Horisontell Delta Loop

Spontant kommer jag att tänka på vägens bombering, dvs. vägbanans lutning från mitten mot sidorna. Avsikten med att inte tillåta en plan yta är att då riskerar man vatten stannar på vägbanan vilket försämrar väggreppet. Har bara stött på projekteringen av en enda "väg" utan bombering. Det var Mittsverigebanan utanför Härnösand, en racingbana för tävling. Där ansågs bomberingens konvexa yta kunna vara till hinders för extremt lågt byggda bilar.

En felaktigt utförd ojämn bombering kan ge upphov till att fordon börjar uppträda svajigt och förlora väggreppet på ett eller flera hjul. Finns det då dessutom vatten eller is på vägen kan det få vådliga konsekvenser.

(Mea culpa. Föråt för OT. Men så är det ju här på Ham, man finner något sidospår intressant och gör en utflykt.)
 
Och jag som trodde att vägen följde gamla tiders kostigar, och därmed fick kurvor och böjar.

Eller att vägdirektören hade en finger utanför linjalen när han drog ut sträckan.

Då kan man förstås fundera på varför kossorna, och vilda djur oxo väljer oraka vägar.

de
FPD
 
Aaah, Lasse, det var nog på den raksträckan jag nickade till på väg upp mot Ljusdal!
 
Idag har jag provat loopen lite mer på 40 meter. Körde ett riktigt DX strax efter lunch: SM7CBS/m i FF 3325!!! ;-)

Sedan har det under dagen på 40 meter droppat in CT9/CT1FFU, JT1CO, VK2DX, VK3GDM, A45XR, LU1ICX, VU2AVG, IS0ESG och för en stund sedan W1UE i loggen. Är fortfarande inte säker på att loopen går bättre än vertikalen på 30 och 40m, måste nog ha båda uppe och göra A/B-jämförelser. Är samtidigt lite förundrad över att s-metern står på noll där det inte ligger några stationer och sänder. S-metern står på noll till och med när jag slår på preamp, trots det kör jag diverse DX. Konstigt! Är det skumma konditioner just nu?
Sture
 
Ja det var kul att Du ropade upp mig Sture! Jag befann mig vid Horns Kungsgård på norra Öland vi det tillfället. Stark som attan var Du också! Det märks att Du är förtjust i loopen och att Du experimenterar med matarlängden så framgångsrikt är ju intressant.

Dina vertikaler kommer ju ibland att vara bättre om inte annat därför att den har vertikal polarisation. I långa loppet kommer loopen att bli din favorit...tror jag.

Din loop är misstänkt lågmäld och ändå kör Du dx säger Du.
Precis den kommentaren har jag fått från andra loopbyggare. Det gäller särskilt i de fall då man har lyckats placera loopen ett stycke från huset.
Jag tror placeringen bidrar till "tystheten" eftersom loopen då hamnat utanför den s.k. induktiva närzonen som Janne, SM5AQW, så träffande skriver om. Hans artikel finns i ESR:s bikliotek.
Är det inte också så att slutna loopar är kända för att vara "tysta" och vertikaler "brusiga"!?
Jag misstänker att din hjärna fortfarande har vertikalens "brusstandard" som referens?
Vad tror Du själv?

Hälsningar
Tore SM7CBS
 
Har utan att ha teknisk bevisföring samma subjektiva upplevelse. Med en avstämd dipol får jag mer QRN än med en horisontal loop. Lika subjektivt upplever jag att jag kör mer DX på loopen. Kanske en produkt av en vilja av att merarbetet med att hänga loop betalar sig? Att loopen är mer användbar är också en faktor som spelar in. Hursomhelst är det subjektiva intrycket att mer tråd i luften lönar sig.
 
SM7CZR skrev "Oh, lucky man! "

Jo, men jag har också gjort en avstörarresa sedan jag började reaktivera mig som radioamatör för några år sedan. Jag har placerat ett oräknerligt antal ferriter på diverse sladdar i vårt hus. Jag har också som preventiv åtgärd varnat alla grannar för att köpa plasma-TV, eftersom det ryktas att sådana TV sänder ut strålning som kan vara farlig (för radioamatörer). När sonen flyttade lät jag honom ta med en förpestande Samsung LCD-TV. Min fru tyckte det var generöst av mig, och vi införskaffade en lite dyrare SONY LCD-TV, som visade sig vara så gott som störningsfri! :)

Men, min 100m-loop är placerad rakt ovanför huset, fast ca 18-20 meter upp då. Jag tänker att det borde innebära att störningar från huset borde fångas upp mycket väl av antennen. Men, som sagt det är ganska tyst. Kanske har jag fel på mottagaren? :confused: Samtidigt tror jag inte det då jag några gånger hört DX-stationer ligga och ropa CQ utan att någon annan svarar.

