Windom, Caroliona Windom, FD4, FD3

Jag körde ett bra tag med en variant av denna.

Multiband HF Center-Loaded Off-Center-Fed Dipole (or Windom) Antenna - HAMwaves.com

Den fungerade alldeles utmärkt och ingen HF kom in i shacket överhuvudtaget. Det gick också bra att köra DX med den, dock med de begränsningar som mitt QTH har. Efter ett haveri så avvecklade jag antennen till förmån för en horisontellt strålande vertikal delta-loop, som var bättre. Och till slut så kör jag numera med en triangulär tysk quad.

Alla antennbyggen hitintills har lett till förbättringar, och den tyska quaden är bäst av dem som jag har byggt.

Det viktiga med en antenn är som vanligt, att den måste fungera där du finns. Och en lite sämre antenn är mycket bättre än ingen antenn alls om man vill köra QSO. För lyssning duger nog en aktiv antenn alldeles utmärkt för de flesta.

Men jag kommer nog att få testa lite antenner i sommar, när jag åker till Kosovo. Då finns det en chans/risk att jag får möjlighet att endast sätta upp två fästpunkter. Och då blir det nog en Carolina Windom igen......

73 de Kai
 
Jag behöver nog tänka länge på en del förklaringar i den här tråden, t.ex. det där med att alla fysiska objekt har en karakteristisk impedans. Jag trodde de krävdes två poler, som t.ex. på en transmissionsledning och att den karakteristiska impedansen gäller för en våg som förflyttar sig genom ledningen.

Jag måste också fundera vidare över jordens betydels för den enkeltrådsmatade halvvågen ala Windom.

Jag har också funderat över den stora skillnaden på strålningsresistans och matningsimpedans för en ändmatad halvvåg. Jag har sett trådar där några skriver om den vertikala ändmatade halvvågen, och att den inte behöver något "jordplan" eller motvikt för att vara effektiv. Detta förklaras med att matningsimpedansen är mycket hög, jämfört med jordförlusterna. Jag har tänkt att en ändmatad sådan halvvåg har samma strålningsresistans som en dipol alltså i storleksordningen 70 ohm, och att det visst krävs ett bra och förlustfritt jordplan för att antennen ska vara effektiv. Visserligen är 70 ohm jämfört med jordresisten, bättre än kvartsvågens 35 ohm jämfört med jordresistansen. Men långt ifrån den matningsimpedans på uppåt 1000 ohm som en ändmatad halvvåg kan ha. Som AOM uttrycker det i denna tråden kan man ju tänka dvs att en kvartsvågs tråd transformerar från låg impedans på halvvågstrådens mittpunkt till hög impedans vid matningspunkten! Bra!

Sture, som funderar vidare ....
 
SM0RCL said:
Jag körde ett bra tag med en variant av denna.

Multiband HF Center-Loaded Off-Center-Fed Dipole (or Windom) Antenna - HAMwaves.com
Och till slut så kör jag numera med en triangulär tysk quad.

Alla antennbyggen hitintills har lett till förbättringar, och den tyska quaden är bäst av dem som jag har byggt.
73 de Kai
Click to expand...

RCL de APQ

Förlåt en fråga. Vad är en TYSK QUAD för någonting. Är det en slags loop-antenn?
I så fall, vad är det för skillnad på en "Tysk Quad" och en loopantenn som har en omkrets i storleken en våglängd?

"Helvågsloopen" användes av SADF (South African Defence Force) Signal Corps i konflikter med grannländerna i början av 60-talet. Detta omnämns i den engelska tidskriften RadCom.

Själv satte jag upp en fyrkantig horisontell loop, c:a 85 m, i omkrets när jag flyttade in i mitt nybyggda hus 1963. Detta som en enkel start för att komma igång på alla amatörband innan jag fick upp andra antenner.

73
Bengt
SM6APQ
 
Jag håller med dig Sture. Det här med strålningsresistans/nyttoresistans är ju lite abstrakt och svårt att greppa!

En del förklaringar går ut på att Rs (strålningsresistansen) = matningsimpedansens realdel - resistiva förluster.

Men ändå, en vikt dipol t ex, kan jag inte tänka mig att den har inte högre Rs än en vanlig dipol, trots högre matningsimpedans... Fan tro't! ;-) Likaså vill jag som du mena, att en ändmatad halvvåg har samma Rs som en dipol matad på mitten eller annorstädes!

