Avsiktliga störningar på amatörradiobanden

FPD skrev; "Är problemet verkligen de lätträknade personer som har tillgång till en sändare och som gör fanstyg?"

Nej, "problemet" ligger på ett helt annat plan.

Jag tror att det är så enkelt att förr i tiden för jättelänge sedan så var amatörradio en smal hobby inriktad på radioteknik med inslag av sociala aktiviteter men där de sociala aktiviteterna ändå kretsade kring kärnverksamheten - det tekniska i hobbyn. Numera kretsar den huvudsakliga aktiviteten kring sociala aktiviteter utan någon omedelbar koppling till kärnverksamheten i hobbyn och att delta i tillrättalagda aktiviteter där det alltid finns ett stort inslag att att tävla och samla.

För en del av oss insnöade tekniker så upplevs hobbyn numera ganska urvattnad och det är lika svårt att finna någon radioteknikintresserad amatör på klubben som på amatörbanden. De flesta lödkolvsinnehavare trivs inte där utan har dragit sig tillbaka in i mindre konstellationer där de kan odla sina intressen i lugn och ro. Även där förekommer sociala inslag men då mer som komplement till kärnverksamheten.

För de mer otekniska och tekniskt ointresserade har amatörradion däremot utvecklats i positiv riktning. Samma sak för de som behöver ledas genom livet med hjälp av tillrättalagda aktiviteter som alla möjliga tävlingar och jippon. De har full sysselsättning dagarna i ände där de kan börja på morgonen med deltagande i morgonringarna och redovisa hur havregröten smakade och vilka piller och mediciner som skall intagas under dagen. De schemalagda aktiviteterna avlöser varandra och de som samlar vykort har säkert julafton varje dag när brevlådan vittjas.

Kanske är det inget problem alls att vi intresserar oss för olika saker och olika hobbies i hobbyn. Jag har sedan länge funnit mina egna nischer och den största delen av min egen hobby försiggår ju i mitt radiolaboratorium där alla mätinstrumenten finns. Endast en liten del består av det som PTS definierar som amatörradiotrafik, dvs samtal med andra på amatörbanden. För andra ser fördelningen naturligtvis annorlunda ut och några av de som hamnat i onåd på repeatrarna är kanske sådana som nästan bedriver rundradioliknande sändningar, dvs sänder timslånga program dag ut och dag in. Fattas bara lite dragspelande in emellan allt snack. Som ANQ spekulerar i så är det nog förhållandevis få som stör och blir störda. Mer personbundet än till något annat. Ja, så kan det nog vara.
 
Digital lika med ostörbart har vi fått lära oss.

Ja det visade sig ju vara en sanning med stor modifikation :)

Känsligheten för störningar ökar kraftigt med avståndet till basstationen, och tidsfelet som skapas med avståndet
gör att enheterna först övergår till simplextrafik på dataströmen och sedan tappar kontakten helt. Men det vet du
ju Roy, du har ju jobbat på firman som varit en av huvudleverantörerna av dylik utrustning
så jag läser in din ironi i det hela :)

Tidsfelet är ju en fysikalisk sanning och går ej komma ifrån.

På landsorten eller uppe i Norrland, där jag kommer ifrån, är arealerna som skall täckas mycket stora och de digitala
systemen skulle behöva ett närmast oändligt antal basstationer (betänk fjällkedjan från Dalarna upp till rixgränsen).
Där uppe fingerar de digitala system för blåljus och räddningstjänst uselt.

Jag vet att räddninstjänsten och blåljusen hemma i Republiken har dubbla system i många fordon, kanske i de flesta ?
Gammal hederlig FM med repeatrar verkar fungera bäst i den högst varierande topografin därhemma :)

Det är skillnad på att ha dålig signal, men DOCK ha signal, på en FM-förbindelse än att vara helt avskuren då
ettorna och nollorna inte kommer fram i rätt följd...
 
