ju en del av tjusningen med denna hobby.
Jag har själv aldrig stött på någon besserwisser som nonchalerat mina frågor, utan alltid fått bra hjälp och uppmuntran.

Sedan finns det en grupp som bara fnyser åt allt detta och tycker att tekniska kunskaper är helt irrelevant.
- Radioteknik är något som bara ingenjörerna hos de Japanska "amatörradiofabrikerna" skall ägna sig åt.
Varför dessa människor blivit radioamatörer är för mig en gåta.
 
Det är helt rätt, ett steg i taget längs vägen bör man ta.

Jag halkade in på denna hobby främst pga mitt teknikintresse, ett av mina mål med hobbyn är att kunna bygga egen apparatur, och då görna för högre frekvensband 145Mhz+. Med dom kunskaperna jag har idag så klarar jag inte detta, troligtvis inte om ett år heller... men så småningom :rolleyes:

Men det jag värderar högst hos mina amatörradiokollegor här i klubben är ödmjukheten och viljan att hjälpa andra lära sig. Det blir så MKT lättare som ny inom hobbyn komma in och känna att intresset växer för var dag då...
 
Oerhört intressant....

Jag trodde i mitt enfald att alla var Radioamatörer.....men jag inser att det finns tyvärr många inom denna hobby som både är "bakåtsträvare" och som ser de som inte var tvungna att avlägga cw-prov för att få sitt cert som inte riktigt "fullvärdiga" radioamatörer.

Personligen har jag varit intresserad av radioteknik som hobby i snart 25 år. Jag har sedan barnsben siktat mot att bli radioamatör eftersom mitt intresse väcktes tidigt och har förstärkts under åren av min far som var signalist vid sin militärtjänst i mitten av 50-talet.

I min lilla värld har radioamatörer alltid varit en del av de som drivit utvecklingen inom kommunikationstekniken framåt. Klipska, engagerade kvinnor och män med framåtanda och inovatorisk drivkraft.

NÄ NU skall man helst av allt om man skall vara en "riktig" radioamatör köra CW. (Alltså det äldsta trafiksättet som nu är utdött överallt UTOM inom amatörradions "riktiga" kretsar.)

PSK31 och EchoLink som är nya möjligheter att skapa ett "joint venture" och en symbios genom att kombinera "den gamla och den nya" tekniken....DESSA accepteras minsann inte av många "riktiga" radioamatörer.

Döm om min förvåning när jag nu äntligen tagit tjuren vid hornen och tagit mitt eget cert....vart tog dessa energiska radioamatörer vägen.....Det är inte många som hörs på banden.....de håller tydligen på att dö ut.

De man hör är några glada gossar i ring på 80m som pratar väder två gånger om dagen och som välkomnar nya amatörer. (Tack för det) Sedan en annan ring som mera påminner om klubben för inbördes beundran vari man mest anklagar varandra för splatter, dålig modulation och annat spännande teknikdravel.

2m/20cm då? Jo där håller de flesta repteatrar på att bäcka igen på grund av att de inte används. Förutom i Västerbotten där de kanske i stället används föööör länge vari man sänder gäspningar till varandra och talar om vad som händer på skärmen när man surfar på nätet.......suck...det är svårt att nå ut ibland....

Jag håller med SA3BDU. Lätta på teknikkraven, inför ett "körkortsprov" som innefattar handhavande, språkbruk, etik och moral samt hur man kommer igång med ett QSO så att vi får ny fart på banden och ökar intresset för hobbyn i stället för att vi skall "skänka bort" tomma amatörradioband till kommersiella intressen.

PS. Kan även innefatta ett ordförrådsprov.......det svärs alldeles kolossalt på banden numera....

Håll med mig den som vill, bli förbannad på mig den som vill.

Jag står för vad jag sagt och vad jag tycker,

73 de SA3BDO /Patrick
 
Vad som har hänt sedan typ 1972, är att det har blivit "lättare" att ta cert. Läs lägre krav. Är det bra? Läs på över helgen och kör "amatörradio" nästa helg?

Är det amatörradio att "fixa" ett papper som säger att du får sända på amatörradiofrekvenser? Är det amatörradio när en ny amatör ber om hjälp med att bygga (räkna ut måtten) en dipolantenn för 80m, koppla in en SWR-meter, koppla/ställa in en tuner, ställa in USB eller LSB eller att förstå vad DX är?

Är det amatörradio att byta ut ett fekvensband som är öppet för alla utan krav, mot ett som kräver certifikat, och snacka på som innnan, fast nu som "radioamatör"?