Jag förstår att en kort antenn, i förhållande till våglängden, får en låg strålningsresistans och att de resistiva förlusterna då blir mer signifikanta, vilket gör att verkningsgraden blir låg.

Det borde då även innebära att om vi i teorin tänker oss att vi kan eliminera de resistiva förlusterna, så skulle en kort pinne stråla lika bra som en 1/4 vågs radiator!?

Men att ge ett absolutvärde på strålningsresistansen, som då endast är en tänkt resistans, och mer exakt hur den förhåller sig till strålarens längd och matningsimpedans, förmår jag inte reda ut.

Det skulle vara mycket intressant att förstå detta bättre och jag hoppas att den här samlade expertisen blir tillskyndare! :)

73/Lasse
 
"En del förklaringar går ut på att Rs (strålningsresistansen) = matningsimpedansens realdel - resistiva förluster."

Ja, man ser ju de där förklaringarna, men det stämmer väl inte? För en halvvågsvertikal är matningsimpedansen flera hundra ohm, kanske uppåt tusen ohm, resistivt. De resistiva förluserna ganska små. Nä, jag tycker det är bra att tänka på att en transformering inte förändrar strålningsresistansen, som i ditt exempel med den vikta dipolen. Eller att man inte får högre strålningsresistans på en kvartsvågsvertikal bara för man sätter en transformator vid matningspunkten som tar upp impednasens realdel till något högre värde.

Sture
 
Last edited:
SA5A said:
Jag behöver nog tänka länge på en del förklaringar i den här tråden, t.ex. det där med att alla fysiska objekt har en karakteristisk impedans. Jag trodde de krävdes två poler, som t.ex. på en transmissionsledning och att den karakteristiska impedansen gäller för en våg som förflyttar sig genom ledningen.
Click to expand...

Den mer generella definitionen av impedans ur Maxwells ekvationer behöver inga "anslutningsklämmor", utan det räcker med att känna till den elektriska potentialskillnaden eller fältstyrkan i en punkt och sedan dividera den med strömstyrkan eller ytströmtätheten i samma punkt; Z= U/I eller Z= E/J.

Det går lika bra med antingen konduktions- eller förskjutningsströmmar.

Detta resonemang gör det möjligt att definiera fältimpedanserna inuti t.ex. en vågledare eller hålrumsresonator, och det går också att betrakta strömvågor som flyter utanpå ett metalliskt objekt på detta sätt.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Begreppet "strålningsresistans" är som sagt ganska missbrukat.
Många använder det som beteckning för en realdel vilken som helst i antennens matningsimpedans.

För länge sedan beslöt därför den amerikanska ingenjörsorganisationen IEEE att definiera begreppet "strålningsresistans" på följande mer allmänna sätt:

"The ratio of the power radiated by an antenna to the square of the RMS antenna current referred to a specified point."

Man utgår från en omformning av Joules lag; Z = P/I^2, och använder den totala utstrålade effekten som en av parametrarna.

Dessutom ska punkten där impedansen finns vara definierad, så att en jämförelse alltid sker med samma förutsättningar.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SM0AOM said:
"The ratio of the power radiated by an antenna to the square of the RMS antenna current referred to a specified point."
Click to expand...

Och därmed blev livet lite lättare tycker jag. Särskilt om man resonerar utifrån den vanligt förekommande sysslan att försöka anpassa sin antenn till mataren alternativt att beräkna antennsystemets (inklusive matare) anslutningsimpedans i matarens "nedre ände". Alternativt mäta nere och räkna ut vad man har i andra änden.
 
Kärt barn har många namn ;)

Det är en horisontell loopantenn som är ca 80m lång :)

73 de Kai


SM6APQ said:
RCL de APQ

Förlåt en fråga. Vad är en TYSK QUAD för någonting. Är det en slags loop-antenn?
I så fall, vad är det för skillnad på en "Tysk Quad" och en loopantenn som har en omkrets i storleken en våglängd?

"Helvågsloopen" användes av SADF (South African Defence Force) Signal Corps i konflikter med grannländerna i början av 60-talet. Detta omnämns i den engelska tidskriften RadCom.

