13,8 V 20A Power supply till HF transceiver

SM5AKU said:
Har jag fattat rätt, att du (i varianten med lull-lull kvar) ser till att ladda lyten på utgången lite lagom lugnt vid tillslag? 2,2 mF är ju trots allt en del att fylla upp.
Click to expand...
Ja det är rätt uppfattat......men.
Man måste fortfarande införa ett inrusningsskydd för den stora glättningskondingen på 50mF.
Ett lagom stort NTC-motstånd som kortsluts med ett relä efter några sekunder kan väl vara en enkel lösning.
 
SM6GXV said:
till dessa behövs inget relä.
Click to expand...

Ja och 1 Ohm borde funka ganska bra.
Med en riktigt kraftig transformator får jag ca 150A inrusningsström under första halvperioden.
Stoppar jag då in 1 Ohm i serie så reduceras strömmen till 20A.
Detta lindrar tillvaron för både likriktare och reservoarkondensatorn.

Till denna inrusningsström tillkommer även magnetiseringsströmmen som kan vara ganska elak hos en stor ringkärna.
Tyvärr har jag inte riktigt koll på hur mycket det blir men där hjälper ju också NTC-motståndet.
 
Hej

Jag minskade problemet med höga startströmmar på ett annat sätt när jag byggde mitt stora linjära aggregat. Tanken var då att ett enda stort nätaggregat skulle kunna försörja två 100W riggar i samtidig sändning och ha lite marginal över till annat.

Till och börja med så valde jag två mindre ringkärnetransformatorer med dubbla sekundärlindningar i stället för en stor och dyr transformator.

Primärlindningarna kopplades så att lindningarna går in i respektive transformator åt varsitt håll, då jag då hade en teori om att det skulle kunna minska kopplingen mellan transformatorerna. (Jag har inte följt upp teorin på de närmare 30 år som aggregatet varit i drift och lär inte göra det heller.)

För att minska risken att en lindning på grund av osymmetri i startögonblicket ensam skulle ladda upp kondensatorpaketet på 4 x22000uF via en likriktarbrygga höll jag lindningarna separerade och byggde i princip fyra parallella system. Varje sekundärlindning fick därför en egen likriktarbrygga.

Efter likriktarbryggorna sker den första sammankopplingen av systemen där minuspolerna kopplas samman. Pluspolerna är fortfarande delvis separerade då det ligger ett lågohmigt motstånd mellan pluspolerna på de fyra kondensatorerna. En brygga behöver alltså inte ensam dra startlasten.

De fyra pluspolerna kopplas vidare separat till serieregleringarna som består av fyra gånger två effektransistorer av darlingtontyp. Först därefter möts de positiva ledningarna på ingången till strömshunten.

Regleringen av utspänningen sker med hjälp av en standard linjär stabbkrets som sköter nödvändiga skydd för kortslutning och hög temperatur. Stabbkretsen är grundlastad med 100 ohm så att spänningsregleringen sker på den linjära delen av kurvan.

Resultatet blev ett överdimensionerat linjärt aggregat som förmår hålla utspänningen konstant och rummet ljummet vid hård testkörning.

Data?
13,6 Volt inom hela belastningsområdet upp till 50Ampere, brumspänning mindre än 1mV vid 50Ampere.

Om de fina simuleringsprogrammen som finns nuförtiden funnits när aggregatet byggdes skulle man nog kunnat putsa lite på konstruktionen.

Inrusningsströmmen började jag med. Ja den skulle jag numera kunna mäta men jag konstaterade då, och nu, att lyset knappt blinkade när jag slår på det här aggregatet att jämföras med mitt gamla nätagg som utrustat med en 500VA ringkärnetrafo fick lyset att blinka rejält när det sög i sig sina drygt 135 A i startström. Inrusningsströmmen medförde även att de ursprungliga S-märkta 6,3A finsäkringarna på primärsidan gick upp i rök och fick ersättas med godkända och dyra automatsäkringar.

Tack för all simulering och info.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
-NTJ. Vilken stabbkrets och vilka regler transistorer har du använt?
MVH Tomas
SM0DRY
 
Hej
Den linjära kretsen är en L200CV i pentawattkapsel. Transistorerna har TO3 kapsel och är troligen MJ11016, 200W 16A, men det är mera osäkert då jag inte lyft på locket på ett par decennier.
73 de SM7NTJ Lorentz
 
Hej om man vill bygga sig ett reglerbart nätagg med reglerkretsen LM 723 vilken typ av kappsling ska man
välja då ? Typ den i 14 bens dil kappsling eller den runda med metallkappsling jag tror att den kallas för TO 5
eller någonting annat ?


Mvh Lasse sm0ydo
 
SM0YDO said:
Hej om man vill bygga sig ett reglerbart nätagg med reglerkretsen LM 723 vilken typ av kappsling ska man
välja då ? Typ den i 14 bens dil kappsling eller den runda med metallkappsling jag tror att den kallas för TO 5
eller någonting annat ?

Mvh Lasse sm0ydo
Click to expand...

Spontant är LM723 ett dåligt val då det är en obsolet krets och det sägs att det redan säljs kopior på ebay m fl. sajter.
Väljer du ändå LM723 så ta DIP14-kapsel, oftast när du hittar en TO-kapsel så är benen ändå böjda till pinouten på en DIP14, det är väldigt sällan man hittar en kretskort med paddarna i en cirkel.