Det var ganska så enkelt att ta cert 1972, om man tittar på vad man hade för tekniska krav. Jag har inte synat de tekniska kraven av i dag, men jag får gåshud när jag hör vilka tekniska frågor som ställs på klubbträffar eller i förbindelser på radion, av de som är "radioamatörer" i dag.

Vad man missade när jag tog cert (1972), operatörsteknik och kännedom om hur man genomför ett "normalt" QSO, är fortfarande en bristvara och något som inte finns med som ett krav överhuvudtaget för att få ta ett cert i dag. Och när man lyssnar hur det i dag låter på kortvågens fonidel, och även på VHF/UHF, så vet man inte om det är amatörradiobandet eller något annat som hamnat i mottagaren.

Nybörjare drev man lite med förr, och gör nu också, men den stora skillnaden är att det tekniska kunnandet i dag är så lågt, och att av de frågor man får, kan undra om de som frågar tror att man är specialist inom amatörradio.

Ett läsvärt kapitel för oss som tycker att vi är radioamatörer..........
 
Last edited:
Några grundläggande definitioner på amatörradioområdet.

Amatörradiotrafik
icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan vinningssyfte.
(ITU RR 1.56)

Amatörsatellittrafik
icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan vinningssyfte.
(ITU RR 1.57)

Radioamatör
en person som innehar ett amatörradiocertifikat som berättigar till bedrivande av amatörradiotrafik.


Precis så definerar PTS amatörradion i Sverige idag och det är i stort sett samma definitioner som gällde 1969 då jag var nybörjare med C-cert, 10 watt kristallstyrt. För att bli radioamatör 1969 krävdes färdighet i morselelegrafering 40 takt (C-cert) vilket tog c:a en termin att lära sig, om man deltog i en typisk kurs i den lokala klubben, och gjorde sin hemläxa ordentligt.

Om tjugo personer började en sådan kurs så fanns kanske fem...tio kvar när det var dags att avlägga prov för dåvarande Televerket. Drygt hälften klarade sig första gången och några fick försöka igen.

Det man kan konstatera idag med all den livserfarenhet man samlat på sig (inom hobby, skolan, arbetet) är att kravet på morsetelegrafi utgjorde ett synnerligen skarpt "filter" som effektivt sållade bort de personer som inte hade fallenhet för telegrafi, som inte var tillräckligt studiemotiverade eller helt enkelt hann med att tappa intresset för amatörradio under det halvår kursen varade. Säkert sållade filtret bort några som skulle kunna bli duktiga radioamatörer men som just då inte hade orken som krävdes. Men så såg det ut på Televerkets tid och det var ingen som ifrågasatte de krav som fanns. Bara att bita ihop... När cert och tillstånd damp ner i brevlådan så blev man så stolt att man än idag kommer ihåg exakt hur det kändes.

Detta skarpa filter är numera helt borta samtidigt som kraven i ellära och radioteknik sänkts rejält. En del klubbar erbjuder veckoslutkurser där just den lilla kunskap som behövs för att svara rätt på provfrågorna lärs ut enligt korvstoppningsprincipen. Mer än nog för att klara provet och få ett amatörradiocertifikat med påtecknad anropssignal från SSA men fullständigt värdelös kunskap om man vill omsätta den i praktiken.

Att återinföra gårdagens ålderdomliga krav på morsetelegrafi är knappast rimligt. Nej, den tiden är förbi. Glöm telegrafi - passé. Däremot skulle jag för min egen del gärna se att provkraven för såväl radioteknik som trafikteknik ökades kraftigt. Låt oss kalla detta för ett modernt filter ägnat att öppna portarna för just de personer som är tillräckligt intresserade av amatörradio och som kan tänka sig att offra en hel del av sin fritid för att utbilda sig själv i utbyte mot de unika privilegier vi faktiskt har fått i form av att fritt kunna välja frekvens och sända med extremt hög effekt. Vilka andra radioanvändarna har sådana privilegier. Ingen.

Sedan jag skrev det inledande inlägget i denna tråd så har intervjuerna fortsatt. Den bild som framkommer är den, att i stort sett samtliga nya radioamatörer man träffar på är ganska ointresserade av radioteknik och tekniska undersökningar. Däremot är man väldigt intresserade av att kommunicera med varandra.

En liten andel av mina intervjuoffer säger sig vara intresserade av att experimentera med antenner och digitala moder och där datorn finns med i bilden. Några kan tänka sig att delta i frivillig fortbildningskurs men dessa personer är få och har svårt att finna likasinnade och tappar därför fort intresset.

