Hammarlund SP-600-JX17 projekttråd

Hej!

En lågohmig högtalare till din SP-600 = låg ljudvolym!
Precis.

Som en liten räkneövning i Elkrets A (Charles Davidson ler i sin himmel)
kan man sätta upp det ekvivalenta schemat för 6V6 utgångssteget, utgångstransformatorn med varvtalsomsättning+förlustresistanser samt den lågohmiga högtalaren.

Då finner man att av de c:a 2 W som LF-steget kan lämna som mest blir det endast 20-25 mW kvar åt högtalarspolen, vilket är en rätt diskret ljudvolym.
 
Har ni tips på leverantörer av elektrolyter med höga volttal (450 V) med ganska låga kapacitanser (10-20 uF)?
Det räcker säkert med 400 V, du finner nog det du behöver hos www.bhiab.se i Nyköping (rubriken Div. komponenter) och www.electrokit.com i Malmö.
Lennart
 
Har ni tips på leverantörer av elektrolyter med höga volttal (450 V) med ganska låga kapacitanser (10-20 uF)?
Det räcker säkert med 400 V, du finner nog det du behöver hos www.bhiab.se i Nyköping (rubriken Div. komponenter) och www.electrokit.com i Malmö.
Lennart

Ska man ändå lägga ner arbetet på att renovera en så här pass fin radio, så skulle jag nog rekommendera att man använder nya komponenter från renommérade tillverkare, och inte rena billighetsgrejer/överskottsmateriel. Specifikt elektrolytkondensatorer är också bra om de inte har legat "på hyllan" i flera år...

Ett bra tecken brukar vara att tillverkare och typbeteckning finns tydligt angivna, och att tillverkarens datablad finns tillgängligt att ladda ner.

Att hålla sig till de ursprungliga specifikationerna så långt det går (spänning, kapacitans, etc) är också oftast att rekommendera...

:)
 
Last edited:
Det är väldigt få elektrolyter i en SP-600.
Den mest kritiska är C161, filterkondensatorn för + 250 V.
Om det blir kortslutning i någon av dess sektioner så riskerar man att likriktarröret, nättransformatorn eller båda blir förstörda.

De andra elektrolyterna,C128, C151, C158, C159 och C160 lever ett jämförelsevis ombonat liv och ger sällan upphov till problem men man kan byta dem ifall de förlorat kapacitansen.

Elektrolytkondensatorer är mycket riktigt "färskvara" och man ska nog inte använda sådana som legat lagrade i mer än 10-15 år.
Moderna elektrolyter är både mindre och bättre än de som fanns för 60-70 år sedan.

En utredning i ämnet finns här:


Det finns även några metallkapslade papperskondensatorer i SP-600, C128 A/B och de kan få läckage. Dock är den kvalitet som Hammarlund använde betydligt bättre än den "kristidskvalitet" som fanns i WW2-produktion.

I rent självförsvar ska man kanske hålla koll på C149, eftersom läckage i den leder till ett "plågsamt slut" för 6V6 och kanske även utgångstransformatorn T7.
 
Fischer&Tausche gör bra elektrolytkondensatorer, och är en av de få
kvarvarande tillverkarna i Europa av högvoltselektrolyter.

Dock ser jag det som ett utslag av "Audiophoolery" att försöka välja elektrolytkondensatorer efter "tonal kvalitet" eller färg på höljet.

Sådant borde kvalificera till att bli satt under förmyndare...
 
;) Jag tänkte mer på mekaniskt utförande, µF och V och sådant - samt om det fanns nån tillverkare man kände till...
 
Det är väldigt få elektrolyter i en SP-600.
Den mest kritiska är C161, filterkondensatorn för + 250 V.

De andra elektrolyterna,C128, C151, C158, C159 och C160 lever ett jämförelsevis ombonat liv och ger sällan upphov till problem men man kan byta dem ifall de förlorat kapacitansen.

I rent självförsvar ska man kanske hålla koll på C149, eftersom läckage i den leder till ett "plågsamt slut" för 6V6 och kanske även utgångstransformatorn T7.
Tack för styrning. Tolkar jag dig rätt att jag endast skulle byta ut dessa fåtal kondensatorer och låta resten vara? Jag bifogar några bilder som inspiration.

