funderingar om amatörradio

Du bara använda en apparat som har CE-märkning enligt de relevanta kraven inom frekvensbanden som den är godkänd för.

Wouxun KG-UV6D är endast CE-märkt enligt normerna för amatörradio EN 301 783-1 och 2 och får därför endast används inom amatörbanden. I synnerhet får den inte användas inom det maritima VHF-bandet eftersom kraven på bl.a. spuriouser är speciellt stränga där.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
PTS hänvisar i den svenska frekvensplanen till ERC/DEC(98)11 ERC/DEC(98)16 men som tydligen ersatts av (ECC/DEC/(11)03) som finns att läsa här: http://www.erodocdb.dk/Docs/doc98/official/word/ECCDec1103.doc

Det verkar som om PTS glömt att uppdatera infon i deras egen söktjänst. Har dock inte grävt så djupt i detta. Men hela upplägget syftar till att harmonisera både frekvensband och de tekniska kraven på apparaterna så att den fria rörligheten främjas och apparaterna kan säljas och användas i olika länder utan särskilt provningskrav och tillstånd av respektive telemyndighet som förr i tiden. Det var mycket krångligare förr då sändare behövde genomgå prov i alla länder och där kraven varierade en hel del.

"The harmonisation on a European basis supports the Directive 1999/5/EC of the European Parliament and of the Council of 9 March 1999 on radio equipment and telecommunications terminal equipment and the mutual recognition of their conformity. A commitment by CEPT administrations to implement this ECC Decision will provide a clear indication that the required frequency bands are available on a European-wide basis."

I övrigt är det som AOM skriver ang CE-märkning m m.
 
Johan -CLI

Din Wouxun: Att den är CE-märkt behöver ju inte betyda att den uppfyller kraven på t.ex. icke-önskad utstråling för att få användas på jaktkanaler eller i marinbandet. Erkännes då att det där med CE-märkning inte alltid imponerar så värst. Se bara på så mycken undermålig materiel som bär den märkningen, kanske fejkad.

Då du är intresserad av juridik och slikt, så kan jag rekommendera att du letar upp ett ex av den gamla "Televerkets Författningssamling ser. B:90", som styrde sändaramatörens vardag tidigare. Den är ju de facto inte gällande idag, men med dess innehåll som bakgrund är det lättare att förstå hur vi förväntas uppföra oss idag. Tar man den och kompletterar med idag gällande "undantagsföreskrift" så har man en stadig botten att stå på. Dessutom får man lite historisk bakgrund och det brukar inte vara ivägen.

För övrigt är det inte fel eller olämpligt att käfta emot, som du uttrycker det. Det kan/bör ju innebära att man får mothugg och förhoppningsvis lär sig något nytt. Undantaget då när man utan faktabakgrund käftar för käftandets egen skull och bara vill provocera; sånt är enbart tråkigt.

Ser fram emot att möta dig på banden.

/Janne


Där hann både AOM och EQL emellan. Att jag alltid skall vara så sen! Låter texten vara som den är.
 
Last edited:
Tack, SM5AKU och andra, för ert tålamod och era pedagogiska förklaringar.

Min formulering, Janne/SM5AKU handlar om att jag är relativt ny som skribent på detta forum, och även som sändaraktiv radioamatör, och jag är hellre ödmjuk än att försöka slå andra i huvudet med att "Jag har rätt!".

Faktum är att jag ofta agerar liknande i mitt arbete som läkare, jag lyssnar på mina patienter och respekterar deras tankar och tolkningar även om de kanske inte kan förklaras rent skolmedicinskt, och jag har ingen falskt stolthet som förhindrar mig att erkänna för mina patienter om det är något jag inte vet eller kan.

