Icom HM-36 kinesisk kopia

SM-20 har varken CPU, LCD, USB, Firewall, Nätverksanslutning eller RS-232.
Inte ens eleketretkapseln är digital där.

Däremot en tryckskillands-eleketret vilket ger god riktverkan.
I foten en förstärkare med lätt skärpning av frekvensområdet vi jobbar med.
En bra mic som aldrig, mig veterlgen, har varit föremål för modifeiringar eller utalanden som "HORRIBLE".
SM-20 rekommenderas i originalskick.

Pratar man för nära blir det dock att låta illa, det är ju en tryckskillandsmikrofon och tal nära, under 5 cm resulterar i att principen med tryckskillandsupptagande förstörs.
Rätt talasvånd ä 10 - 30 cm.
För de som är vana vid andra bordsmickar som måste lyftas upp och talas på 2 cm håll kan det var svårt att vänja sig med 20 cm avstånd.
Micken ställs bakom loggboken. Ja ja, kladdlappen då. (A4 format)


Pratet som nämnt här om Asiaters ljusa röst håller jag inte med om. Detta begrepp kom till på 27 MHz tiden då många mickar till dessa var dåliga dynamiska kapslar.
Den diskant vi vill ha är SSSS och FFF ljuden, och har inget med världsdelens röster att göra.



de
FotPeDahl
 
SM0GLD:

"Givetvis kör jag med digitalkondensator där så krävs :D"

Digital konding betyder väl att den är bipolär ? :cool:
Då inställer sig frågan: ska + vändas mot mikelementet eller mot riggen ?:D

PS: Hur var det nu med SM-20 ? Kör den med analogt bredband ? :rolleyes:

Sparky

Jag ger mig, detta blir för komplicerat för en simpel analogtekniker:rolleyes:

/Micke
 
SM0GLD:

Då är du i gott sällskap ! :D

SM4FPD:

Verkar som om SM-20 saknar det mesta ! :D

Skämt åsido, nu till mera seriöst innehåll:
Min HM-36 har ett 22 k (som många andra efter vad jag sett i alla länkar om modifieringar).
Enligt scheman ska det vara ett 2 k, både i HM-12 och HM-36.
Du föreslår att prova med 33 k eller 47 k. Är det något du provat, eller tänkte du bara fel ?

En länk (K5WHR) behöll kondingen på 0,22 uF, men bytte motståndet mot ett på 1 k. Det gav mera punsch i hans IC-718.
Nu är det ju inte riktigt det vi är ute efter här, utan att åstadkomma ljusare ljud i en IC-7200.

Både HM-12 & HM-36 innehåller ju lite fler komponenter, men "basickretsen" med 2 k återkommer i alla versioner. Samt att 0,22 uF i nya miken är en 0,33 uF i äldre versioner.

Jag är inte riktigt beredd ännu att ta fram lödkolven. Jag har dock öppnat miken plus lyft på kortet, för att se att inget dolde sig på baksidan (det gjorde det inte, om någon undrar).

Några som kan verifiera det här, ifall jag missförstått något ?

Sparky
 
HM12 har ett electretelement med 3st anslutningar.
2k matar elementet och 0,33uF kopplar ut signalen.
Micelementet får sin matning från +8V och endast kondingen ligger i signalvägen.

HM36 har ett electretelement med 2st anslutningar.
22k matar elementet och paralellt en konding på 0,22uF.
Denna mic får alltså sin matning via sin egen signalkabel.
Dessutom sitter 1k i serie med 10uF paralellt över utgången.

Inne på kortet i IC7200 sitter som spänningsmatning 1k avkopplat med 47uF till jord.

Mikrofonen ser alltså först 1k i serie med 10uF och därefter ytterligare 1k i serie med 47uF.
Detta blir en alltför stor belastning för en stackars electret.

Det finns så många komponenter inblandade i signalvägen så det räcker till för många kvällars labbande:D

/Micke
 
Last edited:
Och ett schema kanske underlättar:)

HM36_IC7200.jpg

Här har jag simulerat med en annan OP-amp än den som används i 7200, det var enklast så och det påverkar inte resultatet.

/Micke
 
SM0GLD

Ja, jag är med på noterna i det du skriver. Men, som Roy antyder, det är inte i radion man ska åtgärda det hela.

Jag följer nog det ursprungliga förslaget. Tar väck shunten (1 k i serie med 10 uF), samt ersätter 22 k med 2 k. Att gå från 0,22 uF till 0,01 uF verkar i mina ögon häftigt, men fungerar tydligen utan att man blir av med all bas.
Så slipper jag undan med bara en bråkdel av en kvälls labbande :cool:

Nu kör jag nästan aldrig foni, så det är inget stort problem i o f s, men när man till äventyrs skulle göra det, så vill man ju låta bra :)

Underhållande ändå, att följa div länkar och forum med åsikter om just det här, även om det stundtals är både virrigt och motsägelsefullt.
För en del är det skit (el som som Roy citerade, "Horrible"). För andra är det toppen.