Volymen i höglalaren blev betydligt bättre efter att jag testat mig fram med en impedanstransformator. Det betyder att jag nu är "rimligt" nöjd med funktionen i detta originalutförande och att det nu återstår elektrisk och kosmetisk renovering.
 

Attachments

  • 54164525240_27afc6fed7_c.jpg
    54164525240_27afc6fed7_c.jpg
    188,5 KB · Views: 26
  • 54164378789_61168bc0c2_c.jpg
    54164378789_61168bc0c2_c.jpg
    160,9 KB · Views: 27
  • Screenshot 2024-11-25 192237.png
    Screenshot 2024-11-25 192237.png
    361,7 KB · Views: 28
  • 54164522415_9fa7df1248_c.jpg
    54164522415_9fa7df1248_c.jpg
    164,5 KB · Views: 28
Har inte hunnit fin-titta på de hittills i tråden nämnda elektrolyterna, (hur stora de är elektriskt/mekaniskt och hur mycket plats det finns) men nuförtiden finns det ju plastfilmskondensatorer i rejäla värden, om än i annan formfaktor. Till exempel den stora multielektrolyten (3x20uF/450V) borde rimligen gå att ersätta med tre plastfilmskondensatorer, så behöver man aldrig mer ha några elektrolytkondensatorrelaterade bekymmer.

Någon sorts adapter för monteringen behöver ju tillföras, ett kretskort för åndamålet eller några listigt placerade lödstöd skulle kunna fungera. Detta blir ju dock någon sorts "modd" och frångår originalutförandet, så man får väl tänka sig för lite först. Att slippa elektrolyter är ju ändå en medelstor fördel, så med lite finess och eftertanke kanske det kan vara genomförbart?

:)
 
Den stora elektrolyten i bild 3 är den som har högst prioritet.
Om det blir kortslutning i den så går åtskilligt mer sönder.
De andra elektrolyterna har mindre betydelse, men det kan bli brum
om kapacitansen minskar för mycket.
di

Andra kondensatorer i SP-600 är mycket åldringsbeständiga, speciellt
de keramiska. Sedan finns det glimmerkondensatorer som inte heller
är särskilt åldringsbenägna.

Att det blev högre volym med en högtalartransformator är föga förvånande.
 
Andra kondensatorer i SP-600 är mycket åldringsbeständiga, speciellt
de keramiska. Sedan finns det glimmerkondensatorer som inte heller
är särskilt åldringsbenägna.
Tack. Jag noterar dock att författaren till artikeln nedan förespråkar ett betydligt mer omfattande utbyte av kondensatorer (se sektionen ”What needs to be taken apart”). Är hans utgångspunkt en äldre version där min version redan har en hög andel keramiska kondensatorer?

 
Tack. Jag noterar dock att författaren till artikeln nedan förespråkar ett betydligt mer omfattande utbyte av kondensatorer (se sektionen ”What needs to be taken apart”). Är hans utgångspunkt en äldre version där min version redan har en hög andel keramiska kondensatorer?

Ja, det är nog mycket sannolikt, det är elektrolyter i första hand (och papperskondensatorer som mycket god tvåa eller kanske tillochmed delad förstaplats...) som generellt bör misstänkas/kontrollmätas/bytas.

Keramiska kondensatorer är snarare ett exempel på motsatsen, de är mycket sällan ett problem ur åldringssynpunkt.

(Det finns dock undantag åt båda hållen, men det är kanske lite långsökt i det här sammanhanget...)
 
Det som beskrivs är behovet av att byta de ingjutna papperskondensatorer, antingen grå eller svarta, vilka förekom i de första och längsta produktionsserierna av SP-600. Dessa kondensatorer har stora läckströmmar och vanligen slutar apparaten att fungera.
Keramiska kondensatorer är betydligt bättre, och behöver inte bytas regelmässigt.