Om du försöker argumentera med mig om metoder att systematiskt placera ökningsmaskor vid rundvirkning för att uppnå ett slutresultat som är så nära en rund form som möjligt kanske jag argumenterar emot, men samtidigt lyssnar jag garanterat på dina tankar och åsikter och försöker lära mig av det du kan. (Jag har ägnat en hel del tid åt att ta fram en matematisk och geometrisk modell för just detta och har nog inte helt oävna kunskaper inom detta specialområde.)

Jag skall söka efter författningen du tar upp. (Inte helt banalt, märker jag. TFS B:90 verkar vara en monografi, en s k bok. Jag har ännu inte funnit själva författningen ifråga, men anar att den kan vara från 1982 eller möjligen 1981 eftersom boken är tryckt 1982. Testar just nu Riksarkivet också, som börjar med Televerket Kongliga Thelegraf Corpsen Optiska Telegrafinrättningen 1794-1881.

Äntligen! FRO hade den på lager. Den var visst från 1968... Lite schysst att man behövde tillstånd från Konungen för att inneha radiosändare. :) Jag ser att det då fanns åldersgränser, något jag har frågat om i en annan tråd.

Oj, § 7 moment k uplyser om att amatörradiosändare skall vara så installerad att den icke är tillgänglig för obehörig person. Tidigare framgår att person utan certifikat får sända enligt lägsta certifikatklassen under direkt överinseende av certifierad sändaramatör. Innehav av olaglig radiosändare kunde ge fängelse upp till ett år.

Jag älskar språket! "Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta.Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit."

Jag får nog kontakta riksdagen och/eller Riksarkivet och fråga varför jag inte lyckas få tillgång till denna författning på nätet...
 
Ja B:90 innehåller en del tänkvärda formuleringar liksom de ännu äldre bestämmelsernas språk är intressant att studera. Om du är medlem i ESR så kan du ta del av "Bestämmelser och föreskrifter för amatörradio - en historisk genomgång" där B:90 årgång 1968 och en del av de nyare föreskrifterna finns att lada ner som pdf. Det jobbas också på en mer heltäckande genomgång av regelverket för amatörradio som är tänkt att publiceras där så småningom. Det är dock ett mycket omfattande arbete men så fort det blir klart så laddas materialet upp på medlemsavdelningen.
 
Undrar om folk har någon vidare lust till att ta cert när de läser hur det går till här på ham.se . 27 och amatörradio är två skilda saker. Har inte läst här på ett tag och man häpnar varje gång man läser för "allt är 27Mhz:arnas fel hur det går till på banden"....Läser mkt på diverse radioforum utanför detta, framförallt läser jag och skriver mkt på ett annat forum där amatörer och 27-folk har jätteroligt ihop och flera av dem är amatörer så ibland har vi sked-tider och snackar till långt in på nätterna. Inte på något annat forum blir man så less på att läsa som på detta.
 
De amatörerna du pratar om har utvecklat sin PR-aktivitet genom att ta amatörradiocert och kör oftast både och med samma radio. Jag känner inte igen det du säger Kristoffer, jag har försökt vid minst 2 tillfällen att få PR-folk intresserade av att ta cert, det föll ofta på att de tyckte att det var för krångligt bara för att få snacka på andra "kanaler" än de vanliga.

Dåligt uppförande på amatörradiofrekvenser har funnits länge, även om det inte var så utbrett förr innan det blev lättare att ta cert (när CW-kravet för kortvåg slopades). Dåligt uppförande har inget med okunskap att göra, tyvärr går de allt för ofta hand i hand, inte bara bland radioteknikintresserade.
 
Du har nog rätt i att detta forum håller en mer ren amatörradio stil. Många
gillar att bygga själva och det är en releativt hög kunskapsnivå - vissa är
rena encyklopedier när man kommer till kunnande inom radioteknik.

Det är även många som inte har något som helst 27 förflutet, jag är en av dem.
VI trivs här på ham.se - och jag ser ingen motsättning mot att det finns andra
fora för de som har / håller på med PR-radio trots att de är hams.