För de mer otekniska och tekniskt ointresserade har amatörradion däremot utvecklats i positiv riktning. Samma sak för de som behöver ledas genom livet med hjälp av tillrättalagda aktiviteter som alla möjliga tävlingar och jippon. De har full sysselsättning dagarna i ände där de kan börja på morgonen med deltagande i morgonringarna och redovisa hur havregröten smakade och vilka piller och mediciner som skall intagas under dagen. De schemalagda aktiviteterna avlöser varandra och de som samlar vykort har säkert julafton varje dag när brevlådan vittjas.

Ja ditt agg mot den rent sociala sidan av hobbyn (som inte kan existera enligt dig, det är ju ingen kärnverksamhet) och emot allt vad
tester och tävlingar heter är ju väl känd ;)

Jag är av åsikten att det ena inte utesluter det andra.

Jag har, som beskrivits i en annan tråd, ägnat delar av sommaren till ett antennbygge med tillhörande
stegmatning med mera, samt i skrivande stund total ombyggnad av mitt slutsteg.

Efter dessa två projekt känns det skönt att kunna prova utrustningen i skarpt läge, att se efter om jag kan slå
mitt resultat från förra året och QTH:t på Hallandsås i SAC.

Man kan vända på steken och undra vad det är för mening med att bygga antennsystem, radio, PA, tillbehör etc.
om det aldrig kommer att användas och aldrig kommer "i luften" ?
 
Nej det ena utesluter inte det andra Christian. Helt rätt. Jag konstaterar ju bara att hobbyn och dess innehåll har förändrats över tid. Det gamla innehållet sammanföll i högre grad med mina särintressen än vad det nuvarande innehållet med havregröt och tävlingar gör. För andra är det tvärt om.

>>>> Man kan vända på steken och undra vad det är för mening med att bygga antennsystem, radio, PA, tillbehör etc. om det aldrig kommer att användas och aldrig kommer "i luften" ?

Ja, det är en intressant frågeställning du tar upp. När det gäller en hobby - alltså inte något vi tvingas att göra - så är det möjligt att fylla fritiden med aktiviteter som per definition kan uppfattas som meningslösa för andra men ändå jättekul att pyssla med för den som håller på. Meningen med att bygga ett PA-steg, som är precis ett sådant projekt jag håller på med just nu idag, kan förklaras med att å ena sidan behövs PA-steget till det pågående antennmätprojektet och å andra sidan byggs det för att stilla nyfikenheten på en rad punkter knutna till prestanda och funktion. Hur bra kan det bli typ? Ett alternativ hade varit att använda ett kommersiellt PA-steg som hade fungerat precis lika bra för antennmätprojektet om vi begränsar oss till parametrar som frekvens och effekt m m. Så länge man trivs med att konstruera PA-steg från scratch, rita scheman, cadda mönsterkort, bestycka dessa och avprova och mäta upp resultatet så tycker jag det finns en mening att lägga tid på även med de mest "meningslösa" projekten.

Många av de radioprojekt jag sysslat med under årens lopp har inte konstruerats och byggts för att de behövts eller för att användas. Jag har redan en väl fungerande station kapabel att ge ut drygt 1kw på samtliga amatörband på KV och behöver knappast fler sändare och mottagare för att utöva sedvanlig amatörradiotrafik. Jag vet att det finns många som inte kan förstå att man spiller tid och bygger sådant som inte behövs och inte är avsett att användas. För mig är det dock inget problem. Jag stillar min nyfikenhet på hur en viss koppling fungerar och hur pass bra resultat som kan uppnås genom att mäta med kalibrerade instrument. Att enbart basera sina slutsatser på radioamatörers fladdriga S-meterrapporter och andra subjektiva bedömningar är tämligen värdelöst tycker jag. Sett ur ett tekniskt perspektiv alltså.
 
Last edited:
SM7EQL: Du är nedlåtande och behandlar andra människor på ett dåligt sätt. Dessutom påminner dina inlägg väldigt mycket om en skivspelare som hakat upp sig, OK, vi förstår att du sysslar med "Avancerade radiofysiska experiment", hur larvigt det än låter, och att det är bättre än att prata med sina kamrater i ring på 80m.
 
