Avsiktliga störningar på amatörradiobanden

Sm0xoh said:
Har du som jag tröttnat på alla avsiktliga störningar ?
Jag har gjort en ny sida som ska ge oss en överblick på hur amatörradio fungerar i praktiken.
Click to expand...
Att mäta är att veta brukar det sägas. En välgjord undersökning som kartlägger läget med avsiktliga såväl som oavsiktliga störningar är säkert ingen dum idé. Det skulle åtminstone föra diskussionsläget närmare sanningen än dagens diskussioner som mest bygger på gissningar, magkänslor och rena åsikter. Resultatet från en välgjord undersökning vore säkerlighen till hjälp för PTS, ESR och SSA om de är intresserade av frågan.

I fråga om just repeatersituationen på 70 cm i SM0, förstår jag att den kan kännas frustrerande för användarna, främst beroende på bristen på standardisering. Är det normalt eller omvänt skift? 1,6 eller 2 MHz? Öppning med 1750, DTMF eller CTCSS? Vilken subton? Billiga kinaradio för en femhundring på ebay har kanske medfört att en och annan ocertifierad buse har svårt att låta bli att pilla på PTT:n? Av frågorna framgår kanske att jag inte är aktiv på 70 cm särskilt ofta :) Även om repeatrar är (eller bör vara) öppna för alla att använda, så är de ingen mänsklig rättighet. Det finns massor med lediga direktfrekvenser att använda. Eller varför inte sätta upp en egen repeater på 10 m, 6 m eller 23 cm? På de banden är bristen på repeatrar det största repeaterrelaterade problemet. Där finns alla möjligheter för en intresserad grupp amatörer att sätta upp en egen repeater och själva utforska de tekniska utmaningar som finns.
 
SM7EQL said:
Privatradiofolket ser ingen skillnad mellan privatradio och amatörradio. Och om vi skall vara ärliga mot oss själva (det skall vi väl vara?) så är skillnaderna idag ganska små eller hur.
Click to expand...
Här måste jag komma med en invändning! Att dra samtliga privatradioanvändare över en kam leder vansinnigt fel. Ett enda exempel är inte på något sätt grund för generalisering.

Privatradio är definierat i PTS regelverk. Vilka krav en radio måste uppfylla för att kallas privatradio är också klart definierat och grund för CE-märkning m.m. Min erfarenhet efter att ha följt några nätforum om privatradio i ett par år är att de som är aktiva inom regelverket är rätt nöjda med det. Vissa har t.o.m. ett motsvarande förrakt mot amatöradio som en del radioamatörer visar mot privatradio. Min uppfattning är att privatradiofolket inte är något problem.

Sedan finns det en del radiopirater (i brist på bättre ord) som bl.a. kör på samma frekvenser som privatradion men även frekvenser utanför det bandet. Oftast används utrustning som inte uppfyller kraven för privatradio, t.ex. slutsteg på 100 W o.s.v. Det är ofta (men kanske inte alltid) inom denna grupp som man anser sig vara likställd med amatörradion. Piraterna är inte mer privatradiofolk än vad svartfötter på våra band är radioamatörer...

Eftersom aktiviteten generellt är mycket låg på privatradiobandet, märks kanske piraterna mer. Men ska man ägna sig åt att "dissa" folk så är det viktigt att skilja på skit och pannkaka.
 
Jag förstår inte vad du invänder emot REX. Jag påstod bara att privatradiofolket inte ser någon skillnad mellan privatradio och amatörradio. Inga ytterligare värderingar om det är bra eller dåligt. I generella termer är det så. Det finns säkert undantag här liksom i alla andra sammanhang.