Men det är viktigt att du förstår - du kan vara radioamatör utan att överhuvud
taget någonsin varit aktiv på 27MHz - och för oss som är sådana är det som
sker på PR-bandet totalt ointressant. Det finns inget på det bandet som vi inte
inte kan göra bättre, större eller starkare på våra egna band, dessutom är det
för oss helt lagligt!
 
Även om det är aningen off-topic... men jag undrar följande:

Vad är det som attraherar radioamatörer att BÅDE köra amatörradio och 27?

Vad saknas på våra amatörradioband som uppenbarligen finns på 27? Räcker inte 28 eller 24 MHz till? Är vågutbredningen eller "skippet" magiskt på 27 ???

Jag har som ni förstår inte något förflutet på 27, men brukar ibland svepa förbi om det är tyst på 10 meter för att se om det finns något liv en MHz ner.. Ingen gång har jag funnit något unikt eller spännande på 27 som fått det att klia i mikrofonhanden och trycka på PTT..

Har djäkligt svårt att ta in i knoppen varför man ska köra 27 och amatörradio parallellt.

Det är som att man ibland blir nostalgisk och plockar fram den lilla pojkcykeln med stödhjul... trots att man sedan många år kört en stor Honda motorcykel med 150 hästkrafter.... eller?

Förklara snälla!

Och.. förklara gärna varför vissa blir emotionella och gråter en skvätt om vi riktiga radioamatörer gnäller på folk som inte kan hålla isär amatörradio från 27.

Tack på förhand för svar som kanske kan få mig att fatta.

(Jag har inga som helst klagomål på folk med förflutet inom PR-radion, utan ser denna aktivitet som en utmärkt språngbräda för att komma in i vår gemenskap. MEN jag fattar inte folk som får återfall till babyradion...)

73 de LRR, Mats
 
Last edited:
LRR: "Har djäkligt svårt att ta in i knoppen varför man ska köra 27 och amatörradio parallellt."

Många som tagit cert vill ju fortfarande hålla kontakten - via radio - med sina gamla kompisar som inte har cert, krångligare är det inte.
Jag kände inte till att det fanns amatörradio när började leka med PR-radio i slutet av 60-talet. När jag hittade "hem" - Tack EYW - så avyttrades PR-burken efter 2 år då det inte gav mig något, mina gamla radiokompisar tog dock cert allihop.
 
LRR skrev; "Jag har som ni förstår inte något förflutet på 27, men brukar ibland svepa förbi om det är tyst på 10 meter för att se om det finns något liv en MHz ner.. Ingen gång har jag funnit något unikt eller spännande på 27 som fått det att klia i mikrofonhanden och trycka på PTT. Har djäkligt svårt att ta in i knoppen varför man ska köra 27 och amatörradio parallellt."

Jag har inte heller något förflutet inom 27 MHz mer än att min far tog hem två Sharp 100 mW walkie talkies från bygget av en större industrifastighet i Malmö hamn där den beryktade oktoberstormen 1967 hade fällt den stora Lindenkranen och krossat förarhytten med antennbrott på walkie talkien som följd. Tydligen kasserades dessa apparater då och skulle slängas.

På den tiden kostade 1,5 volt batterier 45 öre styck och en stor del av veckopengen gick åt för att hålla dessa två apparater vid liv. Kanal 20 var yrkeskanal och den enda station jag hörde på den tiden var ett åkeri som dirigerade sina bilar. Jag lyssnade en hel del de första veckorna men vågade inte sända. Fram på vårkanten gjordes dock fältförsök med hjälp av en kompis. Medelst cykel undersöktes räckvidden och vi kom ganska snabbt fram till att räckvidden inom stadsmiljö var väldigt kort medan den var längre utanför staden. Det undersöktes även huruvida räckvidden ökade när vi uppsökte höga punkter i staden med fri utsikt över slätten. Enligt de noteringar jag sparat i min anteckningsbok så klarade vi av att upprätta förbindelse på 2,3 km avstånd med QRK2. Mycket mer allvarligt än så blev det inte för min del men jag har väl ändå en viss förståelse för de som likt oss råkade finna privatradio och sedan låter det ena ge det andra, tredje och fjärde. Man kan ju lätt föreställa sig ett scenario där jag och min kompis 14 resp 15 år gamla av de äldre hade letts in på fel bana och skaffat oss starkare och större radiosändare för att till slut bedriva olaglig radiotrafik i stor skala med hundratals watt och Yagiantenner.