Skulle det visa sig att man behöver byta en keramisk avkopplingskondensator är Philips gula axiella polyesterkondensatorer
eller polypropylen d:o ett bra val. De har så låg induktans att den är svår att mäta.

1732563486270.png

När jag bytte ut papperskondensatorerna i tre SP-600 för dryga 20 år sedan använde jag sådana, köpte 250 st på BHIAB för mindre än en krona/st.
 
Uppdatering 28 nov
Nu har jag fått tid till en mer noga inspektion av undersidan. Syftet med min renovering är att renovera, och vid behov återställa, radion i så nära kosmetiskt originalskick som möjligt. Det betyder att vid utbyte av kondensatorer vill jag, om möjligt, gå den långa vägen och återanvända höljena på originalkondensatorerna.

Vid genomgången har jag hittills funnit följande:
1. Sannolikt har det funnits en bottenplåt som täcker hela undersidan. Det finns totalt 7 vinkeljärn med gängade hål, vilket skulle passa bra för en plåt som skärmar av hela undersidan. Möjligen minskar behovet av bottenplåten när radion är installerad i sitt "cabinet", men helst skulle jag vilja tillverka en ny plåt.

2. Skyddskåpan till den stora bandväljartrumman sitter bara fast med 2 skruvar, trots att den är gjord för att sitta fast med totalt 15 skruvar (se gröna ringar på bild). Rent mekaniskt borde det inte ha betydelse, men kanske det på marginalen har betydelse för avskärmningen?

3. Det saknas en kåpa för att skärma av 3,5 Mhz-oscillatorn, vilken kallas T9. Skruvhålen för att sätta fast en sådan syns tydligt, se röd fyrkant för den sektion som ska symmas i skärmkåpan och tre av de fyra synliga skruvhålen. Jag ser ingen uppenbar anledning för att inte ha kåpan, så jag antar att en tidigare pulare glömt att sätta tillbaka den. Jag avser att tillverka en ny.

4. En kondensator, den keramiska kondensatorn C102, hänger löst i luften (se lila oval på fotot och orange ring på kretsschemat). Den borde vara ansluten till omkopplaren för höga/låga band. Jag tror inte funktionen är kritisk, kanske är den bara tänkt för avkoppling av höga frekvenser. Min undran kan vara om det skulle finnas något skäl att inte låta den vara ansluten, men sannolikt är den nog bara lossad av misstag och ska därför återanslutas.

5. Nätanslutningen (högst uppe till vänster, orange oval) är nu gjord med en sladd som är fastlödd på originalkontakten. Visst funkar det, men snyggt är det inte. Helst skulle jag vilja få tag på en stickkontakt som passar i chassikontakten, men det kanske blir en utmaning. Finns det en poäng att skyddsjorda en radio som denna med jorden till chassit? Rent säkerhetsmässigt skulle nyttan kanske bara vara marginell, då nätanslutningens bägge poler går i princip direkt till transformatorn utan någon galvanisk koppling till varken chassit eller resten av konstruktionen. Men riskerar det att uppstå andra oönskade effekter vid en skyddsjordning?

6. Axeln till avstämningsratten (orange rektangel) är något skev, vilket gör att jag behöver montera loss hela den konstruktionen och antingen räta axeln eller tillverka en ny.

7. En tydlig modifikation är gjord jämfört med originalutförandet, och det är att skydda de två ledarna som utgör signalvägen mellan MF-steget T1 och röret V7 med en kopparflätad skärm. Kopparskärmen syns tydligt där den går huvudsakligen horisontellt, genom bandväljartrumman, i bildens nedre del. Originalutförandet var sannolikt att dra dessa kablar (sannolikt tvinnade) tillsammans med resten av kabelhärvan på ovansidan av bandväljartrumman, men denna modifikation känns spontant som en förbättring och får nog därför vara kvar. Se lila färgade ledningar i det bifogade kretsschemat.

8. Byte av alla elektrolyter - C128, C129A/B, C151, C158, C159, C160 och naturligtvis filterkondensatorerna C161 (orange ringar).