I PTS konsekvensutredning 2011-12-14 Dnr: 11-10858 formulerar sig myndigheten så här när de beskriver vad privatradio är;

"Privatradio i frekvensbandet 26,96-27,41 MHz är en enkel form av privat radiokommunikation (talkommunikation) mellan utrustningar som monteras i hemmet, i bilen, i fritidsbåten eller som används som handhållen utrustning (walkie-talkie). Privatradio kan under vissa förutsättningar även användas för internationell kommunikation. Ett stort utbud av privatradioutrustning finns även idag i många länder. I Sverige får användningen av privatradio i 27 MHz-bandet mest ses som hobbyverksamhet och socialt medium."

Om vi byter ut privatradio mot amatörradio samt ändrar frekvensen från 27 MHz till 144 MHz så passar beskrivningen ganska väl in på den typ av amatörradiotrafik som idag bedrivs av i huvudsak f d privatradiofolk men på amatörbanden. Sak samma med ring-trafiken på 80 m SSB. I huvudsak handlar det om sociala samtal med en viss övervikt på diskussioner om periferiutrustningen såsom mikrofoner, antenner och annat som tillhör en typisk amatörrradiostation och för all del även en privatradiostation. Inga värderingar i detta om det är bra eller dåligt. Bara ett konstaterande.

Så jag hävdar med bestämdhet att skillnaderna mellan privatradio och amatörradio när det gäller repeatertrafiken är små. I praktiken obetydliga även om det i PTS undantagsbestämmelser finns definitioner som pekar på den mycket stora skillnaden men som knappt någon tycks känna till och få av oss radioamatörer förstår att värdera och ännu färre är beredda att försvara. Så är det.
 
Jo Thomas. Helt rätt ! Och pannkaka är väldans gott, så skillnaden är distinkt....!

Jag kommer, för att kommentera EQL:s senaste inlägg, att försvara pannkakans rätt intill den dag jag går SK ;)
 
Here we go again ...

Jag tycker att SM6CNN har besvarat detta på ett utmärkt sätt.
SSA är en ideell förening, inte en myndighet, och att vara medlem i SSA är frivilligt.
SSA kan, och det görs också, uppmana sina medlemmar att följa lagar, bandplaner et cetera.
SSA har inga möjligheter att använda tvångsmedel, har inga utredningsresurser eller utrustning som pejlanläggningar med mera.
Teoretiskt skulle SSA kunna utesluta en medlem som bryter mot lagar och regler, men det är dels problematiskt ur bevissynpunkt och dels torde det vara verkningslöst.

PTS är ansvarig myndighet. Den som blir störd bör själv anmäla det direkt till PTS med angivande av så många relevanta detaljer som möjligt.
Jag förstår ärligt talat inte var SSA kommer in i bilden. Varför skall SSA anmäla?
Det är lite som att en lägenhetsinnehavare i händelse av inbrott i sin bostad skulle kräva att bostadsrättsföreningen eller hyresgästditon skall polisanmäla inbrottet.
 
För mer än 20 år sedan när jag var i USA första gången och tittade in i en radioschack butik fick jag en blick som svar på min fråga om de sålde amatörradioutrustning till vem som helst att jag måste vara idiot. Det var inte deras ansvar att kolla upp köparen, det var köparens ansvar att ha ett tillstånd. Det gick inte lika lätt i Sverige då. Om tillståndsplikten med betalning skulle införas igen och de firmor som säljer amatörradioutrustning hade som krav att ta personuppgifter och kräva att ett tillstånd visas upp skulle det bli betydligt "renare" i etern.

Krav på personuppgift av köparen skulle dock ha införts när det fortfarande var krav att visa upp ett tillstånd. Som Bengt/EQL mfl sagt är det dock kört nu. Det blir betydligt mindre radiokörande för mig i dag, inte bara beroende på alla problem med störningar som sändaramatörer drabbas av utan även av att ingen vill säga mer än 5NN som innehåll i en radioförbindelse.

Det blir mer experimenterande med sånt som ingår i radioteknik, det måste inte nödvändigtvis vara avancerat men upplyftande och ge en aha-upplevelse. Det spelar ingen roll om det är med halvledarteknik, rör eller datorteknik, bara det har med (amatör)radio att göra.
 