Sture
 
"Oh, lucky man! "

s-matchen är inte klar, behöver ha tag på rattar till vridkondingen och rullspolen, då sådana saknas i junkboxen. Att vrida med polygrip är inte så kul. Får invänta lämplig loppis.

Med anledning av CBS uttryck "Hur otänkt får man vara?" delger jag följande:
Jag har under några månader använt min triangelloop gjord av 100 m FK 1,5 matad med ca 27 meter blompinnestege á 574 ohm, avstämt med en KW107 SUPERmatch. Ett problem med antennavstämningsenheten har varit att den är lite på gränsen ndg effekttåligheten, dvs det kan bli överslag i kondingen i ogynnsamma fall då jag kör ca 800 W. Sedan ca en vecka har jag istället för KW107-tunern kört med en Drake MN-2000 kompletterat med en 50/200 BALUN på utgången. Den tål uteffekten utan överslag och går att stämma av på alla band. Samtidigt verkar jag ha fått någon ny störning som drog upp s-metern till S-3 på 40mb och i CW smalt läge. Jag drog igång störningsjakten, genom att slå av alla husets apparater en efter en. Lite bättre blev det då jag slog av TV-anläggningen som är på andra sidan väggen från mitt radiorum. Men, störningen fanns till viss del kvar. "Aha, någon granne har skaffat någon ny störsändare!". Då slog det mig att det kanske berodde på att jag bytt antennavstämningsenhet. Slet bort Drake-tunern+balun och tillbaka med KW107. Japp, störningsfritt igen. Kunde slå på alla apparater inkl TV-n. Störningsfritt!!! CBS sa: "Kom ihåg att jämföra i mottagningsläge, med hörlurarna på!"

Drake MN-2000 är ett gediget bygge, av typer pi+C, KW107 är vad jag förstår en Z-match. Tydligen blir det bättre balans med Z-matchen, än med piC-tunern+balun! Eller kan det bero på något annat?

SM5DXV Sture
 
Den mest sannolika förklaringen är att CM-undertryckningen i Z-matchen på låga frekvenser är bättre än i MN-2000 + balun.

En Z-match förlitar sig på induktiv koppling mellan resonanskrets och "link", och på låga frekvenser där strökapacitanserna ännu inte får ett påtagligt inflytande blir undertryckningen av likfasiga strömmar på matarledningen mycket stor.

50:200 ohms balunen förlitar sig däremot på primärreaktansen i lindningarna för att
erhålla CM-undertryckning. På "låga" frekvenser är det högst troligt att den inte räcker till för att undertrycka likfasiga strömmar.


Problemet verkar bero på att det uppstått elektrostatisk koppling mellan husets elnät och antennen så att CM-strömmar finns på matarledningen. Om orsaken vore differentiella strömmar skulle situationen inte ha förbättrats med Z-matchen.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Tack för info, K-A!

Använder nu en Guanellabalun på en kärna. Finns det förslag på hur denna ska ändras eller kompletteras för att bättre hindra CM på låga frekvenser (tillsammans med MN-2000)?

Det där med elektrostatisk koppling mellan husets elnät och antennen skulle jag gärna få förklarat. Ena hörnet av loopen är ca 10 meter över inkommande luftledningen för elen. Elen i radiorummet har uttag med skyddsjord. På andra sidan väggen finns uttagen för TV-anläggningen, utan skyddsjord, sannolikt på samma fas och samma ledare. Varken TV-n eller någon av de andra apparaterna där har (behov av) skyddsjord.

Alla koaxer från olika antenner inkl den från tunern kopplas ihop via en Alpha Delta koax-omkopplare. Där sitter alla skärmar ihop.

Att ha en obalanserad tuner som MN-2000, med en balun efter är förstås inte en optimal lösning, eftersom det är allehanda impedanser på olika band och som inte alltid är nära 200 ohm resistivt. Men kanske går störningsproblematiken ändå att åtgärda?

Sture
 
Det går åt fler lindningsvarv i balunen för att kunna få upp primärreaktansen.