9. Byte av tre cylindriska kondensatorer som jag känner mig osäker med - C137, C144 och C163 (orange ringar)

10. Byte av kopplingskondensatorn till slutsteget som en extra försäkring - C149 (röd oval)

11. Slutligen noga rengöring och bortslipning av några små rostangrepp.

Kom gärna med glada inspel!
 

Attachments

  • Undersida28nov.jpg
    Undersida28nov.jpg
    1,8 MB · Views: 35
  • 54170545571_b6d902e969_k.jpg
    54170545571_b6d902e969_k.jpg
    749,6 KB · Views: 35
  • schemautdrag.jpg
    schemautdrag.jpg
    96,8 KB · Views: 35
Uppdatering 28 nov
Nu har jag fått tid till en mer noga inspektion av undersidan. Syftet med min renovering är att renovera, och vid behov återställa, radion i så nära kosmetiskt originalskick som möjligt. Det betyder att vid utbyte av kondensatorer vill jag, om möjligt, gå den långa vägen och återanvända höljena på originalkondensatorerna.

:D!

Vid genomgången har jag hittills funnit följande:
1. Sannolikt har det funnits en bottenplåt som täcker hela undersidan. Det finns totalt 7 vinkeljärn med gängade hål, vilket skulle passa bra för en plåt som skärmar av hela undersidan. Möjligen minskar behovet av bottenplåten när radion är installerad i sitt "cabinet", men helst skulle jag vilja tillverka en ny plåt.

Har nånstans läst att SP-600 som levererades med/i originallåda, inte hade någon bottenplåt monterad från början. Kan detta vara fallet, går det att se spår om någon plåt nånsin varit monterad?

5. Finns det en poäng att skyddsjorda en radio som denna med jorden till chassit?

JA ;) en sån här apparat skall vara skyddsjordad, med chassit galvaniskt förbundet med elnätets PE/gulgrön, av personsäkerhets-/elsäkerhetsskäl.

:)
 
Uppdatering 28 nov
Nu har jag fått tid till en mer noga inspektion av undersidan. Syftet med min renovering är att renovera, och vid behov återställa, radion i så nära kosmetiskt originalskick som möjligt. Det betyder att vid utbyte av kondensatorer vill jag, om möjligt, gå den långa vägen och återanvända höljena på originalkondensatorerna.

Vid genomgången har jag hittills funnit följande:
1. Sannolikt har det funnits en bottenplåt som täcker hela undersidan. Det finns totalt 7 vinkeljärn med gängade hål, vilket skulle passa bra för en plåt som skärmar av hela undersidan. Möjligen minskar behovet av bottenplåten när radion är installerad i sitt "cabinet", men helst skulle jag vilja tillverka en ny plåt.

2. Skyddskåpan till den stora bandväljartrumman sitter bara fast med 2 skruvar, trots att den är gjord för att sitta fast med totalt 15 skruvar (se gröna ringar på bild). Rent mekaniskt borde det inte ha betydelse, men kanske det på marginalen har betydelse för avskärmningen?

3. Det saknas en kåpa för att skärma av 3,5 Mhz-oscillatorn, vilken kallas T9. Skruvhålen för att sätta fast en sådan syns tydligt, se röd fyrkant för den sektion som ska symmas i skärmkåpan och tre av de fyra synliga skruvhålen. Jag ser ingen uppenbar anledning för att inte ha kåpan, så jag antar att en tidigare pulare glömt att sätta tillbaka den. Jag avser att tillverka en ny.

4. En kondensator, den keramiska kondensatorn C102, hänger löst i luften (se lila oval på fotot och orange ring på kretsschemat). Den borde vara ansluten till omkopplaren för höga/låga band. Jag tror inte funktionen är kritisk, kanske är den bara tänkt för avkoppling av höga frekvenser. Min undran kan vara om det skulle finnas något skäl att inte låta den vara ansluten, men sannolikt är den nog bara lossad av misstag och ska därför återanslutas.