Ett "lackmustest"

Vi ser hur amatörradio och privatradio håller på att glida ihop.
Många amatörradioklubbar får ett ökande inslag av privatradio, som t.ex. Södertörnsklubben SK0QO som satt upp en PR-station i sin klubbstuga.
Oklart varför, men det måste finnas någon orsak. Kanske ett lätt desperat försök att bromsa ett sviktande medlemsunderlag.

Det finns därför anledning att höja blicken och fundera över vad som kommer att hända på sikt när sammanblandningen mellan privatradio och amatörradio blir mer märkbar i det stora hela.

Hur viktigt är det för t.ex. SSA att värna om amatörradions särart som den uttrycks i ITU:s och PTS definitioner?
När, inte om, medlemsantalet börjar svikta på allvar om några år, kommer man att försöka mer målinriktat med att inkludera även privatradioamatörerna i SSA:s målgrupp?
Var går gränsen, är en 27-MHz eller "freebanding"-spalt i QTC värd 100 medlemmar? 200? 500?

Erfarenheten pekar dock redan i riktningen att SSA är berett att offra i princip vad som helst för ändamålet att behålla rekryteringsunderlaget och därmed medlemsantalet med vidhängande kassaflöde.

Vi kan ta exemplet med provfrågorna. När SSA ställdes inför utsikten att PTS strävade efter att provfrågenivån skulle höjas till europeisk nivå, drog man sig inte för att starta en offentlig kampanj mot de som stod på PTS sida, utöva påtryckningar på handläggaren samt sprida direkt felaktiga uppgifter i ärendet. Allt i strävan att behålla examinationerna på den elementära nivå som man var övertygad om skulle vara nödvändig för rekryteringen. Agerandet mot PTS nådde offentlighetens ljus genom att ett par (numera f.d.) medlemmar utnyttjade en av grundlagarna och begärde ut handlingarna i ärendet.

Under sådana förhållanden kan man ställa sig frågan rent allmänt hur mycket stadgarna kan vara värda.

Ändamålsparagrafen säger att:
"Föreningen Sveriges Sändareamatörer (SSA) är en oavhängig, politiskt och religiöst obunden, rikstäckande ideell förening vars medlemmar sysslar med radiotekniska experiment på för amatörtjänsten och amatörsatellittjänsten upplåtna frekvensband"

Nyckelord i denna mening är "radiotekniska experiment" och "för amatörtjänsten och amatörsatellittjänsten upplåtna frekvensband".

Vad jag kan läsa ut ur både Radioreglementet och European Table of Common Allocations är varken 26,96 till 27,41 MHz eller 27,555 MHz upplåtna till amatörradiotjänsten, utan istället till ISM och till landmobil radio.

Inte heller sysslar man med "radiotekniska experiment" på dessa frekvensband.
Kontentan blir då att ifall amatörradioföreningar i allmänhet och SSA i synnerhet utvidgar "amatörradiobegreppet" till att även inkludera privatradio kommer man på kollisionskurs med sitt eget ändamål och sina egna stadgar.

Den utomstående betraktaren bör kanske granska detta noga, och överväga ifall man ska stödja föreningar med så pass flexibla förhållningssätt till sina stadgar. Är det så att kassaflöde och medlemstillväxt skulle vara överordnat stadgar och ändamål kanske det vore lämpligt att upplysa både befintliga och prospektiva medlemmar om detta förhållande.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
Jonas, kan du utveckla vad du menar om att det skulle vara "skönlitteratur" som Karl-Arne skriver?
 
Spekulationerna om att SSA skulle eftersträva att amatörradiobegreppet utvidgas till att även omfatta privatradio är grundlösa.

73,
Jonas/SM5PHU
 
>>>>Spekulationerna om att SSA skulle eftersträva att amatörradiobegreppet utvidgas till att även omfatta privatradio är grundlösa.

