You know nytt ord för QSL?
- Thread starter SM4FPD
- Start date
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
RNA skrev; "Det är med andra ord 27 MHz som leder utvecklingen numera då nostalgiradion sedan årtionden tillbaka står och stampar på samma ställe."
----
Eller så handlar det kanske rent av om att 27 MHz leder avvecklingen? Det enda som finns kvar av den ursprungliga verksamheten kallas allt oftare för nostalgiradio trots att rören ersatts av halvledare. Hobbyn har blivit allt mer invecklad och jag tror inte att utveckling i sig är positiv, vare sig för individen eller hobbyn som sådan. Negativ utveckling typ.
Idag har jag i alla fall haft ett långt innehållsrikt samtal med Åke SM7BGX i Nassjö på 80 m morsetelegrafi. Jag sände med min BC458A tillverkad 1942 och lyssnade i Collins R388/URR från 50-talet. HF-gain kraftigt nedskruvad och pådraget för ljudstyrka på max. Öller tangent från slutet av 1800-talet. En stor balja Zoegas vid sidan. Ingen dator och andra störande moderninteter i radiorummet. Nostalgiradion när den är som bäst.
Jag lägger till en smiley till eftersom så många här verkar sakna varje form av humor.
/Bengt
----
Eller så handlar det kanske rent av om att 27 MHz leder avvecklingen? Det enda som finns kvar av den ursprungliga verksamheten kallas allt oftare för nostalgiradio trots att rören ersatts av halvledare. Hobbyn har blivit allt mer invecklad och jag tror inte att utveckling i sig är positiv, vare sig för individen eller hobbyn som sådan. Negativ utveckling typ.
Idag har jag i alla fall haft ett långt innehållsrikt samtal med Åke SM7BGX i Nassjö på 80 m morsetelegrafi. Jag sände med min BC458A tillverkad 1942 och lyssnade i Collins R388/URR från 50-talet. HF-gain kraftigt nedskruvad och pådraget för ljudstyrka på max. Öller tangent från slutet av 1800-talet. En stor balja Zoegas vid sidan. Ingen dator och andra störande moderninteter i radiorummet. Nostalgiradion när den är som bäst.
Jag lägger till en smiley till eftersom så många här verkar sakna varje form av humor.
/Bengt
SM7TJC
Well-Known Member
När jag byggde min kortvågstransceiver (Direktblandad medelst fasningsmetoden) så visade det sig att AGC var lite knepigt att få till på en sådan mottagare. Jag testade därför utan AGC först. Det var fantastiskt behagligt att lyssna när det plötsligen var nästan brusfritt på banden. Svaga stationer var verkligen svaga och starka ordentligt starka. Men med ena handen på volymkontrollen håller man ljudstyrkan under kontroll.
Jag har inte längre några funderingar på att bygga någon AGC.
Jag har inte längre några funderingar på att bygga någon AGC.
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
>>>Jag har inte längre några funderingar på att bygga någon AGC.
Jag har samma erfarenheter som du med direktblandad lågbrusig mottagare. Fantastiskt upplevelse.
Om du kompletterar din mottagare med en enkel LF-AGC med högt tröskelvärde så kan du släppa volymratten och få båda händerna fria. Enklast är att likrikta utspänningen från LF-förstärkaren och låta den styra ingången på förförstärkaren med lagom tidskonstant på några sekunder. Använd en FET som LF-shunt till jord. Resultatet blir enastående bra och AGC:n skall börja reglera vid c:a 75-80% av max distortionsfri LF-utnivå som är den högsta normala du trivs med. Då kommer du att bibehålla full dynamik precis som du har nu men slipper att mottagaren distar vid mycket kraftig insignal.
Leif MCD har skrivit om principerna för en direktblandad mottagare i något nummer av Resonans där han påpekar vikten av att LF-förstärkaren dimensioneras med god marginal för att klara av att återge starka CW-signaler/transienter distortionsfritt. Ett 5-10 W LF-steg är lagom här och sak samma gäller egentligen för alla mottagare.
Knappt något LF-steg i köpeapparater klarar högre volym än 25-50% av fullt pådrag vid staka signaler innan det kroknar med distortion som följd. Jag har bl a modifierat en Drake R4C med en 10 W LF-krets och gissa om det är skillnad mot originalförstärkaren. Man tror det knappt själv.
/Bengt
Jag har samma erfarenheter som du med direktblandad lågbrusig mottagare. Fantastiskt upplevelse.
