Återvinning?

Problemet med "självtagna" anropssignaler är ett av uttrycken för att en ännu liten, men växande, del av amatörradiopopulationen ser amatörbanden som utökade privatradioband där man kan fortsätta med bruket att själv tilldela sig "anropssignaler".

Vi ser här ett av de fundamentala problemen med avregleringen av amatörradion i Sverige, en titt i undantagsföreskriften PTSFS 2012:3 visar att alla andra radiotjänster som har undantag för tillståndsplikt är sådana som arbetar utan krav på användning av anropssignaler och med låga effekter, fasta kanalplaner samt inom frekvensband som inte kan orsaka internationella störningar.

Användningen av "Undantag från tillståndsplikt" är egentligen avsett för sådana verksamheter som inte behöver koordineras mellan länder.

Att ha en viss kontroll, tillsyn samt uppföljning över tilldelningen av anropssignaler är en av de förpliktelser som Sverige har internationellt.

De kompetenskrav för amatörradiocertifikat som har tillämpats fram till ikraftträdandet av PTSFS är dessutom låga i internationell jämförelse.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SM0AOM said:
Problemet med "självtagna" anropssignaler är ett av uttrycken för att en ännu liten, men växande, del av amatörradiopopulationen ser amatörbanden som utökade privatradioband där man kan fortsätta med bruket att själv tilldela sig "anropssignaler".
Click to expand...

Vet inte om jag håller med. Det är ju SSA som avgör vilken signal du kan få. Även om du får välja fritt bland lediga tre-ställiga kombinationer, är det fortfarande ett kontrollerat förfarande. Sen kan du ju alltid skaffa en "vanity signal" (Vad heter det på Svenska?) och det valet har ju funnits länge.
 
Exemplet med SK7RPQ är just ett sådant.

Hur stort mörkertalet är där man inte har något certifikat överhuvudtaget undandrar sig min bedömning.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
PTS har ju i en kommentar till ett remissvar skrivit att man inte anser att myndigheten behöver ha ett register över radioamatörer i Sverige för att kunna utöva tillsyn.

Arbetsuppgiften att föra ett centralt register över tilldelade anropssignaler är överlämnad den 8/12 2011 från PTS till SSA. Några sanktionsmöjligheter följde dock inte med. Däremot kan PTS återkalla överlämnandet. "I den händelse att de delegerade uppgifterna hanteras på ett sådant sätt att organisationen inte bedöms vara lämplig att fullgöra uppgifterna kan beslutet om överlämnande återkallas."


Som jag ser på saken så finns det ingen som helst anledning för oss tre organisationer att leka hobbymyndighet och hobbypolis. Vi skall inte heller vara behjälpliga med att tolka PTS undantagsföreskrifter och i all välvilja "lämna klara besked" så som nu SSA faktiskt gjort ang s k second operator. Det är frågor som PTS får svara på. Vi bör vara mycket tydliga på den punkten.

Det finns ingen anledning för SSA eller oss andra organisationer att föra upp "självtagna" anropssignaler i t ex officiella listor över relästationer och kartor som administreras av organisationerna.

Detta kan nog bli hur rörigt som helst har jag en känsla av...

/Bengt
 
Last edited:
SM4IVE said:
Kan du ge ett ex på denna signal?

Jag vet att om du har innehaft signalen tidigare att man kan få tillbaka den. men att en ny amatör skulle få en gammal SM signal tvivlar jag på.
Click to expand...

Jag såg på SSA's sida där man presenterade SA7BYN som tidigare hade haft SM7BUA. -BUA är numera tilldelad en annan kille.
Därför ställde jag frågan hur det var med "återvinningen" av gamla signaler och det verkar inte finnas några klara principer?!
 
SM7BUA, Mats Gunnarsson, är 70 år gammal och har haft signalen i ett antal år !
Om du inte förnyade din avgift till PTS inom 3 år, så fick signalen utdelas till ngn annan !

"I slutet av 1950- talet slocknade radiointresset och han tappade signalen" .
 
Last edited:
Detta måste ha skett innan det blev "fnurra på tråden" mellan Tvt R och SSA under första delen av 80-talet. Innan dess var det helt OK att återanvända signaler, och detta skedde regelmässigt.