Många av de som börjat på privatradiobandet i späd ålder och som efterhand avancerat till s k skip-trafik och jagat DX m m har väl också kvar en del av sina kompisar där och eftersom vi radioamatörer i alla år har varit så katastrofalt dåliga på att dels försvara vår egen hobby, dels ta hand om och leda in de nytillkomna på rätt bana (sett med amatörradions definitioner) så har vi fått en stor andel radioamatörer med privatradiobakgrund som inte ser skillnad på de olika verksamheterna. Sett ur deras ögon är amatörradio och privatradio samma hobby med den skillnaden att trafikdisciplinen på privatradio numera tycks vara betydligt bättre än på amatörradiobanden. Dock måste inflikas att det på 70-talet rådde fullständig kaos på privatradiobandet här i min region. Jag lyssnade då och då och det förekom mycket bråk med personer som sände "tomma bärvågor" s k tryckare och det spelades musik och på fredags- och lördagskvällarna söps det till ordentligt i stugorna vilket resulterade i mycket skitsnack. Jag minns en "Ludde" i Malmö med pipig röst - tror att han var ungrare - som alla mobbade och han fick många knappnålar i sin antennkabel. Det fanns några kvinnor som var konstant berusade och som inte vaktade sin tunga.

En del av dessa forna filurer tog så småningom amatörradiocertifikat då kravet på färdigheter i morsetelegrafi togs bort och mycket av den forna privatradiotrafikens kultur och attityder flyttades över på 2 m repeatrarna där det emellanåt söps och levdes om. Jag har en del fragmentariska inspelningar med radioamatörer som drar fräckisar i parti och minut från den tiden och det var väldigt stökigt. Det infördes många nya begrepp för beskrivning av radioutrustningen och signalrapporter såsom kråkor, krattor, lådor, (låddor på skånska), bananer, pinnar, streck, full mätare och fan vet allt dom hittat på. Vi var många radioamatörer på den tiden som hade svårt att trivas med detta och privatradiofolket var inte särskilt välkomna i de mer seriösa klubbarna om de inte kunde uppföra sig och ta seden dit de kom. Privatradiofolket bildade så klart egna amatörradioklubbar och utvecklade en subkultur med helt andra värderingar än vi var vana vid. Huruvida denna redovisning stämmer med andra delar av landet vet jag inte men jag vet säkert är hur det lät här i Lund-Malmö regionen och jag vet också vad det ställde till med under 70- och 80-talen.

Men det är mycket bättre nu och jag känner liksom alla andra radioamatörer så klart massor av f d privatradioutövare som bedriver amatörradio på exakt samma sätt som du och jag Mats och som har våra referenser i den gamla skolan med morsetelegrafin och radiotekniken i centrum. Dock har jag väldigt svårt att förstå de radioamatörer som fortsätter köra olagligt på privatradion och som t o m skryter om sina stora slutsteg och sina olagliga bedrifter där.
 
Jag förvånas över hur denna diskussion kan hamna i var och varannan tråd här på forumet.