Om du kompletterar din mottagare med en enkel LF-AGC med högt tröskelvärde så kan du släppa volymratten och få båda händerna fria. Enklast är att likrikta utspänningen från LF-förstärkaren och låta den styra ingången på förförstärkaren med lagom tidskonstant på några sekunder. Använd en FET som LF-shunt till jord. Resultatet blir enastående bra och AGC:n skall börja reglera vid c:a 75-80% av max distortionsfri LF-utnivå som är den högsta normala du trivs med. Då kommer du att bibehålla full dynamik precis som du har nu men slipper att mottagaren distar vid mycket kraftig insignal.
Leif MCD har skrivit om principerna för en direktblandad mottagare i något nummer av Resonans där han påpekar vikten av att LF-förstärkaren dimensioneras med god marginal för att klara av att återge starka CW-signaler/transienter distortionsfritt. Ett 5-10 W LF-steg är lagom här och sak samma gäller egentligen för alla mottagare.
Knappt något LF-steg i köpeapparater klarar högre volym än 25-50% av fullt pådrag vid staka signaler innan det kroknar med distortion som följd. Jag har bl a modifierat en Drake R4C med en 10 W LF-krets och gissa om det är skillnad mot originalförstärkaren. Man tror det knappt själv.
/Bengt
SM4FPD
Well-Known Member
Ang AGC så håller jag med föregående talare, i princip.
Det är fullt möjligt att manuellt reglera förstärkningen på sin mottagare.
Det kan oxo ge en viss tillfredställelse "att göra själv".
Det är oxo något av det svåraste vid hemmbyggen att få en AGC att fungera tillfredställande. Varför man kan dra en lättnadens suck om man slipper bygga AGC systemet.
Men jag kommer oxo ihåg när AGC var väldigt viktigt för en radiostation. Jag minns annonserna på Drake R4 serien, SPR-4 andra Amerikanare där AGC specades som att LF nivån ändrar sig max 3 dB vid en ändring av instignalen över 120 dB.
Det var på plåtradiotiden extremt viktigt att ha en AGC som gav ett konstant ljudnivå över ett stort område av insignaler.
Detta testades i tester etc.
Idag berör AGC inte de tester som görs. Lika lite som spegeldämpningen.
Själv provade jag hembyggen med Plessys IC-kretsar för radiobyggen, för SSB kanalaradio, de hade en AGC generator med hold funktion.Visst den funkade och mottagaren lät mer eller mindre som en FM mottagare. Mycket bra ljud. låd distorsion vid Morse och SSB mottagning.
Som gammal reglertekniker är jag mycket intresserad av reglersystem, inte minst ALC. Och har genom tiderna försökt fördjupa mig i dessa relersystem och människa egenskaper. Dvs människa maskin.
Jag har även förundrat mig över extremt dåliga AGC, och ALC system som sålts och apparater som ändå har accepterats bland radioamatörer. Förunderligt????
Höjpunkten var när en viss DRAKE säljare stod och försvarade sina apprater på en utställning, han berättade för sina potentiella DRAKE-kunder att en bra mottagare skulle ha en "hårt ljud". Med det menar jag hög distorsion, dvs övertoner. När jag lyssnade insåg jag direkt att apparaten han försvarade hade en AGC som hade en alltför lång uppladdningstid och varje mening, nästan varje ord blev överstyrt i början, "stenhårt ljud".... det var helt nödvändigt att använda RF-gin trots specen jag nämnde ovan.
Att idag försöka övertyga de som inte varit med eller fördjupat sig i AGC, att de skulle köra utan AGC eller manuellt reglera med RF-gain är ganska döfött. Fördelarna är så små.
Att sälja en radio utan AGC kommersiellt vore självmord.
Att bygga själv utan AGC, besparar byggaren en svår del av bygget.
de
FPD
Det är fullt möjligt att manuellt reglera förstärkningen på sin mottagare.
Det kan oxo ge en viss tillfredställelse "att göra själv".
Det är oxo något av det svåraste vid hemmbyggen att få en AGC att fungera tillfredställande. Varför man kan dra en lättnadens suck om man slipper bygga AGC systemet.
Men jag kommer oxo ihåg när AGC var väldigt viktigt för en radiostation. Jag minns annonserna på Drake R4 serien, SPR-4 andra Amerikanare där AGC specades som att LF nivån ändrar sig max 3 dB vid en ändring av instignalen över 120 dB.
Det var på plåtradiotiden extremt viktigt att ha en AGC som gav ett konstant ljudnivå över ett stort område av insignaler.
Detta testades i tester etc.
Idag berör AGC inte de tester som görs. Lika lite som spegeldämpningen.