Detta är tyvärr rakt emot vad som är optimalt för högre frekvenser, eftersom läckinduktanserna och lindningsinduktanserna får ett allt större inflytande där.

Den "elektrostatiska kopplingen" kan kanske bäst belysas med att man tänker sig
elnätet, dvs utsidan på alla kablar som på något sätt är förbundna med husets installationer, som en kondensatorplatta. Den andra kondensatorplattan består av loopen med matarledning.

Eftersom avståndet mellan huset och antennen är litet i förhållande till våglängden
kan man förenkla modellen till att kopplingen via denna kapacitans kommer att vara dominerande, och att störströmmarna kan fördela sig på antennen i stort sett samtidigt (ett "kvasistationärt villkor"). Då kommer en given störström ha ungefär samma fas på ömse sidor av matningspunkten, och därmed uppträder denna som en common-mode ström som har grovt räknat samma amplitud och fas på varje bransch av matarledningen.

Om CM-impedansen inte är tillräckligt hög kommer strömmarna till sist in i mottagaringången.
Det är mycket svårt att angripa detta problem bredbandigt.

Möjligen skulle någon form av avstämd balun där man använder någon form av resonansvillkor för att få upp CM-impedansen fungera, men då har man infört en krets till att justera.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Äntligen har jag haft läge att återuppta försöken med min triangelloop, gjord av 100 meter FK 1,5. Den matas med ca 27 meter högohmig stege (574 ohm enl AOM) och en s-match bestående av rullspole max 30 uH (ca 40 varv) och vridkondensator max 240 pF, däremellan en T225A-2 med diverse varv enligt tidigare råd. Efter givmild komponentsponsring av SA5BJM och SM5CQR har jag nu också provkört s-matchen på labbänken.

Det är en jädrans massa vevande på rullspolen för att hitta rätt. Förvånande lite av rullspolen används. Inte ens på 1,8 MHz används mer än 11 varv av de 40. (?) Är det någe fel, månntro?

I övrigt hittills:
på 14 MHz, ca 4 varv på rullspolen, minimumläge på vridkondingen.
på 10 MHz, ca 4-5 varv på rullspolen, minimumläge på vridkondingen.
på 7 MHz, 6 varv på rullspolen och ca halva ytan på vridkondingen, vilket borde motsvara ca 120 pF.
på 3,5 MHz ca 6 varv på rullspolen, fullt på vridkondingen parallellt med en 250 pF fast konding, vilket borde motsvara ca 490 pF. Kopplar jag in fast konding på 500 pF och minsta C på vridkondingen blir det för mycket! Typiskt!
på 1,8 MHz, ca 11 varv på rullspolen, en fast konding på 500 pF och ca en fjärdedel av ytan på vridkondingen, alltså ca 60 pF och totalt 560 pF.

Verkar detta rimligt? Jag tycker det är skumt att så lite av rullspolen används. Kanske lika bra att göra en mindre spole med några uttag.

Jag har fulkört lite lågeffekt här och där, för att stämma av. Ursäkta! När jag började lyssna på 1,8 MHz hörde jag några JA, en BA och en VE. Så, antennen verkar funka även på 1,8 MHz.

I nuläget ligger allt uppkopplat på en skärbräda. När jag försökte ropa på kinesen hoppade krokodilklämmorna loss! Fortsättning följer och goda råd mottages tacksamt!

Sture
 
Jag kanske ska tillägga att störningarna vid mottagning verkar vara ungefär som med z-matchen, alltså inte så farligt mycket. Nu lyssnande på 1819 kHz utan preamp på TS-590 är det s0 med CW-filtret och ca s2-3 med SSB-filtret.
 
SA5A said:
Äntligen har jag haft läge att återuppta försöken med min triangelloop, gjord av 100 meter FK 1,5. Den matas med ca 27 meter högohmig stege (574 ohm enl AOM) och en s-match bestående av rullspole max 30 uH (ca 40 varv) och vridkondensator max 240 pF, däremellan en T225A-2 med diverse varv enligt tidigare råd. Efter givmild komponentsponsring av SA5BJM och SM5CQR har jag nu också provkört s-matchen på labbänken.

Det är en jädrans massa vevande på rullspolen för att hitta rätt. Förvånande lite av rullspolen används. Inte ens på 1,8 MHz används mer än 11 varv av de 40. (?) Är det någe fel, månntro?

