Delta loop, igen .. lutningsvinkel den här gången ?
- Thread starter SA3BYC
- Start date
SM3ZBB
Grumpy ol´man
Tack APQ. Konsulterade min ARRL handbok från 1964 och där finns ju svaren. 
Antal varv på linken liksom längden är okritiskt om nu inte längden på linken skulle överskrida en tjugondel av våglängden och eftersom jag avser använda den för 80 m har jag ju ändå inte tänkt mig en såå stor tuner.
Däremot är det viktigt att spolarna man transformerar till har samma induktans, och det är ju liksom självklart ändå.
Det som jag inte lyckats läsa mig till är om linken blir smalbandig. Eller om pi-filtret man länkar till kompenserar tillräckligt med bibehållande av ett högt Q-värde över flera band.
Jag har heller hittat någon text om design för olika effekter.
Fortsättning följer...
Antal varv på linken liksom längden är okritiskt om nu inte längden på linken skulle överskrida en tjugondel av våglängden och eftersom jag avser använda den för 80 m har jag ju ändå inte tänkt mig en såå stor tuner.
Däremot är det viktigt att spolarna man transformerar till har samma induktans, och det är ju liksom självklart ändå.
Det som jag inte lyckats läsa mig till är om linken blir smalbandig. Eller om pi-filtret man länkar till kompenserar tillräckligt med bibehållande av ett högt Q-värde över flera band.
Jag har heller hittat någon text om design för olika effekter.
Fortsättning följer...
SM0KBW
Well-Known Member
Men, Lasse, ska inte "stora" spolarna kunna varieras individuellt? Vad jag förstått så är
de flesta antenner inte helt balanserade och därför behövs var ben stämmas av för sig
och man optimerar strömmen i respektive ben med hjälp av spolarna?
Egentligen ska väl frågan ställas till Bengt/APQ.
de flesta antenner inte helt balanserade och därför behövs var ben stämmas av för sig
och man optimerar strömmen i respektive ben med hjälp av spolarna?
Egentligen ska väl frågan ställas till Bengt/APQ.
Jag jobbar som frivillig varje onsdag på radiomuseet i Göteborg. HIttade idag i vår försäljningsdetalj en BARKER & WILLIAMSON spole med link för frekvensområdet 2 - 3,7 MHz. Tog en bild som nu ligger på "skrivbordet" men jag har inte lyckats få in den här på HAM.SE Vi har flera sådana spolar till salu utrustade med linkar avsedda för balanserade antennavstämningsenheter.
Fick föresten flera samtal på min mobil från amatörer som tydligen läst diskussionerna på denna tråd. Tyckte att jag hade mycket sunda åsikter när det gällde att bygga antenntuners. Flera hade också åsikten att denna uppsjö av "köpegrejor" har förstört amatörradion.
En del "telefonörer" tyckte att har man inte tid att bygga har man väl inte tid att köra radio. Offra lite av pratandet/telegraferandet och lägg den tiden på planering och bygge.
Med tanke på att det även finns spolar med link att köpa borde det vara synnerligen enkelt att åstakomma den balanserade antenntunern jag skickade ett schema på - strängt taget lättare än att bygga en S-match.
Jag ser att en del frågor kommit in under dagen. Skall försöka besvara dom.
Den stora spolen skall betraktas som EN spole där man gett utrymme för linken placerad i mitten. Den B.W-spole som fanns till salu på museet hade linken utanpå med en aning större diameter. Tillsammans med C2 bildar dom en parallellresonanskrets kopplad till de två feedertrådarna. När jag på 60-talet sysslade med dessa avstämningsenheter brukade jag "tappa" feedern symmetriskt till uttag på spolen. Proceduren var att koppla de två feederändarna symmetriskt nära mittpunkten och sedan "vandra" utåt - öka kopplingen - tills ett lågt SVF erhållits. Enligt ARRLs handbok skall man öka kopplingen tills den reflekterade komponenten på SVF-metern hade en tendens att börja synas.
C1 ligger i serie med linken och dess uppgift är att öka/minska kopplingen till stora spolen. I begynnelsen hade man justerbara linkar som man vred ut och in för att få optimal koppling till spolen. Detta är mekaniskt svårare att åstakomma, men var ändå vanligt på kustradiostationer där man matade LAZY-H-antenner avsedda för endast ett frekvensband.