När man lyssnar regelbundet på amatörbanden under en längre tid (både CW och SSB, kortvåg och VUSHF) kan man konstatera att tävlingar i olika former står för en mycket stor andel av trafiken. Därefter kommer vardagligt prat i ringar och på fasta frekvenser. Ofta samma 3...5 stationer på en viss frekvens som pratar om ungefär samma saker, lite om vädret och vad som hände dagen innan. Några pratar om allt möjligt såsom politik och religion medan andra enbart provar mikrofoner. En grupp med knapert ordförråd svär mest.

Om man gör ett tankeexperiment och tar bort all tävlingsverksamhet och allt "icke radiorelaterat vardagsprat" så återstår knappt någon trafik alls. Den spridda trafik som trots allt hade hörts på våra amatörband är troligen det närmaste PTS och ITU:s definitioner av amatörradiotrafiken man kan komma idag. För min egen del är detta riktig amatörradio och om de som sedan utövar denna ständigt krympande del av amatörradiohobbyn lite provokativt väljer att kalla sig för riktiga radioamatörer så protesterar i alla fall inte jag.

Är jag ensam om dessa hemska iakttagelser eller det finns en (1) till Old Timer som till nöds kan hålla med? :-)

/Bengt
 
Ursprungligen skriven av SM7EQL Visa inlägg
Är jag ensam om dessa hemska iakttagelser eller det finns en (1) till Old Timer som till nöds kan hålla med? :-)
/Bengt

Nej, det är du sannerligen inte Bengt! Du kanske är lite mer påläst, ensam om din pedagogik, energi och envishet i ämnet. Tyvärr är det i bland lite för lätt att bara hålla med dig utan att till synes ha egna åsikter. Jag är som ledare i många andra sammanhang väldigt pedagogisk själv, men det finns en gräns för med vilken ork och framförallt, med vilken prioritet ämnet har i olika människors liv.

Jag har min begränsning, och gör mitt urval i det som jag kan tänka mig göra inlägg/uttalande om, det betyder inte att jag inte har åsikter i andra frågor. Du har bara träffat så precis i kärnan på något som gör att så många känner sig ifrågasatta om de har rätt att utöva vår hobby. Att sedan så många inte kan se bakom/mellan dina rader, är ju bara en av svagheterna med dagens teknik(forum på nätet utan personlig kontakt).
 
Vad skall du ha alla frimärken till? Samma fråga till filatelisten.
Vad skall du ha alla kort till? samma fråga till hobbyfotografen.
Vad skall du ha alla hål till? Samma frågeställning till golfknutten.
Varför har du så många bössor för att skjuta en älg vart femte år?
Varför har du så dyr radio när du aldrig kör någon radio?
Varför samlar du fåglar? Du bara ser dom ju, samma fråga till fågelskådaren.
Varför samlar du pengar i madrassen?
Varför samla gamla rustningar och svärd, krig är väl inget att hänge sig åt.
Varför håller du på med dessa gamla bilar? Köp en ny så kan du åka ståndsmässigt.
Varför köper du en dyr svets? Lämna in bilen istället så betalar du svetsningen och spar pengar.
Varför segelbåt? Vore det inte bättre med en motorbåt så kan du åka till jobbet och komma fram någon gång.
Varför lär du dig flyga? Det är dyrt och farligt.
Varför sitta och putsa och kosta på en gammal moped, när det finns bil.

Ja det går att ställa frågan som du gör Bengt till så gott som varje mänskligt bteende, och tror du att man får något svar från de uppradade?
Knappast och knappast ett vettigt svar från den radiointresserade heller.

Vad är det då för fel på frågan? Frågan om varför man har den hobby man har och utövar den.
Kanske detta är svåra existensiella frågor som mer hör filosofin till.
Varför blir man ibland filosofisk då?
Jag tror att vi går igenom en massa olika tider genom livet där olika frågor kommer upp.
Varför gör jag detta? Släng skiten bara så börjar jag med något annat.
Någon frågade varför du ställde frågan Bengt, den är nog lika svår att svara på som själva frågan.

Dessa frågor kan ibland ställas av den helt okunnige, och har sin förklaring till att han inte vet. Men ibland ställs frågan av den som faktistk vet en massa själv, och har egna konstiga laster.

Visst är livet svårt, och än svårare är själva maskinen, människan själv, och svårast att förstå är nog den egna kroppen och hjärncellen.
Så varför finns man då? Är det någon mening att fortsätta.

Och nog har jag funderat på hur det blev så här, dvs huset fullt av gamla radiogrejer som man vill ha kvar. Visst är man konstig. Det vore dock värre att ha huset fullt av mumier, slagträn till golf, kinesiska vaser, eller är det fullt naturligt.
Visst är man konstig som inte kan motivera fullt ut varför man håller på.