Själv provade jag hembyggen med Plessys IC-kretsar för radiobyggen, för SSB kanalaradio, de hade en AGC generator med hold funktion.Visst den funkade och mottagaren lät mer eller mindre som en FM mottagare. Mycket bra ljud. låd distorsion vid Morse och SSB mottagning.
Som gammal reglertekniker är jag mycket intresserad av reglersystem, inte minst ALC. Och har genom tiderna försökt fördjupa mig i dessa relersystem och människa egenskaper. Dvs människa maskin.
Jag har även förundrat mig över extremt dåliga AGC, och ALC system som sålts och apparater som ändå har accepterats bland radioamatörer. Förunderligt????
Höjpunkten var när en viss DRAKE säljare stod och försvarade sina apprater på en utställning, han berättade för sina potentiella DRAKE-kunder att en bra mottagare skulle ha en "hårt ljud". Med det menar jag hög distorsion, dvs övertoner. När jag lyssnade insåg jag direkt att apparaten han försvarade hade en AGC som hade en alltför lång uppladdningstid och varje mening, nästan varje ord blev överstyrt i början, "stenhårt ljud".... det var helt nödvändigt att använda RF-gin trots specen jag nämnde ovan.
Att idag försöka övertyga de som inte varit med eller fördjupat sig i AGC, att de skulle köra utan AGC eller manuellt reglera med RF-gain är ganska döfött. Fördelarna är så små.
Att sälja en radio utan AGC kommersiellt vore självmord.
Att bygga själv utan AGC, besparar byggaren en svår del av bygget.
de
FPD
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
FPD skrev; "Att idag försöka övertyga de som inte varit med eller fördjupat sig i AGC, att de skulle köra utan AGC eller manuellt reglera med RF-gain är ganska döfött. Fördelarna är så små. Att sälja en radio utan AGC kommersiellt vore självmord"
-----
Det är nog en ganska korrekt bedömning du gör i hela ditt inlägg. Ser egentligen inget som direkt avviker från min syn på saken. Helt döfött förmodligen.
En radio utan AGC-funktion är helt osäljbar idag. Ingen (inte ens jag) skulle vilja köpa en sådan. Sedan om fördelarna med att kunna reglera ner HF-gain är små eller stora hänger nog samman med operatörens erfarenhet, trafikvana, vad som lyssnas på, förväntningar och kunskap om hur AGC-system är uppbyggda och fungerar.
Kanske är det så enkelt att de som aldrig skänkt en tanke på AGC:n grundfunktion och reglaget för HF-gain helt enkelt behöver tid på sig för att undersöka när användning av reglaget gör mest nytta och därmed ökar lyssnarkomforten. Ty det är det saken gäller. Bättre komfort.
Från tid till annan passar jag någon frekvens som t ex 3770 kHz på min SRT CR91. I passningsläge när frekvensen är ledig så hörs ett ytterst svagt brus i högtalaren. Hörbart när man tänker på det men ej störande. Vid trafik hörs även de svagare stationerna som i princip alltid är betydligt starkare (10-20 dB) än bruset. De mycket starka stationerna tar AGC-hand om så att ljudstyrkan inte skenar iväg. Egentligen är detta kanske mer en ALC- eller begränsningsfunktion snarare än en konstant arbetande AGC som ju är aktiv i hela området från brusnivå och uppåt. Men kontentan blir att mottagaren är tyst när ingen pratar och att de som pratar hörs tydligt. Svaga stationer med lägre ljudstyrka än de starka. Fungerar lika bra för CW. Vad mer kan begäras? Dessutom kan ju HF-ratten snabbt ställas om när det behövs. Den är lika nåbar som volymratten.
Om jag ifrån ovanstående "tysta" inställning drar på fullt HF-gain så lyfter jag upp bakgrundsbruset till om inte max ljudstyrka så i alla fall väldigt högt. Efter bara 10 sekunders lyssning på brus och knaster tycker jag att det är jobbigt och skruvar ner volymen tills bruset precis hörs och inte är störande. Men om nu trafik startar på frekvensen så kommer stationerna inte att producera högre ljudstyrka än grundbruset som ju var nedskruvat till knappt hörbart. Därför blir användning av AGC med full HF-gain just i detta scenariot oanvändbar i praktiken.
Andra sätt att utvärdera tekniken är att lyssna på en stark station där den som talar ibland har tid att andas, d v s inte pratar konstant. I de naturliga talpauserna om någon eller max några sekunder träder AGC in och drar upp grundbruset till hög ljudstyrka. Notera här att bruset i sig är oönskat och bör betraktas som en störning. Beroende på AGC:ns attack- och decay- och delay-tider så kan det låta olika dåligt men aldrig bra. Många apparater pumpar och AGC:n beter sig som en kompressor där ljudet blir väldigt kompakt och tungt.