Kondensatorn (C1) löste elegant detta problem.
När man stämmer av enheten "saxar" man givetvis mellan C1 och C2.
Fler frågor?
73
Bengt
SM6APQ
Fick föresten flera samtal på min mobil från amatörer som tydligen läst diskussionerna på denna tråd. Tyckte att jag hade mycket sunda åsikter när det gällde att bygga antenntuners. Flera hade också åsikten att denna uppsjö av "köpegrejor" har förstört amatörradion.
En del "telefonörer" tyckte att har man inte tid att bygga har man väl inte tid att köra radio. Offra lite av pratandet/telegraferandet och lägg den tiden på planering och bygge.
Med tanke på att det även finns spolar med link att köpa borde det vara synnerligen enkelt att åstakomma den balanserade antenntunern jag skickade ett schema på - strängt taget lättare än att bygga en S-match.
Jag ser att en del frågor kommit in under dagen. Skall försöka besvara dom.
Den stora spolen skall betraktas som EN spole där man gett utrymme för linken placerad i mitten. Den B.W-spole som fanns till salu på museet hade linken utanpå med en aning större diameter. Tillsammans med C2 bildar dom en parallellresonanskrets kopplad till de två feedertrådarna. När jag på 60-talet sysslade med dessa avstämningsenheter brukade jag "tappa" feedern symmetriskt till uttag på spolen. Proceduren var att koppla de två feederändarna symmetriskt nära mittpunkten och sedan "vandra" utåt - öka kopplingen - tills ett lågt SVF erhållits. Enligt ARRLs handbok skall man öka kopplingen tills den reflekterade komponenten på SVF-metern hade en tendens att börja synas.
C1 ligger i serie med linken och dess uppgift är att öka/minska kopplingen till stora spolen. I begynnelsen hade man justerbara linkar som man vred ut och in för att få optimal koppling till spolen. Detta är mekaniskt svårare att åstakomma, men var ändå vanligt på kustradiostationer där man matade LAZY-H-antenner avsedda för endast ett frekvensband.
Kondensatorn (C1) löste elegant detta problem.
När man stämmer av enheten "saxar" man givetvis mellan C1 och C2.
Fler frågor?
73
Bengt
SM6APQ
Hej Bengt -APQ
- Jag bor ömsom i Sthlm (remote) ömsom i Roslagen (stegmatat), beroende på årstid. Är pensionist med dotter m familj i Mölndal, och besök på Radiomuseet står på listan. Skall satsa på en onsdag!!
- Nu till frågan:
Hur ser du att ledarna i stegen är balanserade, att uttagen i det båda spolarna har rätt läge?
På 80-talet byggde jag en parallell avstämmare med link enligt ARRL handbok. Det blev ett "fuskbygge" i blossande iver, färdigställt på småtimmarna. Men fungerade bra! (Nu ersatt av S-Match enl Kalmar).
Jag hade två glödlampor länkade till en meterslängd på stegen som indikerade.
Har du (och ni andra förstås) något motsvarande?
Last edited:
SM2VJX
Riktig radioamatör!
Det finns en fråga angående högohmiga stegar som jag aldrig har fått något svar på.
Hur drar man stegen från radion/avstämmaren ut genom vardagsrummet förbi övriga kablar i schacket, gardinstången, plåtreglarna, husets elsystem, aluminiumfönsterkarmarna, ventilationsrören på vinden, plåttaket, hängrännorna, uppför metallmasten och till antennerna utan att något metallobjekt någonsin kommer störande nära ena eller båda benen i stegen?
Jag tycker det är tillräckligt besvärligt att bunta ihop alla koaxar och rotorkablar och klamra dom på ett anständigt vis ut ur synhåll.
Visst, sedan jag tagit mig upp på vinden med koaxen skulle jag kanske kunna fortsätta med stege därifrån, men är något vunnet då?
Finns det bra automatavstämmare som man kan sätta på vinden och ha koax ner till radion/stege upp till antennen?