Sammanfattningsvis vägrar jag ändå tro att det är något speciellt, eller något fel på radioamatörer, de är ganska lika andra.
 
OK Roy, om man har huset fullt av mumier utan att veta varför, så tycker jag att det är minst lika konstigt som att ha amatörradio som hobby men inte ha funderat igenom vad man är intresserad av och varför man håller på.

Om man däremot har huset fullt av mumier och finner glädje och mening med sin mumiesamling, ja då är det förmodligen också lättare att svara på svåra frågor och t o m inspirera och hjälpa andra att börja samla mumier.

Åter till Topic; Vad får DU ut av amatörradio som hobby?
 
SM7EQL said:
Sedan jag skrev det inledande inlägget i denna tråd så har intervjuerna fortsatt. Den bild som framkommer är den, att i stort sett samtliga nya radioamatörer man träffar på är ganska ointresserade av radioteknik och tekniska undersökningar. Däremot är man väldigt intresserade av att kommunicera med varandra.
Click to expand...

Man ska inte dra alla över en och samma kam, men nog ligger du rätt nära sanningen.
Jag ser dock inget problem eller fel i att folk vill kommunicera med varandra. Tvärtom.
Amatörer som de facto kommunicerar med varandra är precis vad den här hobbyn behöver och överensstämmer väl med dina grundläggande definitioner, om man nu ska lägga någon större vikt vid dessa.

Däremot skulle jag för min egen del gärna se att provkraven för såväl radioteknik som trafikteknik ökades kraftigt. Låt oss kalla detta för ett modernt filter ägnat att öppna portarna för just de personer som är tillräckligt intresserade av amatörradio och som kan tänka sig att offra en hel del av sin fritid för att utbilda sig själv i utbyte mot de unika privilegier vi faktiskt har fått i form av att fritt kunna välja frekvens och sända med extremt hög effekt. Vilka andra radioanvändarna har sådana privilegier. Ingen.
Click to expand...

Om det nu är så att hobbyn består eller går mot (enbart?) kommunikation med kommersiell och godkänd utrustning så känns det svårt att motivera en kunskapshöjning.

Varför öht lära sig massa formler, block och komponentsymboler etc om man vill vara en s.k plånboksamatör ?

Visst, ska du pyssla med mer tekniska experiment så är den kunskapen nödvändig. Men precis som du säger, kunskapen räcker i så fall ändå inte till och det är högst troligt att en person som förkovrar sig i radioteknik redan besitter viss kunskap alternativt lär sig den biten på annat håll.

Om det nu mot förmodan skulle vara kö till byggklubben...

Jag önskar inte att provet skulle vara lättare/svårare, dock skulle jag vilja att provet var mer verklighetsförankrad. Elsäkerhet är idag inte obligatoriskt (!). Livsviktigt vill jag påstå! Det läggs också för lite fokus på reglemente och trafik osv.

Om man gör ett tankeexperiment och tar bort all tävlingsverksamhet och allt "icke radiorelaterat vardagsprat" så återstår knappt någon trafik alls. Den spridda trafik som trots allt hade hörts på våra amatörband är troligen det närmaste PTS och ITU:s definitioner av amatörradiotrafiken man kan komma idag. För min egen del är detta riktig amatörradio och om de som sedan utövar denna ständigt krympande del av amatörradiohobbyn lite provokativt väljer att kalla sig för riktiga radioamatörer så protesterar i alla fall inte jag.

Är jag ensam om dessa hemska iakttagelser eller det finns en (1) till Old Timer som till nöds kan hålla med? :-)
Click to expand...

Jag tror du har rätt. Hobbyn har definitivt förändrats sen 1969, men det är inte på något sätt unikt för amatörradiohobbyn.

Och man kan nog inte äta kakan samtidigt som man har den kvar. För hur länge tror Du att amatörradio skulle kunna leva vidare utan alla dessa moment som Du personligen inte gillar?

Det skulle som du skriver bli rätt... tyst.

Jag vet inte hur våra myndigheter resonerar när dom överväger vilka privilegier vi ska få ta del av och det ser säkert lite olika ut beroende på vart man befinner sig. I USA lägger man t.ex. stor vikt på nödsamband. Men jag kan tänka mig att antalet aktiva radioamatörer är en stark global argumentförstärkare.

Med ett globalt svalare intresse för amatörradio och markant stigande medelålder osv så tror jag att det är helt fel väg att försöka begränsa hobbyn.

