Oisolerad antennlina/antennvajer/kopparlina

SM6APQ

Well-Known Member
Anslutning av feeder till antennen

Så här (gör jag) skulle jag gjort.

Bilden föreställer en hastigt gjord demonstration av hur feedern kan anslutas till antennens mittisolator.

Tråden är Elfas plastöverdragna 49-trådiga kopparlina. Plastisolerad stålwire duger också. Isolatorn är "förseglad" med två rostfria wirelås.

Feederspridaren utgörs av en 12,7 mm teflonstav. (Här ej najad). Antenntråden "fortsätter" alltså genom mittisolatorn och blir feederledning. På det viset undviker man skarvar. Impedansen på feedern i demonstrationsbilden blir omkring 490 ohm.

Jag försöker alltid att komma ifrån skarvar i utomhusinstallationer. Förr eller senare blir det kontaktproblem.

Man kan också tänka sig försvarets DL-1000 för temporära field-day antenner med DL-1000 som både antenn och feeder men ej i permanenta
installationer. DL-1000 har sina svagheter som nämnts tidigare i denna tråd

73
Bengt
SM6APQ
 

Attachments

  • PICT0555.jpg
    PICT0555.jpg
    90 KB · Views: 157

SM0KBW

Well-Known Member
@APQ, Bengt:

Några frågor i all vänlighet.

Problemet med aluminium är den där oxidhinnan som på något sätt måste punkteras för att det ska bli god kontakt, det blir man väl inte garanterad med den typ av "wirelås" som du har?

Är inte magnetiska material fyfy när det gäller antenner?

Hrrm, hade du inte själv problem att hitta anständiga teflonstavar till ett rimligt pris?
 

SM6FUD

Well-Known Member
KBW de FUD
Det är bara anodoxiderad (eloxerad) aluminium som behöver så att säga punkteras. Oxidskiktet vill inte gärna släppa på elektronerna. Obehandlad aluminium (natur) leder ström alldeles utmärkt. Somliga "antennexperter" går så långt att de på fullaste allvar till och med hävdar att aluminiumlegeringen 6063 är bäst därför att den innehåller lite grand mera koppar än t ex 6082 som är starkare mekaniskt.
 

SM0GLD

Vänsterhänt
Så här kan man också göra...

kabelsko_crimp.jpg
Först putsar jag lätt av aluminiumtråden med smärgelduk.
Sen doppas den i ett bra fett typ vaselin.
Därefter på med crimpkabelsko.
Och sist drar jag på en krympslang, den där typen med smältlim på insidan.

Det finns också crimp-rörskarvar i samma dimension.

/Micke
 

SM6APQ

Well-Known Member
@APQ, Bengt:

Några frågor i all vänlighet.

Problemet med aluminium är den där oxidhinnan som på något sätt måste punkteras för att det ska bli god kontakt, det blir man väl inte garanterad med den typ av "wirelås" som du har?

Är inte magnetiska material fyfy när det gäller antenner?

Hrrm, hade du inte själv problem att hitta anständiga teflonstavar till ett rimligt pris?

De två rostfria wirelåsen har ingen kontakt med kopparlinan som ju är plastöverdragen!
Wirelåsen fungerar ju inte som skarvar eftersom konceptet är "skarvlöst". Har jag uttryckt mig "luddigt", ber jag om ursäkt.

En bit magnetiskt material i antennsammanhang är nog försumbart. Wirelåsen är dessutom rostfria och omagnetiska.

DL-1000 är däremot magnetisk eftersom flera trådar är av icke rostfritt stål. Jag tror inte denna magnetism på något sätt försämrar en antenn gjord av DL-1000.

Teflon i alla former brukar finnas hos välsorterade plastgrossister. Här i göteborgsregionen handlar vi teflon hos H J Andren och söner.