Jag skulle kunna dra upp någon form av loopantenn i träden häromkring, den skulle inte bli snygg, den skulle bitvis gå genom lövverk, förhoppningsvis inte över något plåttak, men det är nästan min enda chans att få upp lite längd på tråden på min lilla tomt som saknar fästpunkter.
Men det största hindret för mig är hur jag ska få ut en stege ur huset.
Hur drar man stegen från radion/avstämmaren ut genom vardagsrummet förbi övriga kablar i schacket, gardinstången, plåtreglarna, husets elsystem, aluminiumfönsterkarmarna, ventilationsrören på vinden, plåttaket, hängrännorna, uppför metallmasten och till antennerna utan att något metallobjekt någonsin kommer störande nära ena eller båda benen i stegen?
Jag tycker det är tillräckligt besvärligt att bunta ihop alla koaxar och rotorkablar och klamra dom på ett anständigt vis ut ur synhåll.
Visst, sedan jag tagit mig upp på vinden med koaxen skulle jag kanske kunna fortsätta med stege därifrån, men är något vunnet då?
Finns det bra automatavstämmare som man kan sätta på vinden och ha koax ner till radion/stege upp till antennen?
Jag skulle kunna dra upp någon form av loopantenn i träden häromkring, den skulle inte bli snygg, den skulle bitvis gå genom lövverk, förhoppningsvis inte över något plåttak, men det är nästan min enda chans att få upp lite längd på tråden på min lilla tomt som saknar fästpunkter.
Men det största hindret för mig är hur jag ska få ut en stege ur huset.
SM3ZBB
Grumpy ol´man
SM2VJX, jag tar din fråga som varandes med glimten i ögat..
Jo du har rätt i att koaxen är smidig att hantera, men det går att få till det med stege eller bandkabel också. I mitt förra boende fick jag trixa lite med upphängningen av bandkabeln för att slinka förbi något stuprör osv. för att tillslut komma in i schacket genom att klämmas fast i fönstret. Fönsterbrädan av plåt fick liksom tänkas bort, men det fungerade och fungerade bra. Provade att mata med koax också men fann att jag hellre trixade med bandkabel och fick bra effektivitet än ha en smidig kabeldragning och sämre prestanda.
Nyss flyttat till nytt hus. Har en park intill med fullvuxna björkar som numera huserar 100m loop. Ca 35m 600 ohms stege behövs för att nå schacket som ligger på fel sida av huset. Har plåttak och för att lösa problemet sätter jag upp en trämast av 45x70 impregnerad regel som lyfter stegen en dryg meter över plåttaket. Sen ner till fönstret i schacket. Två hål i fönsterlisten blir ingången. Övriga kablar är koaxer till VHF, en dipol, rotorkabel etc. får komma in via dosa och hål i väggen. Det där med dosan och hålet i väggen är lite krångligare faktiskt.
Jo du har rätt i att koaxen är smidig att hantera, men det går att få till det med stege eller bandkabel också. I mitt förra boende fick jag trixa lite med upphängningen av bandkabeln för att slinka förbi något stuprör osv. för att tillslut komma in i schacket genom att klämmas fast i fönstret. Fönsterbrädan av plåt fick liksom tänkas bort, men det fungerade och fungerade bra. Provade att mata med koax också men fann att jag hellre trixade med bandkabel och fick bra effektivitet än ha en smidig kabeldragning och sämre prestanda.
Nyss flyttat till nytt hus. Har en park intill med fullvuxna björkar som numera huserar 100m loop. Ca 35m 600 ohms stege behövs för att nå schacket som ligger på fel sida av huset. Har plåttak och för att lösa problemet sätter jag upp en trämast av 45x70 impregnerad regel som lyfter stegen en dryg meter över plåttaket. Sen ner till fönstret i schacket. Två hål i fönsterlisten blir ingången. Övriga kablar är koaxer till VHF, en dipol, rotorkabel etc. får komma in via dosa och hål i väggen. Det där med dosan och hålet i väggen är lite krångligare faktiskt.