Du känner naturligtvis till allt detta Roy, men jag är övertygad om att ämnet ändå är så pass komplicerat för de som aldrig satt sig in i AGC-funktionen att det krävs om inte en hel kurs så i alla fall en väldigt pedagogisk genomgång där olika inställningar demonstreras av någon sakkunnig så att var och en kan lägga märke till hur nyanserna i ljudbilden ändrar sig och på så sätt får förståelse för när och vid vilka tillfällen det finns nytta med att dra ner HF-gain.
Var så säker på att det finns en och annan som läser detta som börjar fundera på vad jag skriver och som inte kan låta bli att kolla om Roy och Bengt har fel eller rätt eller vem som har rätt eller omvänt.
Ja nu har vi hamnat långt bort från Topic You Know, Typ, QSL Roger? Kaaam, Cambioooooooo, Ber om ursäkt för det.
/Bengt
-----
Det är nog en ganska korrekt bedömning du gör i hela ditt inlägg. Ser egentligen inget som direkt avviker från min syn på saken. Helt döfött förmodligen.
En radio utan AGC-funktion är helt osäljbar idag. Ingen (inte ens jag) skulle vilja köpa en sådan. Sedan om fördelarna med att kunna reglera ner HF-gain är små eller stora hänger nog samman med operatörens erfarenhet, trafikvana, vad som lyssnas på, förväntningar och kunskap om hur AGC-system är uppbyggda och fungerar.
Kanske är det så enkelt att de som aldrig skänkt en tanke på AGC:n grundfunktion och reglaget för HF-gain helt enkelt behöver tid på sig för att undersöka när användning av reglaget gör mest nytta och därmed ökar lyssnarkomforten. Ty det är det saken gäller. Bättre komfort.
Från tid till annan passar jag någon frekvens som t ex 3770 kHz på min SRT CR91. I passningsläge när frekvensen är ledig så hörs ett ytterst svagt brus i högtalaren. Hörbart när man tänker på det men ej störande. Vid trafik hörs även de svagare stationerna som i princip alltid är betydligt starkare (10-20 dB) än bruset. De mycket starka stationerna tar AGC-hand om så att ljudstyrkan inte skenar iväg. Egentligen är detta kanske mer en ALC- eller begränsningsfunktion snarare än en konstant arbetande AGC som ju är aktiv i hela området från brusnivå och uppåt. Men kontentan blir att mottagaren är tyst när ingen pratar och att de som pratar hörs tydligt. Svaga stationer med lägre ljudstyrka än de starka. Fungerar lika bra för CW. Vad mer kan begäras? Dessutom kan ju HF-ratten snabbt ställas om när det behövs. Den är lika nåbar som volymratten.
Om jag ifrån ovanstående "tysta" inställning drar på fullt HF-gain så lyfter jag upp bakgrundsbruset till om inte max ljudstyrka så i alla fall väldigt högt. Efter bara 10 sekunders lyssning på brus och knaster tycker jag att det är jobbigt och skruvar ner volymen tills bruset precis hörs och inte är störande. Men om nu trafik startar på frekvensen så kommer stationerna inte att producera högre ljudstyrka än grundbruset som ju var nedskruvat till knappt hörbart. Därför blir användning av AGC med full HF-gain just i detta scenariot oanvändbar i praktiken.
Andra sätt att utvärdera tekniken är att lyssna på en stark station där den som talar ibland har tid att andas, d v s inte pratar konstant. I de naturliga talpauserna om någon eller max några sekunder träder AGC in och drar upp grundbruset till hög ljudstyrka. Notera här att bruset i sig är oönskat och bör betraktas som en störning. Beroende på AGC:ns attack- och decay- och delay-tider så kan det låta olika dåligt men aldrig bra. Många apparater pumpar och AGC:n beter sig som en kompressor där ljudet blir väldigt kompakt och tungt.
Du känner naturligtvis till allt detta Roy, men jag är övertygad om att ämnet ändå är så pass komplicerat för de som aldrig satt sig in i AGC-funktionen att det krävs om inte en hel kurs så i alla fall en väldigt pedagogisk genomgång där olika inställningar demonstreras av någon sakkunnig så att var och en kan lägga märke till hur nyanserna i ljudbilden ändrar sig och på så sätt får förståelse för när och vid vilka tillfällen det finns nytta med att dra ner HF-gain.
Var så säker på att det finns en och annan som läser detta som börjar fundera på vad jag skriver och som inte kan låta bli att kolla om Roy och Bengt har fel eller rätt eller vem som har rätt eller omvänt.