Sparky
 
Mitt tips, behåll 22k och byt kond till 100n.

Min mic är öppen så jag byter värden hela tiden:D

/Micke
 
Byggde en gång en fot-ptt och provade olika mickar och headset. I pedalen byggde jag in en vridomkopplare för val av olika kondensatorvärden för att kunna styra frekvensgången efter mikrofonernas skiftande egenskaper.
 
Intressant ämne, alla vill vi låta bra och gå ut med fin audio. Är här någon som har erfarenhet av electretmickar, säg att man testar 10 st likadana, låter då audion lika dem emellan!? Kan det vara eller är det så att tillverkarna beskär audion från mickar olika beroende till vilken världsmarknad man avser exportera!? Självklart så går det att modifiera audion, men det verkar ju trist att behöva göra det, på nyköpt utrustning, oavsett fabrikat! - Jag tror den vanligaste frågan oss radioamatörer emellan kan vara, går jag ut bra - hörs jag fint - hur är min modulering, etc!? Hur audion går ut och som man låter är iallafall viktigt.
 
JAg håller med dig Sven. Jag har aldrig upplevt en radio/mic där jag inte fått göra modifieringar för att det ska låta bra.
Detta gäller alla dom stora: Kenwood, Icom och Yaesu.
Däremot har jag införskaffat div made in China handapparater som låter förträffligt.

Under åren har man vant sig att det första man gör er att modda mic alt. radio oxo.
De er ju lite kul oxo (inte alle som tycker det).

/Stefan
 
Mikrofonelementen utgår nog snarare efter användningsområdet. Ska den användas till att ta upp ljud från musikinstrument, och i så fall vilken typ, blås, sträng, trummor etc. Vilket frekvensområde ska optimeras, ska den klara kraftiga transienter osv.

Eller är det avsett för röstupptagning, och i så fall är det tal eller sång. I vilken miljö ska elementet användas, i fullkomligt tyst studiomiljö, med bakgrundsljud och i så fall är dessa starka eller svaga osv.

Inom vilket område ska mikrofonelementet fånga ljudet, nära, medel- eller lång distans. I vilken form, rundstrålande, njurform etc.

Det är alltså en hel massa parametrar som avgör. Jättedyra supermikrofonen till SSB är kanske inte det mest optimala valet. Hela ämnet kan liknas med resonemanget om "Vilken antenn är bäst?"

Hmm... väcker följdfrågan vilken är mikrofonernas G5RV?
 
Inser att SM0HXO kanske begränsar sig till elektretmickar avsedda för amatörradio. I så fall borde frekvensgången kanske anpassas olika för japaner, italienare eller tyskar. För att inte tala om danskar.. :)
 
Visst är mikrofonelementen specialanpassade, lyssna bara på Heil HC4.
Den har ju en peak runt 2-2,4kHz.

Sedan är ju detta lite av sub optimering, SSB har ju bara ca 2,4kHz bandbredd:(

/Micke
 
Mitt tips, behåll 22k och byt kond till 100n.

Min mic är öppen så jag byter värden hela tiden:D

/Micke

Tjusigt Micke !
Jobba på du, så rullar jag tummarna så länge över en pilsner !
Hör av dig när du har Lösningen, så jag kan plocka fram lödkolven :cool:

Sparky
 
Mikrofonelementen utgår nog snarare efter användningsområdet. Ska den användas till att ta upp ljud från musikinstrument, och i så fall vilken typ, blås, sträng, trummor etc. Vilket frekvensområde ska optimeras, ska den klara kraftiga transienter osv.

Eller är det avsett för röstupptagning, och i så fall är det tal eller sång. I vilken miljö ska elementet användas, i fullkomligt tyst studiomiljö, med bakgrundsljud och i så fall är dessa starka eller svaga osv.

Inom vilket område ska mikrofonelementet fånga ljudet, nära, medel- eller lång distans. I vilken form, rundstrålande, njurform etc.

Det är alltså en hel massa parametrar som avgör. Jättedyra supermikrofonen till SSB är kanske inte det mest optimala valet. Hela ämnet kan liknas med resonemanget om "Vilken antenn är bäst?"

Hmm... väcker följdfrågan vilken är mikrofonernas G5RV?

Instämmer helt och fullt med allt ovanstående!