JanneG
Well-Known Member
Jag har nog antytt det följande förut i andra äldre trådar på detta forum, men det förtjänar nog att upprepas:
Om man har ett antennsystem som är obalanserat (strömmarna på matarledningen är inte lika stora och i motfas hela vägen från tuner upp till antennen) och där tunerna har givits hög common modeimpedans till jord (t.ex. genom användning av linkkoppling) så kan man inte åstadkomma strömbalans på matarledningen genom att införa en elektrisk(mekanisk osymmetri i tunern.
Argumentet bakom detta påstående är att sett från sin nederände ser matarledningen bara en impedans (tvåpol) i serie med en EMK (Thevenin´s teorem!). Att skruva på tunerns inställning påverkar inte de likfasiga antennströmmarna på matarledningen. Det enda sättet att förbättra balansen i systemet är då att med "brute force" undertrycka antennströmmarna på matarledningen m.h.a. lämpligt placerade ström-- och/eller spänningsbalun(er).
Det ovanstående innebär också att om man kan isolera tunerna tillräckligt bra från jord (d,v,s säga åstadkomma hög common modeimpedans till jord, t.ex. med en linkkoppling) spelar det ingen större roll om tunern är symmetriskt ("balanserat") uppbyggd eller ej.
Med "hög common modeompedans" menar jag en impedans > 10 ggr. inimpedansen i matarledningens nederände. Är denna inmpedansen mycket hög kan det helt klart bli besvärligt att få tillräcklig isolation, men fallet kan undvikas genom lämpligt val av längd för matarledningen.
73 Hälsar Janne/SM0AQW
Om man har ett antennsystem som är obalanserat (strömmarna på matarledningen är inte lika stora och i motfas hela vägen från tuner upp till antennen) och där tunerna har givits hög common modeimpedans till jord (t.ex. genom användning av linkkoppling) så kan man inte åstadkomma strömbalans på matarledningen genom att införa en elektrisk(mekanisk osymmetri i tunern.
Argumentet bakom detta påstående är att sett från sin nederände ser matarledningen bara en impedans (tvåpol) i serie med en EMK (Thevenin´s teorem!). Att skruva på tunerns inställning påverkar inte de likfasiga antennströmmarna på matarledningen. Det enda sättet att förbättra balansen i systemet är då att med "brute force" undertrycka antennströmmarna på matarledningen m.h.a. lämpligt placerade ström-- och/eller spänningsbalun(er).
Det ovanstående innebär också att om man kan isolera tunerna tillräckligt bra från jord (d,v,s säga åstadkomma hög common modeimpedans till jord, t.ex. med en linkkoppling) spelar det ingen större roll om tunern är symmetriskt ("balanserat") uppbyggd eller ej.
Med "hög common modeompedans" menar jag en impedans > 10 ggr. inimpedansen i matarledningens nederände. Är denna inmpedansen mycket hög kan det helt klart bli besvärligt att få tillräcklig isolation, men fallet kan undvikas genom lämpligt val av längd för matarledningen.
73 Hälsar Janne/SM0AQW
Last edited:
SM2VJX
Riktig radioamatör!
Ja, visst var det kanske lite med glimten i ögat, men jag har alla dom problem som räknades upp och jag kan inte ta hål hött som bött i huset heller.
Jag har inget dedikerat radiorum utan radion finns på bekvämt (armlängs) avstånd från vardagsrumssoffan, i ett hus med helt öppen planlösning så allt syns från såväl kök som matbord.
Jag får ofta intrycket att det ser ut som hos han i tv reklamen för favoritkanaler, uppsågade hål i parkettgolvet, trassliga kabelnystan hål genom väggarna och så vidare hos många radioamatörer.
Så kan/vill inte jag ha det, jag vill ha EN genomföring genom innertaket upp på vinden som kan döljas med ett doslock när/om jag flyttar,
Jag vill ha EN kabelkanal (helst bakom gardinen) som leder upp kablarna (samtliga vilket blir en 5-6 koaxar, två rotorkablar och kanske några spänningsmatningar till koaxswitchar och annat) från radion och upp till vinden, gärna en snygg kanal i borstad aluminium.
Jag vill/kan INTE göra hål i väggar eller fönsterkarmar, fönsterkarmarna är i aluminium, fönstren är treglas kasetter.