Ja nu har vi hamnat långt bort från Topic You Know, Typ, QSL Roger? Kaaam, Cambioooooooo, Ber om ursäkt för det.
/Bengt
SM4FPD
Well-Known Member
Hi, jo nog är det så Bengt.
Dessutom har ju moderna radiostationer även en Brusspärr, en brusspärr som funkar i AM, CW och SSB. denna brusspärr mäter signmalstyrka och öppnar för stigande AGC.
Jag upplever att många använder brusspärren istället för att göra med AGC och RF-gain som du beskriver.
Jo det går det oxo men då bruspärren mäter just signalstyrka och vi med våra färnämliga hörselorgan kan höra under brusnivån missar de då svaga sigs eller signaler som är under och nära bruset. Vill man bara höra 39 till 59 så är brusspärren brukbar.
Ja nu rörde vi till det ännu mer.....
Jag hade en kompis som trimmade om transistorraio och bilradio till polisradio, 40 MHz på sin tid. Han byggde även en brusspärrar vilket impade kraftigt på mig vid den tiden, (undre mopedåldern)
Så även brusspärrar tilldrar sig stora intressen hos mig.
Idag gäller ju dock subton för att göra kanalradion selektiv....
Gäller med fullständig nödvändighet.
Jag har fått de första rapporterna om D-STAR på kortvåg, därmed kommer snart AGC, brusspärrar och RF-gain etc att förpassas till historien.
Typ....//....
Youknow /.../
Absolut
de
Roy
Dessutom har ju moderna radiostationer även en Brusspärr, en brusspärr som funkar i AM, CW och SSB. denna brusspärr mäter signmalstyrka och öppnar för stigande AGC.
Jag upplever att många använder brusspärren istället för att göra med AGC och RF-gain som du beskriver.
Jo det går det oxo men då bruspärren mäter just signalstyrka och vi med våra färnämliga hörselorgan kan höra under brusnivån missar de då svaga sigs eller signaler som är under och nära bruset. Vill man bara höra 39 till 59 så är brusspärren brukbar.
Ja nu rörde vi till det ännu mer.....
Jag hade en kompis som trimmade om transistorraio och bilradio till polisradio, 40 MHz på sin tid. Han byggde även en brusspärrar vilket impade kraftigt på mig vid den tiden, (undre mopedåldern)
Så även brusspärrar tilldrar sig stora intressen hos mig.
Idag gäller ju dock subton för att göra kanalradion selektiv....
Gäller med fullständig nödvändighet.
Jag har fått de första rapporterna om D-STAR på kortvåg, därmed kommer snart AGC, brusspärrar och RF-gain etc att förpassas till historien.
Typ....//....
Youknow /.../
Absolut
de
Roy
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Roy, appropå "AGC-brusspärr för SSB" så undrar jag om det finns någon plastradio som har en riktig brusspärr och som inte enbart känner av AGC-spänningen?
För många år sedan utvärderade jag en "Voice Operated Squelch" naval.net som dotterbolaget till firman jag jobbade för sålde till kommersiella användare. Den fungerade enastående bra och jag har bl a en Standard Radio SRT 430 mottagare där ett sådant kort byggts in. Känsligheten är så pass hög att det räcker med en SSB-signal i brusnivån med läsbarhet 2-3 för att öppna. Helt immun mot CW, RTTY, fasta toner, åskknaster och pip oberoende hur starka de är. Vissa störningar som påminner om signaturen för tal kan dock tjuvöppna men i praktiken vid passning på fasta frekvenser är det sällsynt.
Konstruktionen är uråldrig och "syllabic rate detektorn" som är hjärtat helt analog med linjära kretsar. Med nutidens teknik så finns så klart helt andra möjligheter. Har inte Googlat än men det finns säkert betydligt bättre alternativ. Typ you know. QSL?
/Bengt
För många år sedan utvärderade jag en "Voice Operated Squelch" naval.net som dotterbolaget till firman jag jobbade för sålde till kommersiella användare. Den fungerade enastående bra och jag har bl a en Standard Radio SRT 430 mottagare där ett sådant kort byggts in. Känsligheten är så pass hög att det räcker med en SSB-signal i brusnivån med läsbarhet 2-3 för att öppna. Helt immun mot CW, RTTY, fasta toner, åskknaster och pip oberoende hur starka de är. Vissa störningar som påminner om signaturen för tal kan dock tjuvöppna men i praktiken vid passning på fasta frekvenser är det sällsynt.