En 7812 eller LM317 med lämpliga kringkomponenter är ett enklare bygge att ro i hamn och ger fin spänning ut, det krävs knappast något kretskort utan allt kan byggas "dead bug"-style :)
Här har du ett exempel, sätt dit en TIP2955 eller MJ2955 till så kan du sörpla ut 20A utan problem, lyft jordbenet på 7812 med två-tre dioder så närmar du dig 13,2-13,8V

FHRORRKI760P6YT.LARGE.jpg
 
Last edited:
Hej XUN jag har köpt på mig 10 st 2N3772 som jag funderar på att använda och jag tror att Bhiab har ett gammalt
och pålitligt lager med LM 723 i olika kappsling.

Om man googlar på 2N3772 power supply så får man upp ett schema med fyra 2N3772 i parallell med emittermotstånd
och en 723 som regulator.
 
YDO: Tänk på att LM723 är 'allergisk' mot HF och skenar om den inte avkopplats ordentligt...
72/73 de p-a
 
Förvisso är 723 en gammal konstruktion, men dess stora fördel är att man kan komma åt
att avkoppla den interna referensen i den. I dom flesta 3-terminalregulatorer är den inbyggd
så att det brus den genererar finns med i utspänningen.

Ett svensk telecomföretag gjorde en större utredning om vilken kretslösning som bäst
lämpade sig för att mata VCO'er och något förvånande ... visade det sig att 723 var bäst...

En annan fördel med 723'an är att man kommer åt att justera reglerfunktionen
så att man kan optimera lastresponsen.

Jag har några aggregat byggda med den och dom är dels helt okänsliga för HF,
dels har dom mycket bra lastegenskaper (ri).

Vill man bygga helt ic-löst kan man försöka med det som beskrevs i QTC nr 6, 1980.

En annan av mig (fräckt stulen) konstruktion finns i ett nummer av ESR resonans
från några år tillbaka. Men som GLD mfl. inser så är jag insnöad på bipolära
trissor.

Utmaningen för kraftaggsbyggare är att få till ett agg som dels klarar laststartströmmar, dels förmår
att dra ner kortslutningsströmmen till ett så lågt värde att inte serietransistorns
safe operating area överskrids (foldback).
 
SM0GLD said:
Du får väl bygga en "light" version :)

View attachment 4823
Här har jag tagit bort allt lull-lull.
Glöm inte säkring på ingången.

Regulatorn kräver endast 14,3V minimum i rippeldalarna över C1 för att kunna reglera till 14V på utgången vid 25A.
Jag skulle utgå från en 15VAC trafo och sedan linda på några extra varv om det behövs.
Click to expand...

Var kan man köpa MBR3545 dioderna? Om man kör med en vanlig diod brygga och en 18 V trafo så får man väl mer värme att kyla bort men det funkar väl lika bra?
 
SM0DRY said:
Var kan man köpa MBR3545 dioderna
Click to expand...
Vet ej. Jag använde dom då dom fanns i simulatorn.
Använd helst schottky-dioder i brygga som går lätt att kyla.
Vanliga kiseldioder ger ju lite mer spänningsfall och blir då varmare men har man plats för större kylare så fungerar ju det också.


Mitt mål med denna konstruktion har varit att minimera effektförlusterna.
Mera förlust i likriktaren är inte något designproblem men om du använder för hög spänning så att spänningsfallet över pass-transistorn blir för högt kan det bli problem.
Jag vill bara använda en transistor och då vill det till att man kan kyla bort förlustvärmen.
Som bekant brukar dylika spänningsagg bestå av flera 2N3055 i parallell och det behövs när man kör med bipolära trissor.
 
Last edited:
SM0DRY said:
en 18 V trafo så får man väl mer värme att kyla bort men det funkar väl lika bra
Click to expand...

Jag använder Duncans PSU Designer för att simulera transformator och likriktare.
Med detta program kan man snabbt kolla spänningsrippel och startströmmar.
Du kan själv testa med olika transformatorspänningar.

psu ripple.jpg
 
Hej jag har en skrotad Barco sattelite motagare som jag har fått av en avliden radioammator som har jobbat
i Kaknäsmasten och den innehåller flera LM 723 i flera sepparata nätdelar på pcb korten men tyvärr så är
korten dubbelsidiga med genompläterade hål så det krävs en rejäl vakumpump för att få bort dom helskinnande.

mvh Lasse sm0ydo
 
Nä jag menar att då måste det vara bra regulatorer om det sitter i en kommersiel rackmonterad sattelite
mottagare som kommer ifrån kaknästornet .Det är möjligt att jag är lite kryptisk
men Bhiab säljer 723 som finns i olika kappsling som typ keramisk ,TO5 och
andra varianter som jag inte kommer på ljust nu vad är skillnaden på dom.

mvh Lasse sm0ydo
 
Last edited:
SM0YDO said:
Hej XUN jag har köpt på mig 10 st 2N3772 som jag funderar på att använda och jag tror att Bhiab har ett gammalt
och pålitligt lager med LM 723 i olika kappsling.

Om man googlar på 2N3772 power supply så får man upp ett schema med fyra 2N3772 i parallell med emittermotstånd
och en 723 som regulator.
Click to expand...

Lasse, var köpte du 2N3772?
 
Hej 2N3772 hittar man ibland på tradera under elektronikkomponenter och det är ett par försäljare som
annonserar sporadiskt då då men dom försäljarna är noga med esd packa transistorerna i esd påsar
och aluminiumfolie så dom går nog att lita på men man måste kolla annonserna hela tiden för
2N3772 transistorerna ser ut att vara eftertraktade .

mvh Lasse sm0ydo
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top