I övrigt hittills:
på 14 MHz, ca 4 varv på rullspolen, minimumläge på vridkondingen.
på 10 MHz, ca 4-5 varv på rullspolen, minimumläge på vridkondingen.
på 7 MHz, 6 varv på rullspolen och ca halva ytan på vridkondingen, vilket borde motsvara ca 120 pF.
på 3,5 MHz ca 6 varv på rullspolen, fullt på vridkondingen parallellt med en 250 pF fast konding, vilket borde motsvara ca 490 pF. Kopplar jag in fast konding på 500 pF och minsta C på vridkondingen blir det för mycket! Typiskt!
på 1,8 MHz, ca 11 varv på rullspolen, en fast konding på 500 pF och ca en fjärdedel av ytan på vridkondingen, alltså ca 60 pF och totalt 560 pF.

Verkar detta rimligt? Jag tycker det är skumt att så lite av rullspolen används. Kanske lika bra att göra en mindre spole med några uttag.

Jag har fulkört lite lågeffekt här och där, för att stämma av. Ursäkta! När jag började lyssna på 1,8 MHz hörde jag några JA, en BA och en VE. Så, antennen verkar funka även på 1,8 MHz.

I nuläget ligger allt uppkopplat på en skärbräda. När jag försökte ropa på kinesen hoppade krokodilklämmorna loss! Fortsättning följer och goda råd mottages tacksamt!

Sture
Click to expand...

Löd fast krokodilklämmorna så dom inte kan lossna ;-)
 
Intressant Sture!
Jag har nu använt min 120m horisontella deltaloop tillsammans med S-match, byggd med rullspole och vakuumkonding, sedan i november förra året.

Det blir mycket vevande med dessa komponenter, då utväxlingen är förhållandevis stor. Jag har samma erfarenhet som du, att förvånansvärt liten del av rullspolen används. Efter att ha försett avstämmaren med indexskalor för L och C, går det numera väldigt snabbt att byta band.

Känslan är att antennen fungerar utmärkt som allroundantenn - även för DX på 80m, där den sägs vara en "molnvärmare". Men även om "energipeaken" är riktad rakt upp, finns en betydande del utstrålad energi i lägre vinklar! På 160m är den aningen sämre än referensdipolen, vilket väl inte är så konstigt då loopen blir lite för kort för detta band.

Har däremot inte kunnat påvisa att mottagningen blir tystare eller störningsfriare jämfört med mina referensdipoler för 160 och 80m, vilket möjligen då kan bero på att loopens ena hörn är nära huset då den är fäst i maströr på skorstenen, c:a 5m över taknocken. Av praktiska skäl matar jag även antennen rakt ovanför husets gavel.
Matarledningen utgörs av öppen stege som avslutas med ett par meter exponentiell ledning innan den övergår i 300 ohms bandkabel sista biten in genom fönstret och till S-matchen. Precis som du lyssnar jag med en TS-590.

73/Lasse
 
Tack för info, Lasse!

Kör du de högre frekvensbanden också, 18, 21, 24 och 28 MHz? Gissningsvis behövs då ännu färre varv på spolen och lägre C. Jag får nog prova och koppla bort en sektion från min vridkonding (som för närvarande är 2x120pF med okänt minimivärde). Ja, eller seriekoppla då ...

När det gäller tystare mottagning vet jag inte om det är skillnad på denna s-match jämfört med z-matcken. Dock är Drake MN-2000 med guanellabalun 50:200 ett sämre alternativ.

Sture
 
Last edited:
SM3BDZ said:
Intressant Sture!

Känslan är att antennen fungerar utmärkt som allroundantenn - även för DX på 80m, där den sägs vara en "molnvärmare". Men även om "energipeaken" är riktad rakt upp, finns en betydande del utstrålad energi i lägre vinklar! På 160m är den aningen sämre än referensdipolen, vilket väl inte är så konstigt då loopen blir lite för kort för detta band.
73/Lasse
Click to expand...

På landet har jag en liknande loop, 135m stegmatad. Loopen sitter på runt 18m höjd.

Har gjort samma iaktagelser som du gör. har även en kvartsvågs vertikal för 80m, det är ett jordspett nedslaget i en våtmark och en 20 meters tråd som hänger i en isolator på en lina mellan två träd. Har med två stationer kopplade till var sin antenn lyssnat "binauralt" på samma stationer. De avlägsna signalerna är ungefär lika starka men loopen tar även in de mer lokala stationerna vilket i och för sig är en nackdel vid DX.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top