Antenntrådars tjocklek

SM0AOM

Well-Known Member
Att bli "kabelsoldat" eller "trådtattare" var det öde som de vilka inte
klarade 60-takt telegrafi hotades med.

En ganska verkningsfull hotelse...
 

SM6VJE

Well-Known Member
Att bli "kabelsoldat" eller "trådtattare" var det öde som de vilka inte
klarade 60-takt telegrafi hotades med.

En ganska verkningsfull hotelse...
Jag försökte bli telegrafist, men det sket sig :(

En äldre bekant var vpl telegrafist på 50-talet, 80-takt = tidiga fredagar och lediga lördagar, funkade bra det med :)
 

SM0AOM

Well-Known Member
Med reservation för att det gått några årtionden;

Silvermärket 80-takt = 50 kronor premie + 2 eftermiddagar permis
Guldmärket 100-takt = 100 kronor premie + 3 eftermiddagar permis
Medaljen -125-takt = 200 kronor premie + 2 dagar permis + överlämnande av regementschefen

Som jämförelse var belöningen för silvermärket i prisskjutning 50 kr.

"Those were the days..."
 

SM0UAN

Well-Known Member
På Banverket använde man under 1990-talet en särskild kopplingstråd i ATC-kretsar, nånting runt 0,5 mm², FK med teflonisolering, ljusblå. Den funkar fint som antenntråd eller jordplanstråd, bra hållfasthet och den syns dåligt, så diskret är den, men det är ibland ett problem det också. Man kan snubbla.... Av nån anledning verkar det ha varit kutym att alltid börja med en ny rulle när man skulle koppla upp nåt nytt skåp eller liknande, så påbörjade rullar fanns det gott om, med mycket tråd kvar, och några sådana rullar kom väl omvärlden till del.

Vad gäller utmärkelser för prestationer i det militära, var detta lite "känsligt" under 1970-talet. Det fanns starka antimilitäristiska strömningar överallt, och det var mycket vanligt att det ifrågasattes om det var vettigt att ens göra "lumpen". Slutstationen där var ju normalt fängelse i 3 månader eller något i den vägen, för totalvägran, så de flesta kröp till korset. Vi som gladdes lite åt att få kvitto på prestationer (silvermärke i telegrafi och prisskjutning var i alla fall jag inte missnöjd med) fick ta en del frågor, som idag troligen skulle vara helt osannolika (typ "gillar du att skjuta ihjäl folk?"), men tidsandan var lite annan då.

Problematiken med att försöka få till väldigt diskret tråddragning för en antenn kan ju vara att allt det som tråden kan komma att vara i närhet av, kan också innebära påverkan på utstrålningen. Att hänga diskreta trådar fritt i luften är ju inte ett problem, men om det börjar bli fråga om att klänga nära byggnadsdelar etc för att få det "diskret" blir det nog lite annat.
 

SM7-8291

Well-Known Member
Man ska helst undvika ferromagnetiska material med litet skindjup som antenntråd.

En 1/2 vågsdipol som använder 0,6 mm rostfri svetstråd i stället för koppar får ytterligare förluster i antenntråden på runt 20-30 % i det lägre HF-området.
Rostfri svetstråd är väl inte ferromagnetisk.
 

SM4FPD

Well-Known Member
Rostfritt är krom nickel, vilket är det samma, (nästan) som motståndstråd som finns i värmespiraler.
Dvs den har betydande resistans.

Trots det kom B&W med en T2FD gjord av rostfri lina, 7 kardelad.
Den höll i Warsava där luften var så svavelhaltig att kopparantenner vittrrade sönder på ett år.

Men den häll inte att ligga i SRS lager ett år.
Man hade lött den rostfria linan i ändarna, och att mluklöda rostfritt kräver syra, vilket de hade använt.
Så lödningarna blev , ja nån form av lödningar...
Men syran hade med kapilärkraften sugits in i linan och frätt sönder. Antennen förr i bitar efter ett år på lager.