Ett svar vill jag ge till dig Mats RM2D och till er andra som kanske står bakom samma frågeställning: jag är certifierad radioamatör med Kenwood, Yaesu och Icomprylar avsedda för amatörradio.
MEN jag kör faktiskt PR-radio paralellt av den anledningen att direkt radiokommunikation är oumbärligt då man rör sig i grupper om flera där radion inte är den huvudsakliga sysselsättningen och att använda gsm blir oeffektivt.
Jag har även bekanta som tycker det är roligt att prata radio men inte har det där extra intresset för att utnyttja amatörradiovärldens möjligheter, då duger 4w aldeles utmärkt.
På detta band har jag godkänd utrustning (kraco mobilstationer, svera basstation och lafayette portabel apparater).

Jag brukar dessutom använda mig av PMR med min sambo (som inte har det minsta intresset att bli radioamatör) då det ska justeras paraboler, bogsering av fordon, lastning o lossning med traktor. Funger föträffligt, billigt och enkelt. Här använder jag billiga pmr apparater från Clas Ohlsson.

Det händer tillochmed att jag låser upp min bil med en fjärrsändare som sänder på 433 MHz emellanåt då jag känner mig för lat att använda nyckeln..

Dessutom har jag fått kännedom att det finns radioamatörer som använder 900/1800 MHz banden för att på digitalt vis upprätta kontakter med bekanta, hujedamej..
 
Last edited:
CEM, stort tack för ditt svar.

Jag blev dock inte mycket klokare av svaret med tanke på följande:

Jo, jag har full förståelse att 27 MHz eller PMR används av jaktlaget eller då man justerar paraboler eller varför inte vertikalantennen för kortvågen som står på andra sidan träsket 200 meter bort... För två veckor sedan gjorde jag precis samma sak då vi upptäckte att 2 meters handapparaterna på RM5A var urladdade och ett par PMR uppenbarade sig lägligt då vi skulle justera in BigIR-verkikalen som stod just 200 meter bort i en göänta i den annars snåriga granskogen...

Det är inte den kommunikationen jag ifrågasätter, utan just den PARALLELLA, regelbundna och långvariga kommunikationen på 27 MHz som lika väl hade kunnat förläggas till 28 MHz. Jag har hört radioamatörer i SM som ena timmen ligger på 28 MHz och kör med amatörradiosignaler. Nästa timme har de (med bibehållen signalstyrka och till mycket stor sannolikhet med samma amatörradiosändare, effekt och antenner) flyttat i frekvens till 27 MHz och fortsatt samtalet - fast då inte med sina nyinförskaffade amatörradiosignaler.

Jag har viss förståelse att PR-liraren som har 20 kompisar som inte är radioamatörer, inledningsvis lockas att återfalla till PR-hobbyn och snackar litet med gamla gänget på 27. Dock är det med nuvarande provfrågenivå märkligt att så många ligger kvar på 27 och kör "5W" eller vad nu reglerna föreskriver, slåss med italienska kilowattstationer med beamer etc... i stället för att skaffa amatörradiocertifikat och legalt kunna använda 1000W med roterbara riktantenner på 9 kortvågsband... (ja kanske med undantag för 30 meter där man inet kan köra SSB).

Det är INTE den praktiska nyttotrafiken som jag angriper... Det är den PARALLELLA radiokommunikationen som jag fortfarande inte förstår tjusningen med. Den frågan har du inte lyckats besvara för mig.

Hur som helst är vi RADIOAMATÖRER och borde värna om att visa myndigheten att alla våra amatörradioband aktiveras och behövs. Genom att trastugga på 27 MHz ifrågasätter jag lojaliteten mot vår hobby och man visar myndigheten att 27 MHz funkar lika bra som 28 eller 24 MHz.

73 de RM2D, Mats
 
Last edited:
Men SA2CEM, du rabblar upp en massa plastradio - har du inte
byggt något - åtmintone någon antenn?

Det är ju det unika med att vara radioamatör, att du kan slippa
det fabriksbyggdas tyrrani. Att inte bara använda utan oxå
förstå hur våra sändare fungerar, det är vad det handlar om
när man är amatör.