Istället bör vi försöka kommunicera mer med varandra, inte skapa motsättningar.
 
Last edited:
Så om jag fattar ditt långa inlägg rätt så bör det inte förekomma Citat" icke radiorelaterat vardagsprat" på banden.
Det var ju intressant, jag måste tänka på det framöver så jag kan bli acepterad som riktig radioamatör av dig Bengt.
Jag bör även vara mer intresserad av teknik, och tekninska undersökningar, än att snacka med nya intresanta människor.

Jag hade nog tur som kom igenom innan du han införa ett skarpt filter.

Idag använder dom flesta en dator för att få kontakt med varandra. Jag har byggt alla mina datorer av lösa delar, jag har även programerat, bytt mjuk och hårdvara i vänstervarv. Konfigurerat nätverk och allsköns program för att få detta att fungera.
Min gamla mamma köpte en färdig Dell. Vi kontaktar varandra utan problem.
Nu undrar jag om hon är en riktig dataanvändare eller om hon bara åker snålskjuts på oss andra. Hon vill ju bara mejla o kolla in aftonbladet.se
Man kanske borde införa ett cert så man slipper dessa användare i datavärlden, dom som bara är intresserade av kontakter och inte tekninken omkring...

Ja du Bengt, du kan verkligen få oss nya att känna oss välkommna.

/Peter
 
Nej Peter, du har nog inte uppfattat kärnan i det jag skriver korrekt. Det jag konstaterar är att om man utgår ifrån innehållet i de samtal och diskussioner som förs på amatörbanden så avhandlas allt annat än radiorelaterade ämnen. Gör man då tankeexperimentet att ta bort den typen av trafik så lär det bli i det närmaste tyst.

Så ser verkligheten ut och det betyder väl bara att om man som radioamatör är intresserad av att finna likasinnade att diskutera radioteknik och vågutbredning med så finner man i alla fall inte dessa individer på amatörbanden.

Däremot, om man är intresserad av att delta i tävlingar samt kommunicera med andra människor om annat än radio så finns mycket goda möjligheter till det - som radioamatör.

För att kommunicera med andra krävs ett minimum av grundläggande systemkunskaper i hur en amatörradioanläggning kopplas ihop, i stora drag samma sorts systemkunskaper som behövs för att koppla ihop sin ljud/bild-anläggning eller som i ditt fall koppla ihop en dator med tillhörande periferiutrustning. Ett antal fabrikstillverkade apparater/moduler kopplas ihop med färdigkonfektionerade kablar och när allt är programmerat enligt instruktionsboken så är anläggningen klar att tas i bruk, antingen för att prata med folk, lyssna på musik, skicka e-post eller kolla nyhetsrullen på Aftonbladet.se.

Om ovanstående resonemang har bäring (upp till läsarna att bedöma) behövs precis som Tommy och några andra är inne på, ingen direkt kunskap på komponentnivå, formler, kretsar etc. Den kunskap som en ny radioamatör kan tillägna sig genom det nuvarande utbildningsmaterialet är mer än tillräcklig för att klara provet men helt otillräcklig för att kunna omsättas och användas i praktiken.

Det betyder också att en ny radioamatör i princip inte kan utnyttja mer än en liten bråkdel av alla de unika möjligheter till tekniska experiment och undersökningar som amatörradion erbjuder. Många i min bekantskapskrets kommer inte vidare i sin hobby för egen maskin utan nöjer sig med antingen en mobilstation för att prata lokalt över repeatrarna eller så blir det vardagsprat på 80 m SSB. Även detta ett konstaterande.

/Bengt
 
Well Bengt...

Lite grand av ett getingbo är det men jag tycker att du gör rätt i att röra om i det då och då...

Att som ett inlägg svarade - "det har du inte med att göra", tyder på att personen ifråga själv har så vaga eller svaga grunder och orsaker till att vara radioamatör så att det blev otrevligt att behöva tänka efter.

Jag tycker att det du gör är både viktigt och rätt när du försöker få reda på vad det är som driver de nya radioamatörerna till vår hobby!

På modernt språk så är det inget annat än en marknadsundersökning du gör och svaret skulla kanske kunna användas till att göre lite mera adekvat PR för hobbyn. Hade ni haft en fungerande riksorgansitation i Sverige för amatörradio så borde detta ha startats och drivits i deras regi sedan länge..... ( kritik från oss "abroad" )

När vi försökte modernisera amatörradion med datatrafik under 90-talets början så exploderade internet i ansiktet på oss och i kombination med mobilradion så orkade nog många aspirerande radioamatörer inte ända fram.