73
Bengt
SM6APQ
 

SM3BDZ

Well-Known Member
Man kan nog optimera sin antenninstallation till förbannelse! :)

Den rent mekaniska delen avgör till största delen hur långlivad antennen blir. För den elektriska funktionen kan vi med all säkerhet försumma inverkan av en liten bit magnetiskt material, resistansen i kontakt övergångar och anslutningar, så länge det inte är avbrott, liksom varierande ledningsförmåga i det material antennelementet är gjort av - all den stund vi inte använder tvättlina... ;)

Magnetiskt material är ingen fördel, sägs det, ändå använder vi och till och med militären (som tillfällig antenn) 1000DL som antenntråd trots att den har ett antal stålkardeler inspunna... Tro hur många förbindelser som har missats på grund av detta? Även om det skulle vara så illa att vi nu skulle tappa halva effekten pga ovanstående "tilläggsförluster" så skulle det överhuvudtaget inte märkas i mottagning och med största tveksamhet vid sändning, då en halv S-enhet (3dB) nog maskeras i de naturliga signalstyrkevariationer vi har på HF.

Detta sagt för proportionernas skull. Att bränna bort 500W av 1kW i en dålig anslutning går naturligtvis inte obemärkt förbi!

Självklart ska vi göra så bra installationer vi kan, men när vi väger in kompromisser måste vi ändå se på det hela med rimliga proportioner för att inte riskera att drunkna i det akademiska träsket!

/Lasse
 
Last edited:

SM6APQ

Well-Known Member
@APQ, Bengt:

Några frågor i all vänlighet.

Problemet med aluminium är den där oxidhinnan som på något sätt måste punkteras för att det ska bli god kontakt, det blir man väl inte garanterad med den typ av "wirelås" som du har?

Är inte magnetiska material fyfy när det gäller antenner?

Hrrm, hade du inte själv problem att hitta anständiga teflonstavar till ett rimligt pris?

De två rostfria wirelåsen har ingen som helst kontakt med koppartråden inne i den plastisolerade linan.

Wirelåsen är inga skarvar utan fixerar antennlinan till mittisolatorn.

Jag trodde att bilden och beskrivningen var tydlig nog. Om jag uttryckt mig luddigt ber jag om ursäkt.

Jag tror inte att mindre magnetiskt material försämrar en antenn. De rostfria wirelåsen är dessutom omagnetiska.

I DL-1000 ingår några ståltrådar som är magnetiska. Har aldrig hört talas om att detta försämrar en antenn tillverkad av DL-1000.

De flesta välsorterade plastgrossister tillhandahåller teflon i alla former.
Här i göteborgsregionen handlar vi teflon hos H J Andren och Söner.

73
Bengt
SM6APQ
 

SM0KBW

Well-Known Member
Tråden är Elfas plastöverdragna 49-trådiga kopparlina. Plastisolerad stålwire duger också. Isolatorn är "förseglad" med två rostfria wirelås.
SM6APQ

Det var i det närmaste denna mening där du säger att det går bra att ersätta kopparlinan med stålwire som fick mig att undra om lämpligheten i antenn sammanhang.
 

SM0KBW

Well-Known Member
KBW de FUD
Det är bara anodoxiderad (eloxerad) aluminium som behöver så att säga punkteras. Oxidskiktet vill inte gärna släppa på elektronerna. Obehandlad aluminium (natur) leder ström alldeles utmärkt. Somliga "antennexperter" går så långt att de på fullaste allvar till och med hävdar att aluminiumlegeringen 6063 är bäst därför att den innehåller lite grand mera koppar än t ex 6082 som är starkare mekaniskt.

Det där oxidskicket som kommer direkt och gör det omöjligt att löda utan vaselin eller liknande som håller bort syret, det skiktet utgör alltså inget elektrisk problem?
 

JanneG

Well-Known Member
Lasse,
ett fysikaliskt grundat anmärkning kanske man dock kan göra här utan att hamna i något "akademiskt träsk" - en antenntråd av ferromagnetiskt material (men fortfarande låg resistivitet) kommer få en lägre resonansfrekvens än en lika lång tråd av koppar (eller Al) men förlusterna ökar inte annat än pga ev. högre resistans hos det ferroelektriska materialet. Samma verkan erhålls f.ö. om man använder en Cu-tråd klädd med dielektriskt material - antennen blir elektriskt längre. Så "järntråd" i antenner kan vara ganska OK ...