Dessutom spelar ingen roll hur dyr studiomikrofon man köper till sin radio om man sitter i en kal källare.

Dämpmattor i taket och på väggarna runt om, absorbenter i hörnen och helt tysta datorer och fläktlösa slutsteg....då börjar det likna något :D
 
SM0HXO:s inlägg om ifall olika mikrofonelement passar för olika marknader fick mig att fundera vidare.

Två bekymmer i tal eller sång som audioutrustning måste hantera är s- eller sje-ljudet samt skarpa konsonanter som P, K eller T. Det går i viss mån att lösa mekaniskt men vanligen låter man en ljudprocessor hantera ljuden, t.ex. en De-esser och en limiter.

Röstfrekvensen spelar roll. En röst i högre frekvens tränger igenom bättre än en basröst.

Såå... en mikrofon för en kvinnlig radioamatör som talar mandarinkinesiska borde ha helt diametralt motsatta egenskaper än mikrofonen för Pekka från Finland. Eller?
 
Last edited:
Väldigt vad mycket det blev av den här tråden.
Ljud är spännande och går att variera i det oändliga.
Därför har det aldrig fuunnits en perfekt mikrofon. Och kommer aldrig att finnas en sådan. I alla fall inte för talkommunikation.

Ang asiatiska röster, så repeterar jag:

"Pratet som nämnt här om Asiaters ljusa röst håller jag inte med om. Detta begrepp kom till på 27 MHz tiden då många mickar till dessa var dåliga dynamiska kapslar.
Den diskant vi vill ha är SSSS och FFF ljuden, och har inget med världsdelens röster att göra."


HEIl mickarna är som jag ser det lite bluff, det är inte herr Heil som konstruerat de små dynamiska kapslarna, eller ens varit i närheten till att utveckla ljudet från dem.

Redan i mitten av 60 talet kom jag över en snabbtelefonanläggning, en massa snabbtelefoner och växlar som skrotades.
(Jo förr hade man något som kallade snabbtelefoner, eller lokaltelefoner.)
I dessa satt mikrofonelement som var just de som Heil lanserar som "specialutvecklade" för SSB.
De fanns i minst tre varianter, varav Heil säljer två, dessutom finns en serie mindre typer med samma kostruktion.
Skillanden är kaviteten framför memebranet. Dvs resonanskammaren och ljudhålets storlek. De är ALLA runkännande och tryckännande mikrofoner.
Att några av dessa lät skapligt med 80 och 90 talets SSB sändare var en lyckträff.
Jag har en mikrofon där jag installerade alla kapslar och en liten omkopplare så att jag snabbt kan växla.

Var de här små sockerbitarna kom ifrån vet jag däremot inte.

En tid på 60 talet var Holmco (Tyska saker) omåttligt populära, en sådan Holmco kapsel såldes av Clas Olson. Jag har sådan kvar än liggande. Det verkar finnas spår av Holmco i Peiker-sakerna.

SSB skapas ofta med ett 2,5 kHz filter, BFO liggen en bit utanför och utsänt spektra blir oftast omkring 300 - 3000 Hz.

Eleketretelementen blir har oftast mycket rak frekvenskurva, nästan spikrak från 20 Hz till 20 000 Hz.
Dock finns det rippel i frekvenskurvan, som inte syns i spec. och använder vi bara 300 - 3000 Hz så kan det lilla rippel göra att ljudet från både olika exemplar, men i synnerhet olika typer av de små eleketretkapslarna låter lite olika.
Rent tekniskt bör vi se alla elektretkapslarna som raka mellan 20 och 20 000 Hz. Och anpassa med basavsklräning etc i mikrofonhöljet eller preampen.

Det finns numera tryckskillnands och diferential kapslar med eleketrteknik, exvis i psoffsheadsett för flyg etc. För DYRA för amatörradio.
I SM-2 SM-5 och SM-6 mikrofonerna satt det mycket tidigt riktat eleketretelement, som har funnits sedan 70 talets slut, mycket lyckat faktiskt.

Forna tiders dynamiska kapslar hade väldigt dåliga egenskaper rent tekniskt, i vissa fall kunde dåligheten översnstämma med någon röst i en SSB sändare.

När det gäller mickar så gäller: experimtera mera!

Tänk oxo på att en seriekondensators verkan påverkas av ingångsimpedansen i efterförljande radio. Dvs 0,1 µF kan bli perfekt för en viss radio, men är verkningslöst på en annan radio. Även om de flesta radiostationer idag är lågOhmiga på mikingången, så skiljer det från 200 Ohm till 10 kOhm, (minst)
Aktiva filter ger därför mer verkan men kräver komponeter och strömförsörjning.