Grundlösa eller ej. I grunden är det medlemmarna som bestämmer och om en tillräckligt stor majoritet vill lyfta fram privatradio så blir det så. Stadgarna kan kompletteras med ett tillägg så är den saken klar. I Danmark diskuteras huruvida EDR bör öppna upp för andra näraliggande radioverksamheter men som per definition inte har med amatörradio att göra. Ganska många tycker det är en god idé. Liksom här i Sverige finns massor av radioamatörer som parallellt är aktiva på privatradio och inte ser någon skillnad mer än vilka frekvenser som får användas. Det blir därför naturligt med ett närmande på samma sätt som Södertörnsklubben SK0QO nyligen satsat på privatradio. Allt fler klubbar öppnar upp för privatradio helt enkelt för att många av medlemmarna är aktiva i båda grupperna.

Det är inte frågan om, utan när, Jonas.
 
Man kan lika gärna spekulera i att medlemmarna skulle driva SSA till att inkludera flugfiske i begreppet amatörradio. Javisst, även det mest osannolika kan inträffa, om man väntar tillräckligt länge.

Privatradion för en tynande tillvaro, har betydligt färre användare än amatörradion och kommer vara död och begraven långt innan amatörradion möter samma öde.
Av det enkla skälet finns ingen anledning för SSA att försöka bredda rekryteringsbasen i den riktningen. (Det finns fler skäl än så enligt min mening.)

Det innebär inte att folk med en bakgrund i privatradio eller flugfiske skulle vara ovälkomna som radioamatörer eller medlemmar i SSA. Jag tror inte på arvssynd i det avseendet, och tycker att man gärna kan få ägna sig även åt att samla frimärken, skåda fåglar eller spela cricket vid sidan av sitt amatörradiointresse.

73,
Jonas/SM5PHU
 
PHU skrev; "Privatradion för en tynande tillvaro, har betydligt färre användare än amatörradion och kommer vara död och begraven långt innan amatörradion möter samma öde. Av det enkla skälet finns ingen anledning för SSA att försöka bredda rekryteringsbasen i den riktningen. (Det finns fler skäl än så enligt min mening.)"

Det låter som ett svagt skäl. Vilka är de andra skälen?

Jämfört med antalet användare på 70-talet så har du dock rätt Jonas men nog finns det väl många privatradioentusiaster kvar än i dag. Dessutom är det så att i stort sett alla nya radioamatörer som tillkommer kommer från privatradion där de i praktiken utövar samma sorts hobby som merparten av SSA:s medlemmar gör i egenskap av radioamatörer men med en annan bakomliggande definition i PTS undantagsbestämmelser. En definition som inom SSA saknar betydelse om vi ser till de senare årens händelser. Inte har väl något inom SSA förändrats på den punkten.

På så sätt borde privatradioutövarna vara den största och avgjort viktigaste målgruppen för SSA när det gäller nyrekrytering. Kanske t o m den enda målgruppen som tydligt går att identifiera idag när tillströmningen från militärt utbildade telegrafister som skaffade sig amatörradiocertifikat i lumpen helt upphört. Förr var det en mycket stor grupp.

Samma resonemang som detta förs i Danmark och möjligen i andra länder där medlemsantalet i IARU-föreningarna (SSA) sjunker och i allt snabbare takt när påfyllnaden av nya medlemmar minskar och de gamla trillar av pinnen pga av hög ålder. Alltså inget konstigt alls om vi diskuterar fritt och öppet utan förutfattade meningar.

Flugfiskare, ja en spalt i QTC om flugfiske är nog inte heller fel. Jag känner några sådana som har ett särdeles stort tålamod och tar sin hobby på allvar. Att binda egna flugor och experimentera med olika beten. De hade kunnat bli bra radioamatörer de med. Inte tu tal om den saken.
 
Jag har funderat en del på det här med privatradiofobin.