5. Nätanslutningen (högst uppe till vänster, orange oval) är nu gjord med en sladd som är fastlödd på originalkontakten. Visst funkar det, men snyggt är det inte. Helst skulle jag vilja få tag på en stickkontakt som passar i chassikontakten, men det kanske blir en utmaning. Finns det en poäng att skyddsjorda en radio som denna med jorden till chassit? Rent säkerhetsmässigt skulle nyttan kanske bara vara marginell, då nätanslutningens bägge poler går i princip direkt till transformatorn utan någon galvanisk koppling till varken chassit eller resten av konstruktionen. Men riskerar det att uppstå andra oönskade effekter vid en skyddsjordning?

6. Axeln till avstämningsratten (orange rektangel) är något skev, vilket gör att jag behöver montera loss hela den konstruktionen och antingen räta axeln eller tillverka en ny.

7. En tydlig modifikation är gjord jämfört med originalutförandet, och det är att skydda de två ledarna som utgör signalvägen mellan MF-steget T1 och röret V7 med en kopparflätad skärm. Kopparskärmen syns tydligt där den går huvudsakligen horisontellt, genom bandväljartrumman, i bildens nedre del. Originalutförandet var sannolikt att dra dessa kablar (sannolikt tvinnade) tillsammans med resten av kabelhärvan på ovansidan av bandväljartrumman, men denna modifikation känns spontant som en förbättring och får nog därför vara kvar. Se lila färgade ledningar i det bifogade kretsschemat.

8. Byte av alla elektrolyter - C128, C129A/B, C151, C158, C159, C160 och naturligtvis filterkondensatorerna C161 (orange ringar).

9. Byte av tre cylindriska kondensatorer som jag känner mig osäker med - C137, C144 och C163 (orange ringar)

10. Byte av kopplingskondensatorn till slutsteget som en extra försäkring - C149 (röd oval)

11. Slutligen noga rengöring och bortslipning av några små rostangrepp.

Kom gärna med glada inspel!
För att ta punkterna i ordning;

1. Bottenplåten saknas mycket riktigt, men det har ingen direkt betydelse.
Har jämfört apparater både med och utan bottenplåt men aldrig märkt någon skillnad. Vill man så är det bara att göra en, gärna av kadmierad järnplåt för att efterlikna originalet.

2. Samma här, hur många skruvar skyddskåpor sitter med har ganska liten betydelse. Dock är det bra med många jordpunkter för skärmningen skull.

3. Däremot är det bra om 3.5 MHz oscillatorn är riktigt skärmad.
På frekvenser över 8 MHz kan man annars lätt höra heltalsmultiplar av 3,5 MHz som spurious-signaler.

4. Denna kondensator sitter som avkoppling på 250 V matningen till HF-delen och första MF. Kretsarna har många avkopplingar på sig, varför en mer eller mindre gör lite skillnad. Löd dit den så att det inte riskerar att bli kortslutning.

5. Det är livsfarligt att ha nätsladden ansluten på det viset, utan varken dragavlastning eller skyddsjord. Om man är envis så går sladdhonan
AN-3108B-18-3S att hitta, den nytillverkas men kostar lika mycket som mottagaren. Hittar man ingen kontakt så byt ut chassiedonet till en IEC-brunn, eller till någon rund chassiekontakt som passar i hålet, som är oförväxelbar och avsedd för nätspänning. Observera också att man aldrig får ha nätspänning åtkomlig i en urdragen hankontakt.

6. Krökta avstämningsaxlar är rätt vanligt, men kan riktas på plats när man värmer med värmepistol eller liten gasolbrännare. Ta det försiktigt och håll utkik efter kablar mm i närheten så att man inte bränner eller smälter dem.

7. Låt skärmen sitta kvar. Den förbättrar mottagarens stabilitet lite och kan minska antalet spurious-signaler.

8, 9 och 10. Byt de kondensatorer som ser "misstänkta ut" men byt inget i onödan om de är bra elektriskt.

11. Slipa försiktigt så att inte slipdamm som är elektriskt ledande kommer in i mottagaren. Använd aldrig stålull av samma orsak.
 
Detta är nog en av de bästa trådarna på mycket länge. Jag läser och lär mig med stort nöje.
Mvh Chalmers K-94 (för det är väl examensåret vi anger? Annars K-90.)
 
Back
Top