Praxis när jag fick min signal (1970) hade blivit att en karenstid av minst 1 år gällde när man släppt signalen frivilligt , och minst 3 år efter "silent keys".

Det hade under andra halvan av 70-talet uppstått en inofficiell "kö" bland amatörer som ville byta sina 3-ställiga signaler mot 2-ställiga och vad jag förstår var en del av dessa ganska påstridiga och försökte även agera via SSA.

Då bestämde Tvt R i rent självförsvar att alla nya signaler skulle delas ut i strikt turordning, att den som råkade missa att betala tillståndsavgiften inte återfick sin gamla signal samt slutligen att inga anropssignaler skulle återanvändas.

Att den ursprunglige SM7BUA inte fick den nuvarande SM7BUA:s signal utan en helt egen SA-signal när han återupptog verksamheten 50 år senare är i linje med den praxis som finns sedan dess.

73/
Karl-Arne
SM0AOM (2:a innehavaren av AOM)
 
När skall vi få tid att använda våra anropssignaler på amatörbanden?

En annan sak som tål att funderas över är huruvida distriktssiffran ingår i anropssignalen eller ej. I de nya undantagsföreskrifterna nämns inga undantag som medger att man fritt kan byta ut sin siffra till någon annan. Utgår vi ifrån de regler som gäller för de tre organisationerna som fått rätt att tilldela anropssignal så skall den tilldelade anropssignalen framgå av certifikatet. Det som avses är troligen en specifik anropssignal bestående av en kombination av bokstäver och siffror enligt ITU-RR.

Ponera att någon av organisationerna tilldelar signalen SA1XYZ till Hr B.Nilsson i Visby och han bestämmer sig för att byta siffran till 6 i samband med flytt till Göteborg. Då kommer Hr B. Nilsson bevisligen att använda sig av en "egentagen" anropssignal. I alla fall en anropssignal som inte framgår av certifikatet.

Så frågan är om distrikten har stöd i de nya föreskrifterna så som de hade förr i tiden då de ingående landskapen i resp distrikt specificerades i TFS Serie B:90.

Amatörradiodistrikten härstammar ursprungligen från det som kallades militärområden. Finns att läsa mer om sådana områden här; Militärområden - Wikipedia

Utöver de landfasta amatörradiodistrikten så används f n siffran 8 för sjöburna radioamatörer och 9 har tilldelats för utlandssvenskar som med hjälp av CEPT-reglerna kunnat forma spännande anropssignaler som HB0/SM9XYZ/P

Frågan är hur allt detta skall kunna hanteras enhetligt med stöd av föreskrifterna om den ene föreningen säger si och den andre hänvisar till PTSFS 2012:3

All vår tid kommer att gå åt att reda ut sådana här saker. Blir det tid över för radiokörning?

/Bengt
 
Last edited:
AOM de APQ.

Går det att "forska bakåt" och se om någon innan mig har haft signalen APQ?

Fick min nuvarande anropssignal mars 1954.

73
Bengt
SM6APQ
 
Förmodligen.

Jag har en lista från 1951 i biblioteket, och ifall APQ delats ut tidigare bör den finnas där.

Det gick väldigt fort i början av 50-talet; från 2-ställiga till B-serien på bara ett par år.
Av den anledningen är det troligt att APQ hunnit vara utdelad innan du fick signalen.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Ja det finns men inte särskilt många. Jag skall ha fler listor från åren däromkring men fann dem inte på sin plats i arkivet. Skall leta mer sen. Man kan också kolla bland nya signaler i QTC när treställiga suffix infördes.

Bengt
 
Treställiga suffix infördes under våren/sommaren 1947, när de 2-ställiga tagit slut.
Det första som delades ut bör ha varit ABA, eftersom man gjorde så att den sista bokstaven hölls konstant och den mittersta räknades upp A-Z.

AAA tror jag inte delades ut alls enligt dåtidens praxis.

Upphovsman till systemet var SM5OK (SK).

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
APQ delades ut första gången i januari 1949, till den tidigare nämnde Molinder.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top