73 Janne/SM0AQW
 

SM3BDZ

Well-Known Member
Lasse,
ett fysikaliskt grundat anmärkning kanske man dock kan göra här utan att hamna i något "akademiskt träsk" - en antenntråd av ferromagnetiskt material (men fortfarande låg resistivitet) kommer få en lägre resonansfrekvens än en lika lång tråd av koppar (eller Al) men förlusterna ökar inte annat än pga ev. högre resistans hos det ferroelektriska materialet. Samma verkan erhålls f.ö. om man använder en Cu-tråd klädd med dielektriskt material - antennen blir elektriskt längre. Så "järntråd" i antenner kan vara ganska OK ...

73 Janne/SM0AQW

Det var intressant och ny information för mig att det är resonansfrekvensen som påverkas!

Då kunde man ju faktiskt nyttja detta till att bli en fördel! Hur många procent blir skillnaden på ett ungefär?

73/Lasse
 

JanneG

Well-Known Member
Lasse -BDZ,
jag kan faktiskt inte säga nåt exakt på stående fot (formeln ligger gömd på en hårddisk jag inte kommer åt just nu), men om man tar galvad järntråd så blir det frågan om några procent eller så - mycket blir det inte... //Janne SM0AQW
 

SM6FUD

Well-Known Member
Det där oxidskicket som kommer direkt och gör det omöjligt att löda utan vaselin eller liknande som håller bort syret, det skiktet utgör alltså inget elektrisk problem?

Det är så att naturaluminium som ligger tätpackat i fuktig miljö utan att luft kommer åt är ett bekymmer. Så kallad vitrost uppstår ganska snabbt. Det är en av anledningarna till att faktiskt ha anodiserad aluminium i mekaniska konstruktioner. I elektriska konstruktioner undviker man anodiseringen såvida inte kontaktytorna bereds, vilket naturligtvis går alldeles utmärkt att göra med sandpapper t ex. Däremot går det utmärkt att ha en antenn som är anodiserad, precis som man i en trådantenn med utmärkt resultat kan använda rostfri stålvajer trots att ohm-metern säger nej till det.

Den oxidyta som man pratar om för aluminium är materialets "ytspänning" vid uppvärmning. Oxidskiktet har bårtåt 4 gånger högre smältpunkt dvs runt 2000 grader C. Aluminium som metall smälter runt 600 grader. Det är detta som utgör svårigheten vid svetsning (som jag pysslat med i 30 år).

Ledningsförmågan är däremot intressant att titta närmare på när man ska transportera riktigt stora strömmar eftersom elektronerna repellerar och helst vill vandra i ytskiktet.
 

SM6APQ

Well-Known Member
Det var i det närmaste denna mening där du säger att det går bra att ersätta kopparlinan med stålwire som fick mig att undra om lämpligheten i antenn sammanhang.

Jag skriver plastisolerad stålwire. Samma sak gäller här; de två rostfria wirelåsen har ingen kontakt med stålwiren.

I detta fallet har jag nog uttryckt mig korrekt!

73
Bengt
SM6APQ
 

SM0KBW

Well-Known Member
Du har uttryckt dig korrekt, det jag frågade om är:

Denna plastöverdragna stålwiren är den lämplig som elementtråd i antenner?

Som jag tidigare frågade Janne, AQW: VK1OD har på sin site en sida som handlar om olika material i antenntrådarna och vissa ståltrådar har enligt honom rätt betydande förluster. denna sida finns här.
 

SM6APQ

Well-Known Member
Det var intressant och ny information för mig att det är resonansfrekvensen som påverkas!

Då kunde man ju faktiskt nyttja detta till att bli en fördel! Hur många procent blir skillnaden på ett ungefär?

73/Lasse

Plastöverdragen cu-lina eller stål-wire dito sänker resonansfrekvensen jämfört med om metalltråden är naken.

När jag installerade dipolantenner för ett SIDA-finansierat projekt i slutet av 60-talet hade inköpsavdelningen på Swedtel (SM0KV) inköpt plastöverdragen cu-lina från Elfa.

Om jag inte minns fel beräknade jag halvvågsdipolerna med formeln
137/f(MHz) = dipolens totallängd. Den "normala" formeln är ju 142,5/f.

73
Bengt
SM6APQ
 
Top