Varför inte en OP-förstärkare med 15 st EXX-83:or..... att ersätta 741:en med




Sparky! du har väl laddat hem nyaste firware till din SM-20 ???


de
FPD
 
HEIl mickarna är som jag ser det lite bluff, det är inte herr Heil som konstruerat de små dynamiska kapslarna, eller ens varit i närheten till att utveckla ljudet från dem.

Jag får hålla med om att HEIL kan ses som, kanske inte bluff, men som en lyckad marknadsföring av en i princip helt vanlig studiomikrofon av hyfsad kvalitet.
Att säga att HEIL är skit är fel däremot kan pengarna lika gärna gå till en annan studiomikrofon av god kvalitet.

Eleketretelementen blir har oftast mycket rak frekvenskurva, nästan spikrak från 20 Hz till 20 000 Hz.
Dock finns det rippel i frekvenskurvan, som inte syns i spec. och använder vi bara 300 - 3000 Hz så kan det lilla rippel göra att ljudet från både olika exemplar, men i synnerhet olika typer av de små eleketretkapslarna låter lite olika.
Rent tekniskt bör vi se alla elektretkapslarna som raka mellan 20 och 20 000 Hz. Och anpassa med basavsklräning etc i mikrofonhöljet eller preampen.
Ojämnheterna i frekvenskurvan är helt obetydliga, speciellt i våra sammanhang, för att förtydliga det du nämner med en rak frekvenskurva så petar vi för skojs skull in ett datablad från Panasonic som tillverkar förnämliga små electretmikrofoner.
http://www.panasonic.com/industrial/components/pdf/em06_wm61_a_b_dne.pdf



Forna tiders dynamiska kapslar hade väldigt dåliga egenskaper rent tekniskt, i vissa fall kunde dåligheten översnstämma med någon röst i en SSB sändare.
Lite modernare dito ser jag som mycket funktionsdugliga, och just i vårat sammanhang så duger de mer än gott nog, dock är frekvenskurvan väldigt olik från mikrofon till mikrofon, här upplevs det bland milsvida skillnader mellan olika mickar beroende på membrantjocklek, yta, spole och så vidare i all evighet, amen.
Shure SM57 är ju en vanligt förekommande professionell mick:
http://www.coutant.org/sm57/sm57.pdf


När det gäller mickar så gäller: experimtera mera!
Håller med 100% - men slit inte isär micken med lödpennan i högsta hugg, börja först med enkla akustiska åtgärder i shacket, det kan göra hela skillnaden!
Ett vitt madresserat rum och en integrerad mick med VOX i (tvångs-)tröjan vore något för den galne amatören :)

Varför inte en OP-förstärkare med 15 st EXX-83:or..... att ersätta 741:en med

Det blir snabbt varmt i mitt lilla shack med 15 stycken ECC83, drygt 30W i bara glödeffekt :p
 
Som sommarjobbare under studieperioden i början av 80-talet satt jag och modifierade/trimmade hundratals japantillverkade transcievers på 27, 30 och 155MHz, 27/30 mik´arna hade oftast stora dynamiska mic.element och 155 mik'arna hade små elektret.element.
CTO på firman ville ha en annan mic.frekvenskurva, så det vara bara att löda på...byta kondingar och motstånd.

Om det har med asiatiska röster eller ej är nog en tolkning av varför moddar gjordes överhuvudtaget. Antar att det egentligen handlade om att ideal mic.frek.kurvorna såg lite olika ut på mellan olika marknader.
 
Sen handlar det oxo till stor del om hur folk talar i sina mikrofoner.
Ser vi på TV o film där hjälten tufft pratar i sin komradio, lastbilschaffisen som har en CB där man inte ens behöver kroka ner micken etc.

Det talas på alla tänkbara sätt fel i handmickar.

I walkietalkies börjar metoden att hålla högtalaren till örat och prata till batteriet bli vanlig.
Annars ett grepp över antennen och tal ner i mikrofonjacken ovanpå radion.
Vanligt är att man inte tar upp radion ur fickan utan talar till bröstfickan där radion ligger och det blir -30 dB.
HM-36 kan man hålla i så att det bildas en kavitet framför av handens kupning, det låter burk. Annars talar man, om inte bakifrån så åtminstone in i den blanka hållaren på ovansidan.

Rösten olika mikrofonpratare lägger sig till med är även den mycket olika.
Vi har de som skriker hemma i radiorummet, andra sitter och mumlar, -20 dB, och tror att radion skapar en kraftfull signal av sig själv.

Värst är fenomenen vid FM-sändning, men det har vi en annan tråd för.


Faktum är att det förr fanns OP med rör. Varför bygger man inte med såna numera?

de
Roy
 
Back
Top