Konstruktionen är uråldrig och "syllabic rate detektorn" som är hjärtat helt analog med linjära kretsar. Med nutidens teknik så finns så klart helt andra möjligheter. Har inte Googlat än men det finns säkert betydligt bättre alternativ. Typ you know. QSL?
/Bengt
SM4FPD
Well-Known Member
Jodå Bengt, IC-746 och IC-7400 har en sk VSC, (Voice Control Squelch) taligenkännande brusspärr.
Funkar i alla trafiksätt och har precis de egenskaper du nämner.
Redan i de första maring HF stationerna som IC-M700 fanns sådan.
Med några OP:ar som aktiva filte får na fram stavelserytmen i mänsligt tal. Kn kombineras med signalstyrkemätande brusspärr och RF-gain.
Funkar på alla språk.
En nackdel är att den uppfattar tal även om man ligger snett och många radioamtörer använder ju kanaler som ligger 1 - 3 kHz ifrån varandra. Även vissst splatter kan öppna.
Det har genom tiderna i amatörradiotidningar beskrivits taligenkännande bruspärrar, som byggprojekt. Det var då ganska stora byggen. Stavelserytmen på c:a 3,15 Hz filtreras fram.
Det fanns en tid små kort att köpa och bygga in.
I flygradio hade ICOM redan i IC-A2 (80tal) en MF del som egentligen är en FM krets, därmed kan man göra en FM-brusspärr, dvs brusmätande. Samt en vanlig AM detektor, resultatet är en AM-mottgagare med FM-brusspärr, lika känlig som en riktig FM brusspärr och som inte tjuvöppbnar som en gammaldags AM brusspärr gör.
I de senaste generationerna flygradio finns en form av signal till brusmätarende LF brusspärr för AM. Den jobbar då helt på LF sidan. Känslig, och justerar då automatiskt upp sig om störningar, från exvis startad flygmotor uppstår. Känslig, automatisk, stabil och behöver inte justeras.
I vissa lite enklare och billigare komradio, jaktradio och amatörradio för FM gör man, (fuskar till det) med en signalstyrkemätande bruspärr, den blir ju billigare än en brusmätande. Resultatet är ostabil, okänslig brusspärr som dessutom öppnar för störningar.
I de senaste generationerna av amatörradio och komradio med FM filtreras bruset mycket smalt tills nästan bara pulser återstår av bruset. Dessa mats till CPU och vi får en form av pulsräknande brusspärr. Mycket känslig, mycket stabil, billigare än brusmätande med filter, och tjuvöppnar inte på störningar.
De senaste trafiksätten är helt selektiva för trafiksättet och behöver ingen brusspärr. Jag tänker på D-STAR, IDAS, Tetra och andra digitala trafiksätt för telefoni.
typ...
de
FPD
Funkar i alla trafiksätt och har precis de egenskaper du nämner.
Redan i de första maring HF stationerna som IC-M700 fanns sådan.
Med några OP:ar som aktiva filte får na fram stavelserytmen i mänsligt tal. Kn kombineras med signalstyrkemätande brusspärr och RF-gain.
Funkar på alla språk.
En nackdel är att den uppfattar tal även om man ligger snett och många radioamtörer använder ju kanaler som ligger 1 - 3 kHz ifrån varandra. Även vissst splatter kan öppna.
Det har genom tiderna i amatörradiotidningar beskrivits taligenkännande bruspärrar, som byggprojekt. Det var då ganska stora byggen. Stavelserytmen på c:a 3,15 Hz filtreras fram.
Det fanns en tid små kort att köpa och bygga in.
I flygradio hade ICOM redan i IC-A2 (80tal) en MF del som egentligen är en FM krets, därmed kan man göra en FM-brusspärr, dvs brusmätande. Samt en vanlig AM detektor, resultatet är en AM-mottgagare med FM-brusspärr, lika känlig som en riktig FM brusspärr och som inte tjuvöppbnar som en gammaldags AM brusspärr gör.
I de senaste generationerna flygradio finns en form av signal till brusmätarende LF brusspärr för AM. Den jobbar då helt på LF sidan. Känslig, och justerar då automatiskt upp sig om störningar, från exvis startad flygmotor uppstår. Känslig, automatisk, stabil och behöver inte justeras.
I vissa lite enklare och billigare komradio, jaktradio och amatörradio för FM gör man, (fuskar till det) med en signalstyrkemätande bruspärr, den blir ju billigare än en brusmätande. Resultatet är ostabil, okänslig brusspärr som dessutom öppnar för störningar.
I de senaste generationerna av amatörradio och komradio med FM filtreras bruset mycket smalt tills nästan bara pulser återstår av bruset. Dessa mats till CPU och vi får en form av pulsräknande brusspärr. Mycket känslig, mycket stabil, billigare än brusmätande med filter, och tjuvöppnar inte på störningar.
