SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
GLD skrev; "Vid tuning av flera intill varandra liggande trådar påverkas frekvensen även på "nästa band"
Jag skulle försöka montera alla trådarna så att man får större avstånd mellan trådarna i den öppna änden."
-----
Jag gjorde en gång ett modellförsök men några parallellmatade dipoler och gemensam 50 ohm koax för 160, 80 och 40 m. Minns jag rätt så skalades alla måtten om till 300 MHz för att min "fackverksmast på 28 m" och antennerna skulle få plats på en stor spånskiva med al-folie (som jordplan) utlagd på några rullbord här i labbet. Den nedskalade masten bestående av en bit al-rör stagades med snöre och antennerna spändes upp som vanligt i olika punkter som fick motsvara träd.
Nätverksanalysatorn kalibrerades Open/Short/Load i matningspunkten så som du väl också gör.
Det jag kom fram till var att återverkan mellan dipolerna ökade kraftigt med minskad vinkel och minskat avstånd mellan trådarna. Särskilt känsligt blev det i den yttre tredjedelen av tråden. En mängd olika prov gjordes med de yttersta delarna fritt hängande o s v.
Jag kom fram till att intrimningen var alldeles för kritisk och att det i en verklig installation skulle krävas långa spridare på tätt avstånd och att det av det skälet inte var någon vits med konstruktionen. En dipol på lägsta frekvensband med öppen stege hade varit både enklare och bättre.
Men i ditt fall har du ju en stabil X-stomme där trådarna kan fixeras i exakta lägen och även är lätt åtkomliga för justering. Jag ser inte något direkt negativt i att öka avståndet mellan ändarna så som du skriver. Förmodar att du då tänker kompensera genom att minska avståndet i den del där strömmen är som högst och den inbördes "detuning-påverkan" minst?
/Bengt
Jag skulle försöka montera alla trådarna så att man får större avstånd mellan trådarna i den öppna änden."
-----
Jag gjorde en gång ett modellförsök men några parallellmatade dipoler och gemensam 50 ohm koax för 160, 80 och 40 m. Minns jag rätt så skalades alla måtten om till 300 MHz för att min "fackverksmast på 28 m" och antennerna skulle få plats på en stor spånskiva med al-folie (som jordplan) utlagd på några rullbord här i labbet. Den nedskalade masten bestående av en bit al-rör stagades med snöre och antennerna spändes upp som vanligt i olika punkter som fick motsvara träd.
Nätverksanalysatorn kalibrerades Open/Short/Load i matningspunkten så som du väl också gör.
Det jag kom fram till var att återverkan mellan dipolerna ökade kraftigt med minskad vinkel och minskat avstånd mellan trådarna. Särskilt känsligt blev det i den yttre tredjedelen av tråden. En mängd olika prov gjordes med de yttersta delarna fritt hängande o s v.
Jag kom fram till att intrimningen var alldeles för kritisk och att det i en verklig installation skulle krävas långa spridare på tätt avstånd och att det av det skälet inte var någon vits med konstruktionen. En dipol på lägsta frekvensband med öppen stege hade varit både enklare och bättre.
Men i ditt fall har du ju en stabil X-stomme där trådarna kan fixeras i exakta lägen och även är lätt åtkomliga för justering. Jag ser inte något direkt negativt i att öka avståndet mellan ändarna så som du skriver. Förmodar att du då tänker kompensera genom att minska avståndet i den del där strömmen är som högst och den inbördes "detuning-påverkan" minst?
/Bengt