Själv satte jag upp en fyrkantig horisontell loop, c:a 85 m, i omkrets när jag flyttade in i mitt nybyggda hus 1963. Detta som en enkel start för att komma igång på alla amatörband innan jag fick upp andra antenner.

73
Bengt
SM6APQ
Click to expand...
 
RCL de APQ
Tysk Quad. Är det något tyskarna har kommit på. Om jag tolkar dig rätt är en loop med 170 meters omkrets inte en "tysk quad"?

Förlåt min nyfikenhet.

73
Bengt
SM6APQ
 
Hur mycket strålar nedledningen till en klassisk Windomantenn matad med enkeltråd?

Jag har nedan gjort ett halsbrytande försök att få ett grepp om detta med hjälp av moderna bekvämligheter (EZNEC). Vid ett hastigt datorbyte nyligen försvann det simuleringsprogram jag är van vid, så hoppas jag inte har snubblat bland trådarna.

Fråga: Hur mycket strålar en 20 meter lång vertikal tråd som är avslutad så att ingen reflektion uppstår? Frekvensen är vald till 4 MHz i simuleringen.

Metod: Jämför fjärrfälten mellan en avslutad och en oavslutad 20 meters vertikal förlustfri tråd. I båda fallen över perfekt jord.

En vertikal med två radialer och matning på 20 meters höjd simulerades. Med och utan avslutningsmotstånd mot jord i den nedre ”heta” änden.

Svar: Skillnaden är ca 10 dB.

Antagande: Fjärrfälten ser ”tillräckligt” lika ut i de båda fallen.

Slutsats: Detta betyder att ca 10 % av den utmatade effekten strålar ut från feedertråden om den är 20m lång. Ungefär hälften så mycket om den är 10m lång.

Hoppas jag inte har gjort någon tankegroda.
 
SM6APQ said:
RCL de APQ
Tysk Quad. Är det något tyskarna har kommit på. Om jag tolkar dig rätt är en loop med 170 meters omkrets inte en "tysk quad"?

Förlåt min nyfikenhet.

73
Bengt
SM6APQ
Click to expand...

Provade att googla dels på "german quad antenna" och "deutsche quad antenna". provade lite olika stavningar på quad men det var bara "german quad antenna" som gav träffar. Antagligen är det engelsktalande som kallar den för Tysk quad, har också hört namnet ibland.

Är det någon som vet när den horisontala helvågslopen först beskrevs och om det i så fall var en tysk?
 
KBW de APQ
Jag har ett svagt minne av att jag läste om den horisontella helvvågsloopen i någon populär tidskrift i början på 50-talet när jag gick i skolan och blev intresserad av radio.

Sedan vet jag säkert att den beskrevs i något elektroniskt magasin (amerikanskt) i mitten av 60-talet. Det var något reportage om "Gröna baskrarnas" radiokommunikation från djunglarna i Vietnam.
Några år senare kom i samma tidskrift en beskrivning på "The Army Loop" en hoppfällbar 8-kantig loopantenn som testades i US Army proving ground Aberdeen.

Vid ett besök utanför Johannesburg, South Africa på Racals fabrik 1974 träffade jag ZS6DN, Dave. Han berättade att Sydafrikas försvar hade använt "stora" horisontella loopantenner i fält så länge han minns. Han förklarade att loopantennen var den enda antenntyp som klarade NVIS-QSO - förbindelse från en djungelglänta till en annan där VHF ej klarade uppgiften.

Låt mig gissa att loop-antennen har tagits fram i Sydafrika och har genom ZS-amatörer spridit sig till USA försvar och amatörer och sedan genom QST blivit känd av övriga amatörvärlden.
Som sagt vad, detta är en gissning och spekulation från min sida. Någon annan som har ytterligare info om denna antenn?

Nej, tyskarna har inte varit först med denna antenn!

73
Bengt
SM6APQ
 
Last edited:
F'låt en lite skämtsam kommentar:

Detta stämmer säkert -APQ, då hela mänskligheten ju stammar från Afrika borde det väl vara detsamma med antennerna! :D

73/Lasse
 
-BRF, hej,
jag tror att din undring är en s.k. icke-fråga: man kan inte tilldela ett element i ett antennsystem en viss andel av effekten i den totala fältet.