Ja för mig är det bättre (intressantare) att pyssla med avancerade radiotekniska experiment än att prata med andra i ring på 80 m. Du tycker förmodligen tvärt om i sakfrågan och jag ser inte problemet. Alla får väl hålla på med sina intressen och så länge de inte orsakar allt för mycket störningar så är det inga problem.
 
Då lär du ha en välfylld junkbox antar jag Bengt ?

Fast jag förstår hur du menar, undersökningar kan vara väldigt intressanta
och ibland är vägen intressantare än målet :).....

Tillägg: .....särskilt när resan slutar i totalt fiasko ! Det händer det med ;)
 
Last edited:
OT och torrt. Men ändå.
Förkortningen "EMC" ges i denna tråd ofta felaktig innebörd då det som avses är EMI d.v.s. elektromagnetiska störningar.
EMC är ett samlingsbegrepp och beskriver förutsättningarna för (utrustningars förmåga till) elektromagnetisk samexistens. C:et står för "Compability" alltså kompabilitet.

Här har skrivits "EMC-störningar" när det som avsetts egentligen är oavsiktlig EMI, exempelvis när en elektrisk motor avger oönskade emissioner stör radiomottagare.
Jag föreslår att vi istället skriver/säger EMI då vi syftar på radiostörningar alltså Electromagnetiska Interferenser eller som det förr kallades RFI Radio Frequency Interference.
Man får skilja på avsiktlig (intentional) eller oavsiktlig (unintentional) EMI.

On topic.
Trådens rubrik kunde därför varit Människoinducerad avsiktlig EMI.
 
Bengt, ibland tror jag du uppfattas som störande...
Själv känner jag mig lite störd. Fast inte av dej.
 
Ja för mig är det bättre (intressantare) att pyssla med avancerade radiotekniska experiment än att prata med andra i ring på 80 m. Du tycker förmodligen tvärt om i sakfrågan och jag ser inte problemet. Alla får väl hålla på med sina intressen och så länge de inte orsakar allt för mycket störningar så är det inga problem.
Jag tycker inte något i sakfrågan, jag har bara problem med din sort, som måste kränka och trycka ner andra människor för att må bättre själv. Särskilt tråkigt är det när det sker inom en så liten grupp som radioamatörerna, som borde hålla samman.
 
O skrev; "Då lär du ha en välfylld junkbox antar jag Bengt ?"

Ja det finns mycket skrot i gömmorna och jag delar gärna med mig åt dem som har nytta av sakerna. Eller byter till mig nytt bättre skrot. :-)

>>>Fast jag förstår hur du menar, undersökningar kan vara väldigt intressanta och ibland är vägen intressantare än målet.

Just så, vägen till målet är det som driver de flesta. Som ung radioamatör de första åren byggdes sändarna däremot för att jag inte hade råd att köpa färdiga. När lönen började trilla in på kontot så anskaffades en Drake C-Line vilken var en toppenstation på den tiden tidigt 70-tal. Det byggdes fortfarande men i mindre omfattning och mest för att det faktiskt behövdes på riktigt. Ett stort PA-steg behövdes för DX-jakten på 7 MHz morsetelegrafi och en massa annan periferiutrustning också. Ständigt nya bättre antenner. Sedan inföll en period när jag över en natt fick tillgång till högpresterade proffsinstrument på utvecklingsavdelningen i ett radioföretag.

Många av de egenbyggda apparaterna släpades med dit och mättes upp. Ganska nedslående resultat trots att man inbillat sig att de fungerat bra och hade superprestanda. Detta var på 80-talet. Byggverksamheten fortsatte men övergick från slarviga mängdprojekt av diskutabel kvalitet till ett mindre antal större projekt som det lades ner massor av tid på för att finna den sista tiondels-dBn. Att ha tillgång till en välpresterande instrumentpak kan vara frustrerande ibland. Man ser ju minsta lilla fel och andra skravanker i konstruktionerna. På den vägen är det och numera byggs det mest för att det är kul då jag inte behöver så mycket mer än jag redan har. Det jag skulle behöva är snarare att rensa ut i förråden och slänga eller skänka bort en massa "bra att ha saker" som tar plats.