Förutom att det ska vara snyggt ska det vara funktionellt och bra, inga kalldrag, ingen fuktinträgning, så i genomföringen ska det isoleras.
Med dom förutsättningarna kan jag jobba, om jag inte ska bära ut radiogrejerna i veboden och sitta där och huttra
Jag har inget dedikerat radiorum utan radion finns på bekvämt (armlängs) avstånd från vardagsrumssoffan, i ett hus med helt öppen planlösning så allt syns från såväl kök som matbord.
Jag får ofta intrycket att det ser ut som hos han i tv reklamen för favoritkanaler, uppsågade hål i parkettgolvet, trassliga kabelnystan hål genom väggarna och så vidare hos många radioamatörer.
Så kan/vill inte jag ha det, jag vill ha EN genomföring genom innertaket upp på vinden som kan döljas med ett doslock när/om jag flyttar,
Jag vill ha EN kabelkanal (helst bakom gardinen) som leder upp kablarna (samtliga vilket blir en 5-6 koaxar, två rotorkablar och kanske några spänningsmatningar till koaxswitchar och annat) från radion och upp till vinden, gärna en snygg kanal i borstad aluminium.
Jag vill/kan INTE göra hål i väggar eller fönsterkarmar, fönsterkarmarna är i aluminium, fönstren är treglas kasetter.
Förutom att det ska vara snyggt ska det vara funktionellt och bra, inga kalldrag, ingen fuktinträgning, så i genomföringen ska det isoleras.
Med dom förutsättningarna kan jag jobba, om jag inte ska bära ut radiogrejerna i veboden och sitta där och huttra
SM0KBW
Well-Known Member
@SA5A:
Ett hugskott, om ett sätt att förbättra S-matchens störningsdämpning.
Om du har en bit RG-178 eller annat teflonskosnöre så borde du kunna
efterlikna den skärmade link tekniken genom att i din s-match linda primär
lindningen med den och koppla ihop skärm med innerledare på jordsidan.
Det borde väl ge samma elektrostatiska skärmning?
Ett hugskott, om ett sätt att förbättra S-matchens störningsdämpning.
Om du har en bit RG-178 eller annat teflonskosnöre så borde du kunna
efterlikna den skärmade link tekniken genom att i din s-match linda primär
lindningen med den och koppla ihop skärm med innerledare på jordsidan.
Det borde väl ge samma elektrostatiska skärmning?
Last edited:
Vet inte om detta kan vara till hjälp, men så här gjorde jag i två fall:
1. Köpte tunn kopparfolie (lödbar!) hos "Panduro Hobby" och klippte remsor som lätt passerade fönsterkonstruktion, helt av trä!
2. Har ett hus byggt i trä. Jag tog två svetstrådar/hårdlödningspinnar och knackade och slipade till pilspetsar på dem.
Med borrmaskinen gick de igenom hela träväggen, lämnades där, och jag anslöt på båda sidor.
Vill man "style-a till det" på insidan går det bra med exv snygga raka mässingsstänger. Gärna på gammeldags keramiska "Stand-off"isolatorer från någon loppis ;-)
Last edited:
SM0GLD
Vänsterhänt
Mycket bra idé!
Just så gör man ofta i transformatorer för att minska den kapacitiva kopplingen mellan varven.
Jag skulle då jorda skärmen i mittpunkten.
....vem har en s-match som är remote-styrd?
en sån skulle jag vilja ha.
/Micke
SM4HFI
Well-Known Member
Idén med stora induktorn av coax och skärma tror jag inte på. Det blir stora kapacitanser mellan skärm och innerledare, och det har jag även emot link av coax även om problemet där borde vara mindre. Jag har sett en variant hemma hos SM4BDQ med en elektrostatisk skärm mellan antennspolen och linken, en på var sida om linken som förstås sitter i mitten. Skärmen består av mässingpinnar lödda i ena änden till en jordad skena. Det blir alltså ingen möjlighet till virvelströmmar så magnetiska fält kommer bra igenom men elektriska fält skärmas bra. Thord var vänlig nog att skicka mig ett par bilder, jag bifogar en.
Skriver en som inte byggt så många antennanpassningar...
/Jan
Skriver en som inte byggt så många antennanpassningar...
/Jan