Så länge det flyter en ström i en tråd (ett "element") bidrar strömmen till det totala fältet, men hur stort det bidraget är, räknat i utstrålad effekt, går inte att avgöra, annat än i triviala gränsfall (om strömmen i en tråd är noll eller mycket liten jämfört med strömmarna i alla andra ledare så bidrar den inte eller mycket litet och tråden kan eventuellt tas bort.

Ett exempel: man påstår ofta (felaktigt) att "radialerna till en GP-antenn med eleverade radialer strålar inte" - jo, de gör de, men pga symmetrin i uppbyggnaden tar fältbidragen från strömmarna i radialerna ut varandra så att den horisontalpolariserade delen av antennens fjärrfält blir noll. Exakt hur mycket en enskild del bidrar till strålningen från ett antennsystem går inte att avgöra.

Jag tror att den enklaste modellen av hur en gammel-Windom fungerar är att se den som en litet osymmetrisk T-antenn med matningspunkten nere vid marken över ett jordtag. När man ser antennen på det viset slipper man funderingar över vad den vertikala tråden har för funktion, t.ex. om den kan kallas "matarledning" eller ej :)
73 Janne/SM0AQW
 
AQW skrev; "När man ser antennen på det viset slipper man funderingar över vad den vertikala tråden har för funktion, t.ex. om den kan kallas "matarledning" eller ej."
----

Det låter sunt i mina öron och då slipper man kanske också att bekymra sig om andra detaljer som huruvida "matningspunkten" på den horisontella linan sitter exakt i den teoretiskt framräknade punkten eller ej. Spelar det någon roll i praktiken under förutsättning att matchboxen klarar av att impedansanpassa till TX?

Rent konstruktionsmässigt är ju antennen annars tilltalande (nästan osynlig om tunn tråd används). Säkert en bra allround-antenn under förutsättning att nedledningen kan tillåtas hänga i en snygg båge till fönsterkarmen där lämplig matchbox kan placeras och där det går att ansluta jord till någon form av trådar som läggs på marken eller får hänga fritt längs husgaveln. Helst bör väl dessa trådar även de hänga fritt och en bit över marken.

Nackdelen är kanske att nedledningen liksom jordtrådarna ingår i antennen och att den därför kräver hela antennsystemet en störningsfri omgivning. Något som är nästan omöjligt att få till med div datorer och switchade nätdelar m m som trängs i radiorummen.

Numera hör man ingen som använder denna typ av antenner, inte ens amatörerna från öststaterna. Inte ens de så populära 84 m long wire antennerna som så många OK-stationer på 60- och 70-talen körde med verkar användas?

/Bengt
 
Antenner är väl den sista utposten för dagens sändaramatörer att själva bygga och pyssla med, undantaget den lilla skara som fortfarande bygger radioutrustning själv.

Precis som färdiga radioapparater finns att köpa, finns det färdiga antenner med namn som ska locka den okunnige till ett köp, kanske därför det inte byggs i samma utsträckning eller så för att just den här typen av antenn "kräver" en anpassningsenhet som är hokuspokus för många.

Kan kanske vara så att dagens samhälle har krympt utrymmet för nutidens sändaramatörer så att mindre antenner gör intrång i större utsträckning, kombinerat med att mer och mer elektrisk utrustning i var mans hem inte tillåter antenner i närområdet utan problem med oönskad utstrålning.

Jo det finns fortfarande antenner av den här typen, men de minskar och därför hör man inte talas om dem på samma sätt.
 
Bjarne, hej,
ja du har rätt - den här typen av antenner passade bra till de gamla riggarna med pi-filterutgång och jordtaget i värmelementet (med järnrörstilledning). Med moderna riggar behövs en tuner som klarar ett ganska stort impedansområde och man kan också få problem med hög elektrisk fältstyrka i shacket på vissa band, i synnerhet om jordningen inte är bra. Men det finns säkert många som lyckats mycket bra med sin gammel-Windom, i synnerhet om de bott nära havet eller på en kulle!:)
73//Janne SM0AQW
 
Ok Janne. I dag har jag ferriter på kabeln från mina nycklar in till radion, annars hänger sig reläet på 12m när jag kör 100W. Annars märker jag inte av HF i radiorummet, än märkligare är att inga grannar har klagat då jag ofta har kört med 400-700W på HF. Slutsteget har nu fått ställa sig i garderoben. Vid ett annat boende eller så, så kanske det får komma upp på radiobordet igen. 100W räcker mer än väl.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top