Det där med "vetenskapliga forskningsprojekt etc" som jag nämnde i några inlägg härförleden gjordes så klart med glimten i ögat och var mest för att sätta lite extra fokus på vad amatörradiohobbyn egentligen borde handla om. I alla fall om vi utgår ifrån definitioner och skrivningar i ITU-RR som legat till grund för definitionerna i PTS Föreskrifter , dvs på vilka premisser myndigheterna upplåter värdefullt radiospektra till vårt förfogande. Självaste IARU skriver ju också så här i sin slogan;

Amateur Radio - 'The greatest of all scientific hobbies'
 
Jag tycker inte något i sakfrågan, jag har bara problem med din sort, som måste kränka och trycka ner andra människor för att må bättre själv. Särskilt tråkigt är det när det sker inom en så liten grupp som radioamatörerna, som borde hålla samman.
Fast än värre är det att vara anonym och tycka och tänka! Stå för dina åsikter och skriv ut vem du är med signal och namn!

//Johan - SM0TSC
 
Fast än värre är det att vara anonym och tycka och tänka! Stå för dina åsikter och skriv ut vem du är med signal och namn!

//Johan - SM0TSC
Nej, ditt resonemang är felaktigt, "Att kränka och trycka ner andra människor för att själv må bättre" är värre än att "tycka och tänka anonymt". Detta tror jag att de flesta skulle hålla med om.
 
Tja, det värsta är nog att väldigt många känner sig kränkta av allt möjligt nuförtiden. Man ser sådana tendenser i den dagliga samhällsdebatten där de eskalerat till helt orimliga proportioner. Verkligheten är som den är och inte kan det väl vara kränkande att berätta hur man upplever saker och ting. När jag lyssnar på amatörbanden så hör jag ofta radioamatörer som är så okunniga att dom rimligen inte kan ha avlagt ett certifikatsprov med godkännande utan fått sitt certifikat på annat sätt. Det gäller såväl svenskar som amatörer från andra länder. Under samma lyssningspass hör jag mycket sällan någon föra ett för mig intressant samtal inom amatörradiorelaterade ämnen. Det är ytterst sällsynt med sådant nu och jämfört med förr så är amatörradiohobbyn helt urvattnad idag - tycker jag.
 
Nej, ditt resonemang är felaktigt, "Att kränka och trycka ner andra människor för att själv må bättre" är värre än att "tycka och tänka anonymt". Detta tror jag att de flesta skulle hålla med om.
De må vara hänt. men vågar man inte stå för sin åsikt genom att vara anonym skall man hålla inne med åsikterna oavsett vad som är rätt eller fel i sakfrågan.. Just mina 2 korvören

//Johan - SM0TSC
 
De må vara hänt. men vågar man inte stå för sin åsikt genom att vara anonym skall man hålla inne med åsikterna oavsett vad som är rätt eller fel i sakfrågan.. Just mina 2 korvören

//Johan - SM0TSC

Jag är övertygad om att jag har rätt att vara anonym, jag tror även att jag bör vara det baserat på ett par antaganden:

1. Mina åsikter uppfattas som väldigt provokativa av många
2. Jag har delat med mig av mina åsikter till en grupp som inte delar dessa med mig
3. Denna grupp är förmodligen större än mig, jag är ensam med mina åsikter.
4. Delar av gruppen tillhör ledningen i SSA

Därför är jag övertygad om att anonymitet inte bara är en fördel, utan ett måste, för att jag ska kunna undvika reprisalier och mobbing.
 
Jag är övertygad om att jag har rätt att vara anonym, jag tror även att jag bör vara det baserat på ett par antaganden:

1. Mina åsikter uppfattas som väldigt provokativa av många
2. Jag har delat med mig av mina åsikter till en grupp som inte delar dessa med mig
3. Denna grupp är förmodligen större än mig, jag är ensam med mina åsikter.
4. Delar av gruppen tillhör ledningen i SSA

Därför är jag övertygad om att anonymitet inte bara är en fördel, utan ett måste, för att jag ska kunna undvika reprisalier och mobbing.