Som du skriver, så är det en spridning av intresset mellan allt från antenner till EME och mikrovåg.

Ett av rekryterings underlagen har mer eller mindre försvunnit, signalister inom försvaret. Under många år så var försvaret en sponsor ( om än svag ) av allting som kunde användas vid krissituationer. Eftersomnu telegrafin rent praktiskt är borta idag inom väst världens försvarsorganistationer samt även inom den civila sjöfarten, då har vi tappat en god plattform för rekrytering av radioamatörer.

Tilltron till moderna sambandsmedel och sambandsmetoder gränsar till övertro idag. Det är klart att om man tillhör ett Natot förband så har man ju alltid tillgäng till "snabbtelefonen" via satellit vare sig du är till sjöss eller på land.

VHF och UHF stationerna för amatörradio har legat fast i pris de senaste 10 åren, dvs blivit billigare för de flesta. De "tunga" HF stationerna är fortfarande på eller över gränsen för vad en ung amatör klarar av ekonomiskt. Den Svenska amatörradio marknaden med distributörer har i stora drag kollapsat och vem somhelst kan importera och sälja de stora varumärkena - bara man slipper garanti åtaganden.
Ebay är även det en god källa för utrustning.

Den stora bromsen för amatörerna som vill nå ut på HF är antennfrågan där en ökande fientlighet från hyresvärdar och allmänhet gentemot antenner är i en stigande spiral. Jag förväntar mig ett totalt förbud mot privata sändar antenner på hyreshus inom 10 år eller så...


Fortsätt med din "enkät" då den är till nytta för de som vill sprida hobbyn och skapa nya radioamatörer.

//Dan, M0DFI
 
Last edited:
Eftersom jag var en av de som svarade "det har du inte med att göra", ber jag om att få förklara min åsikt.

Jag lade ingen värdering i själva ämnet "enkäten" behandlade - utan snarare hur den presenterades.
Läs denna tråds första inlägg igen.
Maken till "von Oben" attityd, och att sitta på höga hästar.

Med sådan attityd kan jag inte se annat sätt att svara på frågan än med ett "det har du inte med att göra".
Alternativt "hobbyn skänker mig glädje och är för mig meningsfull". Det sista svaret är direkt hämtat från mumie-resonemanget och där dög det enligt trådskaparen som fullgott argument.

Jag må hålla med om resonemanget runt kunskap och våra speciella privilegier.
Men det betyder ingenting om det hela presenteras på ett sätt som är direkt fientligt mot nybörjare och/eller personer som ännu inte hunnit lära sig allt inom vår breda hobby.

Att jag med en dåres envishet hugger emot beror på att jag vill att hobbyn ska fortsätta leva.
Får sånna här "enkäter" ligga oemotsagda här på Internet så är det till skada för tillväxten i hobbyn. En nybörjare kan lätt få för sig att alla radioamatörer har samma attityd.
Jag är en av de många som står för motsatsen.

Alla är nybörjare i början.
Alla kanske inte har hunnit känna sig för tillräckligt för att ha fått ett specialintresse inom hobbyn.
Alla kan lära sig mer.
Alla kan växa i sin takt och från sin nivå.

Tror man sedan att svårare prov är amatörradions "silver bullet" - jobba för det inom SSA då.

Att se ner på de amatörer som klarat det prov som finns idag är bara löjligt.
Det provet är det som gäller - inget konstigt faktiskt.
De har klarat provet - de är radioamatörer. Precis som du eller jag.

Slutligen,
Skriv gärna om din "enkät" i nyfiket positiva ord så kanske vi som vägrat svara känner oss lockade att dela med oss.

73 SM0RVV
 
Jag läste trådens första inlägg igen och förstår inte vad det skulle finnas för översittarattityd där?
Bengt har frågat 20 "nya" amatörer om vad, inom amatörradion, som tilltalar dom. Och ingen har har kunnat komma med ett bra svar. Det enda som framkommit är att så gott som alla inte har något större intresse för amatörradio och inte är aktiva.
Han lägger då fram frågan här för att kunna få lite meningsfulla svar och för att kunna få en diskussion.
Självklart skulle en sådan diskussion kunna ge en bra bild av hur intresset ser ut och kunna gynna utbildning och rekrytering inom hobbyn.
Det kan man väl knappast kalla för översittarfasoner.

Om sedan SM0RVV envist vill strida emot denna vilja att hålla hobbyn vid liv så är det naturligtvis hans eget fria val. Men vi andra, som kanske "brinner" lite mer för hobbyn, vill gärna få ett recept på hur framtiden skall formas.

