Oisolerad antennlina/antennvajer/kopparlina

SM6APQ

Well-Known Member
Man kan nog optimera sin antenninstallation till förbannelse! :)
Självklart ska vi göra så bra installationer vi kan, men när vi väger in kompromisser måste vi ändå se på det hela med rimliga proportioner för att inte riskera att drunkna i det akademiska träsket!

/Lasse

Jag tillhör nog den kategorin som optimerar sin antenninstallation till förbannelse.

Min rhombantenn som jag installerades i april 1984 hänger fortfarande uppe. Har aldrig trillat ner inklusive den 85 meter långa exponentiella transmissionsledningen.

73
Bengt
SM6APQ
 

SM0KBW

Well-Known Member
@APQ, Bengt:

Du svarar inte, jag är inte ute efter att jaga fel hos dina inlägg UTAN jag är äkta förbryllad.

Du skriver vad jag kan förstå att stålwire är ett Ok material i antenner. Jag har på ett flertal ställen sett det motsatta - det är förkastligt och det från folk som även de har gott renomé som kunniga.

VK1OD som jag snabbt hittade och därför refererade till säger att om stålet inte är magnetiskt så är det Ok. Längst ner på sidan finns en tabell som visar förluster för olika material i diverse antenner.

Vad har du för kriterier när du väljer stålwire?

Det är Ok om du svarar att du inte vet, då får jag fortsätta rådbråka problemet själv:)
 
Last edited:

SM2VJX

Riktig radioamatör!
Det här är ju som gjort för att blindtestas!

Klipp till och häng upp två dipoler, en av ädlaste fosforbrons, en av DL1000.

På den ädla antennen crimpar man alla anslutningar enligt konstens alla regler, på den andra kör man sockerbit, eltejp och torix. (typisk "jag gör det ordentligt sen om det funkar" vilket aldrig blir av-uppkoppling med andra ord)

Sen in och blindlyssna och växla antenner.
 

SM0KBW

Well-Known Member
Det där är inte test för en blind - det är tortyr!

Först ska stackarn ut i snödriverna och få upp två dipoler, han ska i kylan utan syn lyckas crimpa / skruva torix. Därefter ska denne stackars blinde man treva sig tillbaks till sitt hus för att där växla två identiska kontakter upprepade gånger!

;):);)

PS
Blindlyssna är förmodligen bättre an att slå dövörat till!
DS
 

SM2VJX

Riktig radioamatör!
Det där är inte test för en blind - det är tortyr!

Först ska stackarn ut i snödriverna och få upp två dipoler, han ska i kylan utan syn lyckas crimpa / skruva torix. Därefter ska denne stackars blinde man treva sig tillbaks till sitt hus för att där växla två identiska kontakter upprepade gånger!

;):);)

PS
Blindlyssna är förmodligen bättre an att slå dövörat till!
DS

Blindtestet utförs lämpligen en solig dag med svalkande dryck i närheten givetvis.

Jag har ett antenelement på taket som måste vridas till, det får vänta tills det är snöfritt och några plusgrader.

Jag har en bekant som skottade ladugårdstak för 2 månader sedan, han är sjukskriven ytterligare 6 månader efter att dom misslyckades med benpusslet och fick börja om igen.
 