Anonymitet kan jag förstå fyller en funktion om man utsätter sig själv eller sina nära och kära för uppenbar livsfara bara för att man för fram en obekväm åsikt.

Att däremot hävda anonymitet som "ett måste" bara för att du framför åsikter som är "väldigt provokativa" på ett amatörradioforum är kvalificerat struntprat. Det vittnar bara om att du saknar ryggrad att stå för dina åsikter. Beteendet liknar grupperingar i samhället som står och skränar i visselpipor och döljer ansiktet då de försöker tysta meningsmotståndares tal på torg och gator.

Nej du, precis som APK så träffsäkert uttrycker, trovärdigheten för dina åsikter och för dig som person hade ökat med ett par tiopotenser om du "tagit bort den skyddande masken framför ansiktet" och visat vem du är... Jag är övertygad om att EQL, undertecknad och andra har ryggrad nog att hantera ett påhopp på person eller våra åsikter, utan att skamset ställa oss och snyfta i ett hörn.

Så fram med din identitet nu och var inte det minsta blyg... vi lovar att inte mobba dig mer än du mobbar andra :)

73 de SM6LRR (RM2D), Mats
 
Last edited:
Delar av gruppen tillhör ledningen i SSA

???

Ok, Johan är funktionär i en sektion, men sitter inte i styrelsen. Dessutom har SSA eget forum.
Ingen annan har med SSA att göra, förutom när Jonas PHU kommer in med en kommentar.
Det är väl bara bra att även föreningens representanter är med i debatten under stundom ?

Nä, jag får snarare känslan av att du vill vara anonym för att kunna skriva saker du inte annars
skulle kunna stå för, saker som är rent provokativa utan annat syfte än att just provocera.
Instämmer fullt ut med föregående skribenter, det vore mycket trevligare om du kom in och
presenterade dig. Ingen är farlig här, möjligen bits vi ibland men i så fall bara med pennan :)

Att, som du gör för närvarande, komma med käcka kommentarer anonymt, är lite som att köra svartfot, tyvärr...
 
SSA publicerar "Ethics and Operation Procedures for the Radio Amateur" som i svensk översättning heter Etik och trafikmetoder för radioamatören. Kan laddas ner som pdf-dokument här;

http://www.ssa.se/download/sektioner/utbildning/IARU_etik_2015.pdf

Översättningen har gjorts av Anders SM6CNN m fl. Skriften är späckad med goda råd och tips. De flesta baserade på sunt förnuft om hur man bör bete sig på amatörradiobanden för att dels inte orsaka olägenheter för andra och dels inte bli störd själv. Ungefär samma principer som gäller för Elektromagnetisk kompatibilitet EMC som skall förstås som en produkts förmåga att kunna samexistera med andra produkter utan att störa eller bli störd.

I EMC-direktivet kan man läsa mer om detta men enkelt uttryckt talar man om att för en produkt skall få lov att CE-märkas så måste vissa skyddskrav vara uppfyllda. Därför finns det ett antal provningsstandarder där det fastställs dels hur mycket störningar en produkt tillåts stråla ut och dels hur pass immun mot störningar från annan utrustning som produkten måste vara.

Det finns många paralleller mellan EMC-direktivets huvudbudskap och Etik och trafikmetoder för radioamatören. Skriften är läsvärd även om den är en synnerligen jobbig bok att läsa på grund av hur den är skriven. Den innehåller extremt många detaljer och man måste vara väldigt intresserad för att ta till sig allt som står. Jag bedömer att skriftens räckvidd är låg och att budskapen inte når rätt personer, de som skulle behöva lära sig mer. Men som underlag i utbildning är den bra. En god kursledare har förmåga att plocka ut guldkornen och se till att eleverna förstår. Borde radioamatörerna också CE-märkas kanske. Med krav på både max tillåten emission och tålighet i form av immunitet. Att tåla att bli störda?