Att läsa QST eller RadCom är ett större nöje än att titta på
"Mello" och funderingar på markkonduktivitetens påverkan
på din dipol är viktigare än vem som vinner denna "Mello"!

Då är du ett ham och har ett stort utbyte av ham.se - om du
inte - förstås måste svara på frågor varför 27-megahertzare
inte trivs här på forumet :)
 
Jag tycker CEM har sunda åsikter när det gäller hans syn på vad privatradio kan användas till och med vilken utrustning. Han skriver att han har godkänd utrustning 4 watt etc så låt oss utgå ifrån den förutsättningen.

Vidare;

"MEN jag kör faktiskt PR-radio paralellt av den anledningen att direkt radiokommunikation är oumbärligt då man rör sig i grupper om flera där radion inte är den huvudsakliga sysselsättningen och att använda gsm blir oeffektivt.
Jag har även bekanta som tycker det är roligt att prata radio men inte har det där extra intresset för att utnyttja amatörradiovärldens möjligheter, då duger 4w aldeles utmärkt."

Då har CEM och hans kompisar tre alternativ. Antingen fortsätter de att använda privatradion för vad den är avsedd för eller så går han och hans kompisar (de måste ta cert först) över på amatörradiofrekvenserna och nyttjar dessa för typisk privatradiotrafik. Det tredje alternativet är att avstå radiokommunikation helt. Nåja, det finns mobiltelefon men den kan ju bli ganska ineffektiv som kommunikationsmedel om man är flera som rör sig i grupper och etc.

Vidare;

"Jag brukar dessutom använda mig av PMR med min sambo (som inte har det minsta intresset att bli radioamatör) då det ska justeras paraboler, bogsering av fordon, lastning o lossning med traktor. Funger föträffligt, billigt och enkelt. Här använder jag billiga pmr apparater från Clas Ohlsson."

Exakt samma gör jag. Två PMR-apparater ligger dessutom alltid i bilen och kommer till nytta ibland för icke amatörradiokommunikation. Oftast i samband med antennjusteringar och sådant.

I princip har vi radioamatörer inte ett dugg att göra med andra radioamatörer som kör på privatradiobanden men jag tycker vi borde agera när privatradioutövare ser amatörradiobanden som någon sorts utökade privatradioband och använder dessa för privatradiotrafik.

Ett exempel på trafik som inte passar på amatörradiobanden är ju exakt den trafiken CEM själv tar som exempel och som han deltar i på privatradiobandet,

Nämligen, igen;

"MEN jag kör faktiskt PR-radio paralellt av den anledningen att direkt radiokommunikation är oumbärligt då man rör sig i grupper om flera där radion inte är den huvudsakliga sysselsättningen och att använda gsm blir oeffektivt.
Jag har även bekanta som tycker det är roligt att prata radio men inte har det där extra intresset för att utnyttja amatörradiovärldens möjligheter, då duger 4w aldeles utmärkt."

För en tid sedan gjorde PTS en tillsynsåtgärd där de identifierade ett antal certifierade radioamatörer som körde amatörradioliknande trafik med hög effekt på privatradiobandet. Dessa fick brev från PTS där de ombads att förklara sig. I sådana fall är det frågan om ett olagligt användande av privatradiobandet och eftersom radioamatörer innehar ett kompetensbevis som visar att de känner väl till PTS föreskrifter m m ang effekt och frekvens så blir ju amatörradioliknande trafik utanför amatörbanden, t ex på privatradiobandet ett solklart brott mot dessa föreskrifter.

Dock är detta inte heller något vi radioamatörer har något att göra med utan det är PTS sak i egenskap av tillsynsmyndighet att utöva den tillsynen. Det vi radioamatörer kan och bör göra är att se till att amatörbanden används för amatörradiotrafik och de som medvetet eller omedvetet p g a bristande förståelse eller respekt för vad amatörradio är försöker och göra om amatörradio till privatradio skall vi upplysa om att det där gillar vi inte.