De senaste trafiksätten är helt selektiva för trafiksättet och behöver ingen brusspärr. Jag tänker på D-STAR, IDAS, Tetra och andra digitala trafiksätt för telefoni.
typ...
de
FPD
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Åke skrev; "Men jag tycker det låter lite 27 Mhz AM när jag dämpar för mycket med RF gain. Oj, svor jag i kyrkan nu?"
----
Nej då, det gjorde du inte. Det du skriver är ju bara att när du ändrar tröskelvärdet på AGC:n så att den inte arbetar alls så hör du hur SSB-sändningen du lyssnar på låter i verkligheten och att du inte gillar opåverkade och odistorderade sändningar. Du tycker att den oförstörda sändningen låter "platt" i ljudbilden och vill införa egen kompression och störningar för att "förbättra" ljudet.
Tänk på att du inte bör lämna en kritisk kvalitetsrapport till någon under sådana förhållanden. Ty rapporten du lämnar med AGC aktiverad är med all sannolikhet missvisande. Sak samma om rapporten baseras på ljudet från den inbyggda 2-tums högtalaren eller om mottagaren på annat sätt är felinställd, t ex med för smala filter etc. Ljudöverföringen måste ses som en lång kedja där alla länkarna måste vara optimerade.
När allt är rätt inställt och mottagarens AGC inte tillför någon förvanskning, t ex i form av kompression eller pumpning av talet eller lyfter upp bakgrundsbruset/knaster i talpauserna så skall SSB låta som AM med bärvåg. I de flesta mottagare skiljer det en aning i klangfärg men det har till största delen med okorrigerade filterbandbredder att göra. Omvänt skall en AM-sändning höras likadant i SSB läge om filterbandbredderna är rätt avpassade så att de exakt täcker ena respektive båda sidbanden.
/Bengt
----
Nej då, det gjorde du inte. Det du skriver är ju bara att när du ändrar tröskelvärdet på AGC:n så att den inte arbetar alls så hör du hur SSB-sändningen du lyssnar på låter i verkligheten och att du inte gillar opåverkade och odistorderade sändningar. Du tycker att den oförstörda sändningen låter "platt" i ljudbilden och vill införa egen kompression och störningar för att "förbättra" ljudet.
Tänk på att du inte bör lämna en kritisk kvalitetsrapport till någon under sådana förhållanden. Ty rapporten du lämnar med AGC aktiverad är med all sannolikhet missvisande. Sak samma om rapporten baseras på ljudet från den inbyggda 2-tums högtalaren eller om mottagaren på annat sätt är felinställd, t ex med för smala filter etc. Ljudöverföringen måste ses som en lång kedja där alla länkarna måste vara optimerade.
När allt är rätt inställt och mottagarens AGC inte tillför någon förvanskning, t ex i form av kompression eller pumpning av talet eller lyfter upp bakgrundsbruset/knaster i talpauserna så skall SSB låta som AM med bärvåg. I de flesta mottagare skiljer det en aning i klangfärg men det har till största delen med okorrigerade filterbandbredder att göra. Omvänt skall en AM-sändning höras likadant i SSB läge om filterbandbredderna är rätt avpassade så att de exakt täcker ena respektive båda sidbanden.
/Bengt
Ja så är det nog och jag är medveten om det.
Precis som jag skrev så har det kanske med nostalgi att göra.
När jag bygger hifi-förstärkare vill jag ha opåverkat ljud men av någon anledning gillar jag "AGC"-ljudet på radion
Som tur är kör jag inte SSB så folk slipper tokiga signalrapporter
// Åke
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Åke skrev; "Som tur är kör jag inte SSB så folk slipper tokiga signalrapporter"
----
Om du använder AGC så går det utmärkt att lämna signalstyrkerapporter men inte kvalitetsrapporter på hur en sändare för morsetelegrafi låter. Knappt någon känner till detta faktum. Detta bara som ren information.
/Bengt
----
Om du använder AGC så går det utmärkt att lämna signalstyrkerapporter men inte kvalitetsrapporter på hur en sändare för morsetelegrafi låter. Knappt någon känner till detta faktum. Detta bara som ren information.
/Bengt
Men nu är du väl lite väl petig?!?