I mitten på 60 talet när jag började intressera mig för radio, och försökte få liv i träradioapparater och förundrades över vad man kunde höra på mellanvåg och kortvåg. Ytliga kontakter med lokala radioamatörer hände, ibland i andra hand. Men redan då förekom privatradiofobiska uttalanden. Andra radioamatörer talade inte om saken. Jag funderade givetvis vad detta var, vad är PR-radio? Jag lyckades med mer eller mindre undersökningar konstatera att de radioamatörer som uttalade mest privatradiofobi inte hade möjlighet att lyssna på 27 MHz. Jag ville ju veta seriöst vad det handlade om. Efterhand fick jag möjlighet att lyssna på 27 MHz, men inte fanns där något som ens liknade de uttalanden om privatradiofobi man hörde från radioamatörer. Däremot har jag idag många vänner som börjat oxo med träradio, fortsatt md 27 MHz och sen blivit radioamatör. Seriösa radioamatörer dessutom. Att privatradiofobin hela iden har fortsatt har alltid förundrat mig. Och från mitt nuvarande QTH utanför Karlstad har jag de senaste 35 åren periodvis försökt lyssna på 27 MHz och försöka få en bild av vad privatradiofobin handlar om. Utan framgång. Faktum är att jag inte hört en enda 27 MHz AM eller FM radiokontakt under dessa år. På SSB frekvensen kan man någon gång per år höra en radiokontakt, städad och fin.

Givetvis inser jag att förhållandena är olika i olika delar av landet, men den här fobin liknar lite av andra fobier som skadar samhället. Dvs gör en höna av en fjäder och verkar helt omöjlig att tvätta bort till förmån för vetande, kunnande och verklighet. Verkar mer eller mindre som att privatradiofobin är en myt eller en föreställning som etsat sig fast utan att ha någon som helst vetenskaplig bakgrund.

Jag tror att man måste börja med lite mer verklighet om man vill förändra något. Någon skrev: ”att mäta är att veta”, att veta är vetenskap, och visst gäller det sådana här saker så väl som att mäta distorsion på en radio.


De SM4FPD
 
SM4FPD said:
Jag har funderat en del på det här med privatradiofobin.

De SM4FPD
Click to expand...

Jag tror inte vi ska överdriva och kalla det "privatradiofobi"...

27 MHz kan mycket väl vara en bra ingång till ett mer fördjupat intresse för Amatörradio, men vad jag däremot har svårt att förstå är nostalgin att hålla fast vid något som är betydligt mindre utvecklande än riktig amatörradio. Jag har ingen som helst logisk förklaring till varför man som riktig radioamatör envisas med att ha dubbla uppsättningar burkar, eller ännu värre använder sin kortvågstransceiver för att både köra KV och 27 MHz med.

27 MHz kittlade mitt intresse för radiokommunikation då jag var 11-12 år gammal och insåg att det var ett par år innan jag fick ta C-certifikat. Vi testade litet grabbarna emellan och lyckades under lyckliga omständigheter köra nån raggare i Nödinge med våra enkla grejer i Alingsås. "Fantastiskt" spännande på den tiden. Men var sak har sin tid...

Då jag kom i riktig kontakt med amatörradio som 13- eller 14-åring försvann varenda tillstymmelse till intresse för 27 MHz. Varför skulle jag gå ett eller 100 steg tillbaka i min radioutveckling och koppla in en gammal PR-burk, om jag med min amatörradio kunde köra 10, 15, 40 och 80 meter med mycket bättre resultat.

Det är ingen fobi att rynka på näsan åt en trehjuling då man sitter på en 10-växlad racercykel och svischar om trehjulingen med tiodubbel hastighet. Det är bara en skön känsla av frihet att kunna slippa trehjulingens gnissel och långsamma framfärd. Att däremot se en gammal kompis sittande på sin trehjuling igen efter ett träningspass med racercykeln kan faktiskt framkalla litet funderingar... Det är nog snarare sådana funderingar som gör att åtminstone jag inte fattar varför folk i en PR-radioförening gnäller på gummitummar på 2 meter och vad SSA inte gör för dem... Det kan inte mitt förstånd greppa. Kanske jag är trångsynt? Men jag lovar, det är inte fobi det handlar om.