SM6FUD

Well-Known Member
För många år sedan, och efter APQ's råd, gjorde jag om min 4 elements Quad 20-10m (+ 2 el 40m). Originalet var koppartråd. Den brast i hörnen vartannat år. Certex i Gbg är duktiga på vajer och därifrån skaffade jag mig 2mm rostfri vajer (mjuk sådan!). Efter mycket arbete hade jag en stor Quad med rostfri stålvajer. Den var en mekanisk perfektion! Detta var 1998. Den används fortfarande och det är samma vajer.
Hur gick den då? Jo, det var väldigt intressant faktiskt. För det första så ändrades resonansfrekvensen. Åt vilket håll var inte intressant just då. En Quad är mycket bandbredare än en Yagi så det var inga problem med det. Däremot kunde jag efter en tid komma fram till att något var annorlunda. Som ni alla vet så räcker det inte med några eller ens 100 Q för att begripa sig på en ny antenn. Man måste köra tusentals Q. Det gjorde jag. Med den här antennen körde jag minst 30 000 Q (contest är fantastiskt!) och fick en väldigt bra bild av att någonting faktiskt var annorlunda. Det var bara svårt att sätta fingret på det. När man tittat på de olika ståltyper som finns som Martenstiskt, Ferritiskt och Austenitiskt stål så inser man att det finns stora skillnader beroende på sammansättningen av ämnena. Samtidigt ska man tänka på att HF uppför sig annorlunda än DC i en ledare.
För två år sedan flyttade jag antennmonstret hem till min pyttelilla tomt mitt inne i Vårgårda. Se qrz.com för bild på antennen. Då gjorde jag så att jag spann upp en tunn koppartråd kring stålvajrarna. Jag ville få klart för mig om den rostfria vajern verkligen var tillräckligt bra eller om den var dålig rent av. Det gick åt flera kilo koppartråd och arbetet var näst intill överväldigande. Fint sommarväder gör dock sinnet lätt och glatt.
Med det här arrangemanget har jag nu kört över 30 000 Q sedan 2011. Se HF-Cupen på SSA's hemsida.
Jag kan INTE med stor ärlighet säga att koppartråden var nödvändig, men den skadade absolut inte antennen. Troligen (!) är verkningsgraden större med koppartråden. Det känns bätte.
Men en sak är fullständigt klar: med bara koppartråd (utan stålvajer) så måste antennen repareras minst vartannat år! Nu håller den i decennier!
 

SM6FPG

Fritidskonsulent
FUD de FPG

Får man kasta in en frågor om material och storlek på bom och spridare?
 

SM2VJX

Riktig radioamatör!
FUD, vad tror du om att bygga en liknande antenn av DL1000?
(jag har nämligen en rulle och vill använda den till allt :D )

Tror du att den mekaniskt/elektriskt skulle kunna fungera på en antenn för 20-10m?
 

SM6FUD

Well-Known Member
FPG de FUD
Selvföljelig!
Bommen är 10 meter lång 4-tums rör. Spridarna är i glasfiber. Totalt mäter antennen 10x10x10 meter. Jämför med en normal oljetank för villavärme; 3 kubikmeter. Antennen rymmer 1000 kubikmeter luft. Vindmotstånd strax under 2 kvadratmeter. Den sitter på 11 meters höjd över marken i en teleskopisk aluminiummast jag själv konstruerat och tillverkat. Tippas ner framför garageuppfarten med marginal på mindre än 30 centimeter på alla håll.
Vikten på antennen är runt 100 kg. Rotor är G-2800SDX. Vid 40 m/s vindstöt får jag en vertikal krafttransponering på nära 700 kg rakt ner mot mastfoten. Vinschen är en ALKO 900 och vajer är endast 5mm FZ (1300kg).
Fungerar skräckinjagande fint.
Fordrar inget bygglov.
Se: SM6FUD - Callsign Lookup by QRZ.COM för både antenn och mast.
 

SM6FUD

Well-Known Member
FUD, vad tror du om att bygga en liknande antenn av DL1000?
(jag har nämligen en rulle och vill använda den till allt :D )

Tror du att den mekaniskt/elektriskt skulle kunna fungera på en antenn för 20-10m?

Det vet Bengt/AQP. Han kan sådant. Lita på honom.
Jag skulle tro att det går utmärkt.
 

SM7TLH

Well-Known Member
2VJX> Tror du att [DL1000] mekaniskt/elektriskt skulle kunna fungera på en antenn för 20-10m?

Den funkade kalasbra på 40--10 m för mig när jag fortfarande bodde hemma hos föräldrarna. Jag satte dipoler för 40m, 20m, 15m och 10m parallellt (d.v.s. med gemensam matningspunkt och separerade med ≈1 m i ytterändarna) med DL1000 och stämde av med avbitaren.
 

SM2VJX

Riktig radioamatör!
2VJX> Tror du att [DL1000] mekaniskt/elektriskt skulle kunna fungera på en antenn för 20-10m?

Den funkade kalasbra på 40--10 m för mig när jag fortfarande bodde hemma hos föräldrarna. Jag satte dipoler för 40m, 20m, 15m och 10m parallellt (d.v.s. med gemensam matningspunkt och separerade med ≈1 m i ytterändarna) med DL1000 och stämde av med avbitaren.

Jo, en Fan-dipole (eller flera) som många kallar den kommer jag definitivt att bygga av DL1000 rullen, det var mest om det skulle hålla i en Quad jag undrade.

Quadar har ju ett rykte om att blåsa sönder och dö isdöden.
 

