Man kan ta det här lite systematiskt.
Ett stort urval amatörradiofrekvenser, totalt c:a 23000 MHz erbjuds den potentielle lyssnaren.
Det går att börja uppifrån i frekvens, och på de allra högsta frekvenserna ner till c:a 432 MHz talar sannolikhetslagarna
emot att överhuvudtaget höra någon spontan trafik, så den gamla sanningen som man redan för 54 år sedan noterade
View attachment 10413
Brus är f.ö. något högst intressant ur både teoretisk och praktisk synvinkel, men är föga underhållande att lyssna till.
Andra tisdagen i månaden förekommer det dock trafik under ett antal timmar runt 432 MHz,
men i ökande utsträckning mellan datorer.
Går vi nedåt i frekvens så kommer vi till 144 MHz. Där finns det ibland trafik mellan
levande varelser i frekvensområdet 145-146 MHz och trafiksättet FM. Dock har denna minskat
åtskilligt. Bor man utanför storstadsområdena blir det besvärligt att höra något.
Mönstret från 432 MHz upprepas, men på första tisdagen i månaden.
Gemensamt för de ovannämnda banden är att det behövs en antenn som gärna ska vara vridbar ifall man vill
höra något på lite längre avstånd.
Det finns även ett amatörband runt 50 MHz, och där är det första torsdagen som gäller.
Man kan ibland hitta trafik även mellan torsdagarna.
Sedan vidtar "kortvågen" vid 30 MHz.
Där blir antennerna större och bör gärna utformas och placeras så att man slipper störningar
från sin egen och grannarnas hemelektronik, ett ökande problem.
28 MHz eller "10 m" finns det ibland trafik från avlägsna platser, men ganska sporadiskt.
Att lyssna på "vinst och förlust" på detta band är rätt tålamodsprövande.
Sedan finns det band med jämna mellanrum nedåt i frekvens; 24, 21, 18, 14, 10 7 och 3,5.
Dessa har egenskaper som gör att de har jämnare beläggning med olika sorters stationer från andra
länder och världsdelar.
Dock så börjar trafik mellan datorer ta över även här. Telefoni med trafiksättet SSB förekommer
lite då och då och lite här och var, men ordvalet kan inskränka sig till "
CQ contest" och "
59".
För att åter höra telefoni på svenska så behöver man gå ner på 3,5 och 7 MHz, och där är "säkraste kortet"
3,5 MHz på morgon och förmiddag. Man bör då gärna ha ett visst intresse för frukostgrötens beskaffenhet och konsistens,
lufttryckets variationer, nederbörd samt egen och andras sjukdomshistoria för att finna samtalsämnena njutbara.
Om man däremot lär sig Morsetelegrafi öppnar sig en helt ny värld några 10-tal kHz över de undre bandkanterna,
där man kan råka på verkliga gentlemen som kan hantera en telegraftangent.
Dock gör tilltagande ålder och närmast obefintlug nyrekrytering att sådana numera är mer och mer sällsynta.
Nu har de operative övervägandena klarats av, så de tekniska kan ta vid.
I princip alla kortvågsmottagare har samma prestanda anslutna till samma antenna i
dagens signalmiljö och störmiljö, så valet står egentligen mellan hur den är att arbeta med
rent ergonomiskt.
Äldre mottagare och transceivers saknar ofta de finesser som t.ex. minnen och scanning som gör nyare apparater mer flexibla
men samtidigt mindre överskådliga att använda. Priset har i princip ingen betydelse längre, men man kanske ska undvika de allra
billigaste samt de med alltför många rattar och reglage.
Som yrkesman inom området brukar jag framhålla den gamla sanningen att "en krona investerat i antennen motsvarar tre kronor i radion",
och det gäller alla frekvensband. Störmiljön i dag gör att placeringen av en antenn kan bli kritisk, och det går tyvärr att förstöra en bra antenn
genom olycklig placering eller dragning av matarledningen så att yttre störningar kommer in via den. Har man gott om plats samt förstående familj och grannar blir allt mycket lättare.
Vi som varit med länge, i mitt fall 55 år, gör ofta jämförelser mellan "förr" och "nu" . Förr var det mycket lätt att hitta amatörstationer
från både Sverige och grannländerna på 3,5 och 7 MHz och detta ganska oavsett tid på dygnet. Tyvärr har aktiviteten på snart
sagt alla trafikslag utom de vilka utväxlas mellan datorer sjunkit påtagligt. Undantaget kan vara Danmark, så när man uppskattar
spirituella meningsutbyten med
danskt lune kan det vara värt att lyssna runt 3600-3700 kHz på morgnar och tidiga kvällar.
Men, var och en blir salig på sin fason, och välkommen som lyssnare trots min lätt rapsodiska och kanske inte helt allvarligt menade
introduktion till vad man kan höra och inte höra på amatörbanden.
Var och hur man bor har ett avgörande inflytande på vad man kan höra.
Dock är det rent allmänt sett bra med realistiska förväntningar på hur mycket och vad som kan höras på amatörbanden i dag.