Går det att se på saken på det här sättet, någorlunda nyktert och ofärgat?

Rätta mig om jag har fel.
 
Visst, det är alldeles utmärkt. Men det är dessa ständigt återkommande inlägg om hur
ovälkommna 27MHz:are känner sig på ham.se.

Jag kan inte förstå varför de, om de nu gillar det bandet och har forum där de tillsammans
med likasinnade licensierade amatörer trivs ändå ideligen kommer med inlägg om hur trist
det är på detta forum. Hur nedlåtande vi är mot PR-folket osv........
 
Håller med Bengt KBW till fullo.

Jag har inte den minsta synpunkt på varifrån existerande och kommande radioamatörer kommer ifrån, bara de klarar av rågången mellan de helt väsensskilda varianterna av radiohobby.

Vi pratade inte om PMR, utan specifikt om 27 MHz i relation till våra amatörradioband - samt om det synnerligen olämpliga i att ena timmen köra kommunikation på 28 MHz med polaren "radioamatören" och nästa timme köra med SAMMA = identisk utrustning på 27 MHz med samme person, men denna gång i skepnaden privatradiopolaren". Snacka om risk för schizofreni...

Om man har gjort det medvetna valet att bli radioamatör, fattar jag inte varför man behöver sätta på "övningskörningsskylten" och träna bilkörning runt koner på inhägnat område igen...


73 de LRR, Mats
 
Last edited:
KBW DE EQL

Det hela bottnar i att en hel del privatradioutövare faktiskt inte ser någon som helst skillnad mellan privatradio och amatörradio. Jag har diskuterat detta från tid till annan med några lokala "privatradioamatörer" här i klubben och det är omöjligt för dem att inse vad som skiljer. För dem är det samma sorts radiohobby då de är fullständigt ointresserade av det tekniska och enbart ser radion som en svart låda att prata i. Med amatörradiocertifikater i hand får de fler band och får köra med högre effekt. Thats it. Om man försöker tänka sig in i deras synsätt så blir det ev begripligt men inte mer övertygande för oss så klart.

Sedan är det ju så att som radioamatör får man använda radion till privatradioliknande trafik helt utan begränsningar, så förstått att PTS inte har att göra med själva innehållet i samtalet. Det enda PTS har inom sitt tillsynsområde är att se till att vi håller oss inom ramen maximalt tillåten effekt och inte driver utanför bandgränserna samt att vi inte orsakar s k skadlig störning. Alltså kan vi sett ur PTS föreskrifter spela dragspel och sjunga, svära eller bara ha kul utan att bryta mot föreskrifterna. Om man som certifierad radioamatör utgår ifrån vad som gäller rent juridiskt och inte tar hänsyn till IARU-bandplaner, SSA:s etikmanual och vad vi själva tycker så finns inga problem eller hur?

På den tiden B:90 reglerade amatörradion så hade det inte gått för sig. På den tiden bedrevs ju aktiv tillsyn där man regelmässigt lyssnade på trafiken från bl a Enköping Radio och där de som inte silade snacket eller på annat sätt bedrev olämplig radiotrafik fick brev på posten.

Men nu har vi nya regler och det som styr vad vi får snacka om är ju yttrandefrihetslagen och de begränsningar som finns när det gäller hets mot folkgrupp etc.

Så det jag menar är att vi radioamatörer har varit synnerligen dåliga på de senare säg 40 åren är att förvalta vår hobby så som den var tänkt och för det ändamål den faktiskt skapats en gång i tiden. Att ge de personer som hade ett uttalat radiotekniskt intresse möjlighet att experimentera med radiosändare i icke kommersiellt syfte och för att förkovra sig. Alltså ungefär den definition som PTS numera har förtydligat i de senaste föreskrifterna.
 
Nu heter ju forumet enligt logotypen längst upp: "HAM - forum för amatörradio"

Kanske det kan tänkas vara en ledtråd ?
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top