Metoden att sänka kunskapskraven visade sig ju vara väldigt kontraproduktiv. Den har ju till stora delar enbart fått till resultat att vi fått en mängd nya "amatörer" som egentligen inte har något större intresse för amatörradio. I förlängningen skulle det kunna innebära att vi så småningom har en majoritet som fullständigt struntar i amatörradions framtid. Då blir det väldigt svårt att motivera hobbyns rätt att existera.
 
För mig är möjligheten att lagligt kunna använda radiosändare ett stort plus. Sedan träffar jag också en del trevliga personer på våran lokala radioklubb. Om inte något av detta vore möjligt, skulle jag nog inte längre hålla på med amatörradio.

Den här tråden handlar ju inte om amatörradions utveckling, men jag förstår inte alls detta att vissa anser, att andra inte är "riktiga" radioamatörer. Jag personligen tycker att andra får pyssla med vad de vill, så länge det är lagligt och inte orsakar obehag för mig. Det finns många lediga frekvenser som räcker till alla, oavsett vilken trafik som bedrivs där.
 
SM7TJC said:
Jag läste trådens första inlägg igen och förstår inte vad det skulle finnas för översittarattityd där?
Click to expand...
Jag citerar:
"Hittills har i princip ingen av mina intervjuoffer kunnat besvara frågorna på ett trovärdigt sätt. Istället har de vridit sig som ormar i stolarna och svarat fåordigt i svepande termer. För att hjälpa mina offer lite på traven..."

offer - Om den intervjuade är offer, vad anser sig då författaren vara?
trovärdigt sätt - trovärdigt enligt vilken skala?

"Inte här heller har de kunnat svara för sig. "

Svara för sig inför vem? Måste man alltid kunna svara för sig inför äldre amatörer?

"En person sade sig först hålla på med lite av varje men när jag sedan pressade denne stackare..."

Jo, jag kan hålla med där. Jag tycker också synd om den stackare som blir bemött på det sättet.

"De diskussioner som förs är synnerligen ytliga och kretsar allt för ofta kring basala frågor som aldrig borde ha ställts. I stället borde vederbörande själv ha sök fakta på nätet genom att utnyttja sökmotorer som Google..."

Härlig attityd!
Vi ska absolut inte fråga varandra om vi önskar veta något. Nä kommunikation är inget vi ska ha.
Fråga istället maskinerna på nätet - Google har iallafall en neutral attityd.

Däremot är sista stycket välformulerat.

Det sista stycket skulle faktiskt kunna vara hela inlägget. Den första sågningen av nybörjare i fotknölshöjd tillförde ingenting. Hade inlägget bara bestått av sista stycket så hade du garanterat fått min historia också.

Och för SM7TJC vill jag återigen påpeka att mina inlägg i denna tråd inte handlar om hurvida vi behöver merr eller mindre svåra prov.
Jag skriver för att vara motvikt mot folk som tänker på medmänniskor som "offer" som inte kan "svara för sig".


För mig är en vilsen nybörjare ett utmärkt frö att låta växa i hobbyn i hans eller hennes egen takt.

Jag tror vi får hobbyn att växa genom att visa oss toleranta, vänliga och svara på alla frågor oavsett hur enkla de är för oss.


73 SM0RVV
 
Man behöver ju inte märka ord, utan se till innehållet. Självklart har Bengt inte tvingat in dessa personer i ett förhörsrum och pressat dom under tortyrliknande former.
Han beskriver ju bara hur dessa personer egentligen inte har något större intresse för hobbyn.
Visst har de all rätt att kalla sig radioamatörer. De har ju avlagt godkänt prov och har ett certifikat att hänga på väggen. Men är det detta något att satsa på inför framtiden?
En mängd radioamatörer, men ingen verksamhet?
Hur skall vi då kunna kräva tillgång till något frekvensutrymme överhuvudtaget?
Det kommer alltid att finnas några med genuint radiointresse men de kan ju alltid få komma med, och kommunicera, på echo-link tillsammans med den stora massan.

När jag tog cert (1989) så kan jag garantera att minst 95% av de nyblivna amatörerna snabbt som ögat såg till att skaffa sig utrustning (Det var ju inte tillåtet att äga någon sändare innan man fått sändartillstånd) och komma igång på banden.
Idag verkar läget vara det motsatta. Ytterst få kastar sig över en radio den dagen de får sitt cert, trots att man numera till och med får köpa sin utrustning i förtid.

"För mig är en vilsen nybörjare ett utmärkt frö att låta växa i hobbyn i hans eller hennes egen tak"

Jag håller med fullständigt. Det är just dessa frön vi skall vårda och nära. Det gäller ju bara att hitta dessa och få reda på hur vi skall göda dom för att få bästa möjliga resultat.