I en sådan antenn hjälper trådens resistans till att göra den mer bredbandig och sväljer en stor del av misanpassningen, omformar RF effekt till värme.... Men det gick att få radiokontakter.

SM4FPD
 

SM0AOM

Well-Known Member
Rostfri svetstråd är väl inte ferromagnetisk.
Endast rent austenitiskt rostfritt stål är paramagnetiskt.
Mig-svetstråd får ofta inslag av martensitiskt material genom kallbearbetningen, och då har den ferromagnetiska egenskaper.

Sedan är permeabiliteten hos material som tillhör järn-nickel gruppen även komplexvärd, med en imaginärdel som kan vara stor även vid en liten realdel vid höga frekvenser.

Sammantaget har rostfritt stål höga förluster på radiofrekvenser.
 

SM4FPD

Well-Known Member
Men jag vet de som byggt duplexfilter för VHF och UHF av rostfria plåtkärl.
Kastruller elelr bunkar, såväl som sjukvårdens burkar och bunkar.
UHF filter, det vi brukar kalla kavitetsfilter.
De funkar utmärkt.....

SM4FPD
 

SM0AOM

Well-Known Member
UHF filter, det vi brukar kalla kavitetsfilter.
De funkar utmärkt.....
Detta beror på att skillnaden i obelastat Q hos en kavitet mellan koppar och rostfritt stål är proportionell mot roten ur resistiviteten och roten ur permeabiliteten, så ett obelastat Qu på 10000 som är representativt för en 1/4-vågs koaxialkavitet av koppar reduceras till grovt 1/3 om den görs av stål.

Eftersom lastat Ql sällan överskrider 200 i typiska duplex-filter så blir dämpningen genom 1 kavitet av stål c:a 10log(1-(200/3000)) = 0,25 dB jämfört med 10log(1-(200/10000)) = 0,09 dB för koppar.

Väldigt få amatörer klarar av att mäta så små nivåskillnader.

Däremot är skillnaden i resistivitet högst märkbar när tunna element i en antenn består av stål i stället för. koppar. Ett litet skindjup ökar resistansen rejält.

Man har viss glädje av att ha läst Teknisk Elektronfysik en gång i tiden, och att ha denna i bokhyllan:

1668613890204.png
1700 sidor och nära 2 kg. "

Tysker har store lommer" kommenterade
en gång i tiden LA8AK(SK) boken.
 

SM0KBW

Well-Known Member
Hur är det då med förkopprad svetstråd, hjälper kopparskiktet till att minska förlusterna?
Det är ju annars en tilltalande produkt när det gäller priset.
 

SM0AOM

Well-Known Member
Är bara kopparskiktet tjockt nog blir det bra.
Skindjupet i koppar på t.ex. 3,5 MHz blir runt 0,03 mm,
och man vill helst ha 5 skindjup för att kunna försumma
materialet som är under.

Så 0,15 mm tjocklek skulle behövas, vilket är tjockt ifråga om
metallplätering.
 
Last edited:

SM7-8291

Well-Known Member
Hur tunn kan en antenntråd vara? Om man har möjlighet att sätta upp trådar som är under 1mm tjocka, så blir dessa väldigt diskreta. Lackad koppartråd säljs i tjocklekar ner till 0.05mm. Vad är det som sätter stopp när man går ner i tjocklek? Blir motståndet för högt?

Jag har provat lite hemmavid, och någonstans runt 0,3mm i diameter slutar folk att lägga märke till trådarna men dom håller hyfsat i vind. Men hade man kunnat gå ner till 0.15mm?

View attachment 8769
För att kunna svara på din fråga så spelar trådens längd mellan upphängningspunkterna en stor roll.
Telegrafverket och järnvägarna använde väl inte tunnare trådar än 2mm brons för telegraf- och telefonledningar för att klara isbildning och stormar.
Brons har större draghållfasthet än koppar.
På fartyg användes betydligt grövre antenntråd.
 
Top