När det gäller avsiktliga störningar så får man nog försöka inse att personerna som står bakom i de flesta fall är onåbara med de argument som framförs i skriften. Möjligen kan någon enstaka låta sig övertygas om att det alltid är fel att störa andra men jag tror det inte. Myndigheterna har inte heller riktigt haft de resurser som krävdes för att hålla rent och genom avregleringen av amatörradio i början av 90-talet så har man genom att lägga föreskrifterna för amatörradio i samma undantagsbestämmelser som privatradio och jaktradio m m tydligt signalerat att man inte ser så allvarligt på vad vi gör och hur vi beter oss. Vi blev oviktiga i myndighetens ögon. Tyvärr är det SSA som gått i täten för denna avreglering så tillvida att man inte satte sig emot Telestyrelsens avrergleringsiver redan på 90-talet utan i stället såg sin chans att som den första IARU-förening själva överta ansvaret för all administration av amatörradio från kravsättning, utbildning, provtagning, utfärdande av amatörradiocertifikat och tilldelning av anropssignaler.

SSA nådde hela vägen fram och hade under en tioårsperiod något som kan liknas med monopol på amatörradio i Sverige. Detta höll fram till den 1 juli 2011 då Lagen om elektronisk kommunikation LEK reviderades och åter gav myndigheten, numera PTS tillsynsansvar för amatörradio.

Myndigheten har sedan dess stegvis börjat återreglera och förtydliga regelverket. Bl a genom att skärpa kompetenskraven mycket kraftigt men ändå inte upp till den nivå som andra länder ute i Europa har. Det är faktiskt en god bit kvar men det kanske kommer stegvis vem vet. Låt oss hoppas.

En annan sak myndigheten börjat ta tag i är tillsynen av hur amatörradioprov utförs och efter att både ESR och FRO beslutat att inte gå vidare med att upprätta egna rutiner för certifieringsverksamheten och att utse egna provförrättare vilket vi har möjlighet att göra enligt den delegation vi fått av PTS så står nu SSA åter kvar som ensam aktör. Dock med den stora skillnaden att SSA nu står under hård bevakning av PTS som kontrollerar att regelverket följs till punkt och pricka. Det är mycket bra och efter att ha läst tillsynsrapporterna som PTS utfärdat efter tillsyn av SSA så vet i alla fall jag att vi i ESR tog rätt beslut att inte blanda oss i myndighetsutövning. FRO var lika smarta och det ser ut som SSA har ett tufft städjobb framför sig.

Den andra saken PTS tagit tag i är tillsyn när det gäller efterlevnad av Föreskrifterna för amatörradio där det från myndigheten meddelats att man inlett pejlning av avsiktliga störningar. Mer om regelverket och vad PTS gör kommer i en artikel i QTC från PTS.

Kanske är det så att pendeln nu är på väg att slå tillbaka och att myndigheten börjat städa upp efter SSA:s vilda framfart under den s k oreglerade tiden då väldigt många nya radioamatörer kom in i hobbyn efter mycket kort utbildning på bara något veckoslut eller två och där det bland provförrättarna fanns personer som själva inte behärskade regelverket och som hade svårt att rätta proven. Jag vet detta baserat på min funktion som kontaktperson för SSA:s provförrättare under ett par år innan jag insåg att det var bättre att dra sig ur i tid. Vissa provförrättare hade nämligen uppenbara problem att förstå sin roll och klarade inte av att rätta proven utan facit. De krävde hjälp av mig och SSA. Vi skall då komma ihåg att provfrågorna som då användes låg på en låg nivå strax under det Novis-certifikat som sedan lång tid tillbaka finns i andra länder och som ungefär motsvarar vårt gamla C-certifikat för nybörjare.

Man kan spekulera i vem av oss som vinner på dåligt utbildade radioamatörer och om det är möjligt att återställa lite av den gamla ordningen i B:90 innan avregleringen tog fart. Tyvärr har vi nog passerat point of no return men kanske de som i framtiden väljer att studera för att bli radioamatörer får möjlighet att lära sig det som krävs och på så sätt får en bättre start i hobbyn än de som släpptes iväg vind för våg efter en kort korvstoppningskurs i begränsade ämnen. Framtiden får utvisa om det blir bättre.
 
Last edited:
Back
Top