SM6APQ

Well-Known Member
Det här är ju som gjort för att blindtestas!

Klipp till och häng upp två dipoler, en av ädlaste fosforbrons, en av DL1000.

På den ädla antennen crimpar man alla anslutningar enligt konstens alla regler, på den andra kör man sockerbit, eltejp och torix. (typisk "jag gör det ordentligt sen om det funkar" vilket aldrig blir av-uppkoppling med andra ord)

Sen in och blindlyssna och växla antenner.

Att jämföra och bedöma förluster i olika antenntrådar genom att jämföra mottagna signaler fungerar nog dåligt eller inte alls på kortvåg.

Den önskvärda signalen, SSB eller CW, konkurrerar med atmosfärbrus, splatter från grannkanaler, digitala störningar m m.

En något sämre ledare i en antenn sänker nivån på både nyttosignalen och de icke önskade störningarna på samma sätt som i en antenn med god ledare (försilvrad cu-tråd, hi).

Det som avgör kvaliteten på en mottagen signal är förhållandet (och inget annat) mellan nyttosignalen och ev. yttre störningar. Då spelar det ingen roll om antennen är tillverkad av cu-tråd eller DL-1000.

73
Bengt
SM6APQ
 

SM0AOM

Well-Known Member
Bengt/APQ har helt rätt i sina påståenden.

På "låga" frekvenser (< 10 MHz) är det yttre atmosfäriska och galaktiska bruset så starkt att förlusterna i en antenntråd är i princip helt ointressanta så länge som antennen används för mottagning.

Först när resistiva förluster i antennsystemet dämpar brus+signal med mer än c:a 20 dB går det att börja märka någon skillnad i S/N.

Dessutom pekar antennens strålningslober ofta mot markytan där det kan finnas olika former av "man-made noise" som adderas till andra brusbidrag.

Antenner med låga förluster har man möjligen nytta av i polartrakterna där auroraovalerna skärmar av det atmosfäriska bruset. I ITU:s "brusatlas" CCIR Rep. 322 finner man att bruset i polartrakterna kan vara ända upp till 40 dB svagare än på tempererade latituder.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 

SM2VJX

Riktig radioamatör!
Ja då får man väl blindlyssna i andra änden då, sända på testantennerna och lyssna på skilladen någon annanstans.

Men även om dom dåligt ihoptvinnade DL1000 antennerna fungerar för stunden så blåser dom ju garanterat sönder i en snöstorm som åtföljs av en vecka med -30 eller på annat sätt olämpligt antennväder, det har Murphy lärt mig.

Det är alltid bättre att göra saker ordentligt från början än att behöva göra löpande halvdana reparationer.

(nej, jag lever inte som jag lär, jag har en trasig Yagi på taket och bara en dålig trådantenn uppe för tillfället)
 

SM4HFI

Well-Known Member
Förluster i antenner är intressant! En som har mätt förluster är SM5BSZ. För att slippa strålning har han mätt i en plåtlåda. Slutsatsen är ungefär att man inte ska ha järn, inte ens rostfritt, nära strömmaxima och inte dålig isolator vid spänningsmaxima. Mätningar vid 413 MHz finns på Losses in yagi antenna elements at 413 MHz och på 144 MHz Losses in yagi antenna elements at 144 MHz. Notera hur ett par rostfria brickor "Starlock" på elementet sänker Q dvs ökar förlusterna markant!

På KV med element med lågt lastat Q som en dipol eller traditionellt dimensionerad yagi har det nog ingen större betydelse. För en Romb eller annan vandringsvågsantenn ännu mindre. För en liten antenn, som en magnetisk loop, spelar det säkert roll om man har stål eller mässing i skruvarna som håller fast loopen, och om den sitter på järn- eller aluminiumrör. De kommer att fungera även med förluster, men bandbredden ökar. En fysiskt liten antenn med stor bandbredd ska man således se upp med!

Simulera antennen i förlustfritt material och jämför bandbredden i den med den verkliga antennen. Ökningen är ett direkt mått på förlusterna i antennen och omgivningen.

73! /Jan
 

SM0AOM

Well-Known Member
En fysiskt liten antenn med stor bandbredd ska man således se upp med!

Sagt av kollega under min fartygsradioperiod i mitten av 80-talet:
"Se upp med antennanpassare som har kylflänsar på utsidan..."

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Top