Kanske grabbarna och tjejerna i Tellus antingen vidgar vyerna och skaffar grejer för kortvågen - eller återgår till gamla trygga 11 meter där tydligen inga gummitummar eller avsiktliga störningar existerar?

Störningar finns överallt i världen, både avsiktliga och oavsiktliga, och så länge det inte är av kriminell karaktär så lär vår ordningsmakt prioritera andra saker framför sådana typer av "katastrofer" som litet okynnestryckande över en repeater. Sorry guys, men ibland är det bara att "gilla läget" och vrida på VFO-ratten och hitta en ren frekvens...

73 de LRR, Mats
 
Last edited:
PHU skrev; "Det skäl som jag angav är fullt tillräckligt för att belysa det orimliga i ditt resonemang Bengt"

Sorry, jag ser inte vad som är orimligt i resonemanget. Kan du utveckla vad du anser vara orimligt tack.
 
Det är för enkelt att köpa en radiostation på internäten. För några hundralappar kan man köpa en radio som sänder på en massa frekvenser. Sedan kan det vara frestande att störa radioamatörer eftersom man får någon slags reaktion. Skulle vara intressant att få veta vad det är för personer som stör och varför de gör det.

Angående privatradio så använder jag det gärna och ofta. Dock i helt andra sammanhang. Oftast som effektiv kommunikation mellan bilar i resesällskap eller bara för lite slösnack på vägen hem från jobbet. Det senare går lika bra med en amatörradio. Sedan kan det vara en utmaning i sig att sända QRP med billiga stationer. Det är lätt att häpnas hur bra det kan gå med utrustning för ett par hundralappar inköpt på loppis eller auktion.

Frågan är vad PTS har för intresse av att pejla amatörbanden. Det finns ingen ekonomisk vinning eller förlust. Jag tror vi får vänja oss med störningar i takt med hur enkelt och billigt det är att köpa en radiosändare.
 
Ett skäl att regleringarna var starkare förr, tillstånd krävdes för kommunikationsradio, mer krav på radioamatörer, personbevis, svensk medborgare och man hade vissa plikter, det fanns kontrollstationer i distrikten, etc. är förstås "kalla kriget". När detta minskade eller var slut, (kalla Kriget) fanns inga skäl att hålla på så kraftiga regleringar för radioanvändare.
Televerket, försvaret och andra myndigheter avreglerade helt enkelt. (enkelt uttryckt: de skiter i vad folk gör med sina sändare)
Kanske avregleringen var politisk ideologi, eller efterapning av andra länder, att bli kallad för den sista Sovjetrepubliken är det inget land som vill, men avregleringen är gjord och det verkar inte finnas några som helst tendenser till att åter reglera så hårt som förr, vad gäller radioanvändning.
Då är det lite konstigt att en del radioamatörer, tycker att vi skall gå tillbaka till ett reglerat samhälle just när det gäller radioanvändning.
Känner man ett ansvar för att landets myndigheter skall ha fria frekvenser vid kristid?
Frekvenser har vi i alla fall så många att vi kan köra radio, lyssna på radio, bygga radio och experimentera med antenner utan att behöva höra något av det vi inte gillar.
Dvs det finns en VFO och i värsta fall en strömbrytare.

Personligen tycker jag det är rätt praktiskt att bara behöva ställa in en frekvens för att testa och kanske trimma en radiomottagare, eller kolla om hembygget duger. Vad som sägs på frekvensen kvittar fullständigt. När jobbet är klart är det bara att stänga av eller byta frekvens.

de
SM4FPD
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top