Jag deltar i diverse olika forum som handlar om allt möjligt.
På ett bilforum ser jag aldrig frågor av typen:
Var fyller man på bensin?
Hur byter man hjul?
Hur ställer man in värmen?
Men jag ser ständigt frågor på denna nivå när det gäller amatörradio.
Och detta TROTS att vi till och med har avlagt prov för att bevisa att vi har grundläggande kunskaper. Den genomsnittlige bilägaren verkar ha en betydligt större förmåga att själv läsa manualer och skaffa fram information än den genomsnittlige radioamatören.
Självklart kan man begära att den enskilde personen bemödar sig att själv hitta grundläggande information istället för att begära att andra skall göra allt åt honom/henne.
 
SM7TJC said:
Självklart kan man begära att den enskilde personen bemödar sig att själv hitta grundläggande information istället för att begära att andra skall göra allt åt honom/henne.
Click to expand...

Jag tycker inte alls det är självklart. Det finns ingen lag på att man inte får ställa frågor. Det finns inte heller någon lag att man måste svara på en fråga, bara för någon vill ha (begär) ett svar. Åtminstone inte på ett hobby-forum.

Ska man riskera att få ett ironiskt, spydigt eller elakt svar, bara för att någon anser att man inte gjort tillräckligt för att hitta svaret på annat håll? Tyvärr är det väl så, vilket gör att många, även icke-nybörjare, drar sig för att ställa frågor på forum. Dessutom är vi ALLA är nybörjare, beroende vem man jämför sig med.

Liknande diskussioner om nybörjare som ställer "dumma" frågor, pågår i de flesta internet-forum. Vi är alla mer eller mindre lata till naturen, och vill anstränga oss minimalt.

MEN...
Om man inte vill svara på en nybörjarfråga, är det väl bara att låta bli?
Ingen är väl TVUNGEN att läsa eller besvara nybörjares frågor?
 
Lite kul SM7TJC, du och jag tog cert ungefär samtidigt +- något år.
Jag kommer ihåg de debatter som blossade då om amatörradions förfall och alla dessa nya T-amatörer som bara behövde kunna teknik och direkt efter provet köpte sig en IC-2E och bara pratade strunt över repeatrarna.
Debatten är inte ny.

Gör ett tankeexperiment.
Låtsas att du är ung och radiointresserad. Du har inget certifikat ännu.
Du är född ungefär samtidigt som TJC och jag fick våra cert.
Du har aldrig levt utan dator.
Du har aldrig betalt en räkning på posten.
Mobiltelefon har alltid funnits i din värld.

Du tar reda på hur du ska bli radioamatör. Du gör det prov som PTS föreskriver.
Du får ditt cert och tillstånd.
Du går ut på nätet och försöker hitta likasinnade (naturligt beteende för den generationen (tror jag mig kunna gissa :-) ) ).

Det första du stöter på är gamla gubbar (inga gummor?) som tar första tillfälle i akt och tala om för dig hur lite du kan och vad illa det blivit.

Hur reagerar man då?
Man har ingen tidigare erfarenhet, man har uppfyllt alla myndighetskrav. Ändå räcker man inte till.

När jag tog mitt cert så pluggade jag enligt B:90, hur reglerna såg ut på 60-talet hade jag ingen aning om.
Men det dröjde inte lång tid innan någon "vänlig" äldre förmåga upplyste mig om den saken.

Om proven nu är för lätta, är det inte då vår uppgift att vägleda dessa nya?
Att smacka dem i huvudet redan dag ett, kan omöjligen föra vår hobby åt rätt håll.

Jag hänger också på andra forum än detta. Bl a ett underbart trevligt forum som heter Husvagnsforum.
Stämningen på det forumet är trevlig. (Självklart med undantag, som i all mellanmänsklig kommunikation).
Debatten kan gå het, men på ett sakligt sätt.
Och framförallt många har svarat på samma nybörjarfrågor 1000 ggr utan att behöva håna nybörjaren i fråga. (släpvikter, fukt och gasolpannor är vanliga frågor)
Det man samtidigt kan se med det forumet är att folk donerar pengar till forumets fortlevnad.
Det anordnas forumträffar över hela landet, flera gånger per år.
Man är stolt att vara med i communityn, man bär T-shirts, vimplar och dekaler.

Med det vill jag ha sagt är att ett internetforum inte till sin natur är ett dåligt ställe. Det blir precis vad vi gör det till.

73 SM0RVV
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top