Från en annan tråd kommer följande skala:
1 Mycket rå växelströmston, ostabil och omusikalisk
2 Mycket rå växelströmston, stabil och omusikalisk
3 Rå växelströmston, ostabil och omusikalisk
4 Rå växelströmston, stabil, någorlunda musikalisk
5 Tydlig växelströmsmodulerad ton, ostabil men musikalisk
6 Tydlig växelströmsmodulerad ton, stabil och musikalisk
7 Nästan ren likströmston, ostabil, med tydligt brum
8 Nästan ren likströmston med spår av brum eller ojämnheter
9 Absolut ren likströmston, stabil
Bengt, menar du att det inte går att avge korrekt T-värde om man har AGC påslagen?
// Åke
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Åke skrev; "Men nu är du väl lite väl petig?!?"
-----
Nej absolut inte. Jag ville bara passa på tillfället att puffa lite extra för mottagaren som ett högvärdigt mätinstrument som rätt använd kan användas för att kvalitetsbedöma radiosignaler.
Tonkvaliteten T1-T9 som du refererar till låter sig dock bedömas ganska bra med AGC aktiv men det finns ju så mycket mer att upptäcka i en radiosignal. Nycklingsknäppar vid CW och splatter vid AM/SSB plus andra oönskade signaler.
Här är det viktigt att se till att AGC:n inte tillåts ställa om nivåerna när frekvensen ändras, t ex när man vill lyssna vid sidan av centerfrekvensen. Ej heller får mottagaren bli överstyrd.
Filterbandbredd måste även den väljas med stor omsorg för att de signaler man lyssnar på inte skall bli förvanskade. Speciellt viktigt är detta när stig- och falltiderna i en teckendel skall bedömas eller mätas upp. En sändare med hård nyckling låter t ex betydligt mjukare i en mottagare med smala filter. Om AGC:n är aktiv och allt för snabb så finns ingen rimlig möjlighet att göra korrekta bedömningar. Det var bara detta jag ville få fram eftersom det är okänt för de flesta.
/Bengt
-----
Nej absolut inte. Jag ville bara passa på tillfället att puffa lite extra för mottagaren som ett högvärdigt mätinstrument som rätt använd kan användas för att kvalitetsbedöma radiosignaler.
Tonkvaliteten T1-T9 som du refererar till låter sig dock bedömas ganska bra med AGC aktiv men det finns ju så mycket mer att upptäcka i en radiosignal. Nycklingsknäppar vid CW och splatter vid AM/SSB plus andra oönskade signaler.
Här är det viktigt att se till att AGC:n inte tillåts ställa om nivåerna när frekvensen ändras, t ex när man vill lyssna vid sidan av centerfrekvensen. Ej heller får mottagaren bli överstyrd.
Filterbandbredd måste även den väljas med stor omsorg för att de signaler man lyssnar på inte skall bli förvanskade. Speciellt viktigt är detta när stig- och falltiderna i en teckendel skall bedömas eller mätas upp. En sändare med hård nyckling låter t ex betydligt mjukare i en mottagare med smala filter. Om AGC:n är aktiv och allt för snabb så finns ingen rimlig möjlighet att göra korrekta bedömningar. Det var bara detta jag ville få fram eftersom det är okänt för de flesta.
/Bengt
det är inte bara sms och skype som förändrar språket. allt som man skriver i forum och facebook,msn,icq och twitter, är helt enkelt förkortningar. so som ik,brb,,och su. uk/ik= you know i know. brb= be right back su=see you. precis som vissa detaljer inom CW. och det tar man då in i språket. och det är väl inget fel med det. det bara ni som är gamla griniga gubbar som inte förstår sig på det nya. lämna plats åt oss unga. och sluta vara så enkelspåriga i det gamla. se framåt och vi lever i ett sådant samhälle idag att datorerna,mobiltelefoni har tagit över. om ni nu ska ha nya radioamatörer så får ni helt enkelt acceptera det nya språket. det borde väl många av er veta så mycket som ni skriver här?
SM3ZBB
Grumpy ol´man
Jag vet inte vad "ottp." betyder. Kanske du vill förklara. Eller ska jag genast säga upp mitt konto här och börja på komvux?
Jag är däremot hyfsat bra på att läsa 300 år gamla fastighetsjuridiska dokument, har lätt att förstå ålderdomliga norrländska dialekter. Jag har också lyckats bli publicerad i internationella skrifter och har haft ett hyfsat socialt nätverk jorden runt.
Men jag vet alltså inte vad "ottp." är. Gäller ättestupan nu?
Jag är däremot hyfsat bra på att läsa 300 år gamla fastighetsjuridiska dokument, har lätt att förstå ålderdomliga norrländska dialekter. Jag har också lyckats bli publicerad i internationella skrifter och har haft ett hyfsat socialt nätverk jorden runt.
Men jag vet alltså inte vad "ottp." är. Gäller ättestupan nu?