Lite försvar av vår kära S-meter.
Några exempel där den gör bra nytta:
1.. För att bedöma dagens brusnivå, har det kommit fler störningar sedan förra veckan, eller minskar bruset? S-metern duger fint för att bevaka detta.
2.. För att bedöma om en åtgärd, exvis montering av CM drosslar på en störande apparat hjälper eller ej. S-metern duger fint för att se om man är på väg åt rätt håll i ansträngningarna för att minska stördimman.
3.. För att ge kompisen en rapport om vilken antenn som går bäst, dipolen eller loopen, på aktuellt avstånd. S-metern duger fint för att antennexperimenteraren skall bli nöjd.
4.. För att bedöma om egen antenn lyssnar bättre eller sämre, vad gäller signalstyrka i en viss riktning. S-metern duger fint för att få en uppfattning om saken.
5.. För att lyssna efter dagens signalstyrkor på exvis fyrar, eller kontrollstationer, exvis fyrarna i International Beacon Projekt. S-metern talar om ifall det är bättre eller sämre konditioner idag än igår.
6.. För att trimma mottagaren i den nylagade radion, S-metern duger fint för att trimma RF-steg och MF-steg till max.
7.. Med en dämpsats kan man med S-metern mäta förstärkning och dämpning mycket noggrant. S-metern duger fint för att använda som en fast nivådetektor.
8.. Den som byggt en riktantenn, Yagi eller Quad, kan med en stabil signal, exvis en bärvåg från grannen, se om avsedd riktverkan och backdämpning finns, åtminstone med relativa värden.
9.. Kör vi VHF eller UHF via Norrsken är S-meten en utmärkt indikator på om det lönar sig att kalla CQA eller ej. Oavsett om den visar rätt eller fel gentemot någon tänkt standard.
10.. S-metern är ett utmärkt redskap för att ge kompisen en rapport ifall hans nybyggda slutsteg ger någon signalstyrkehöjning. Givetvis inte exakt hur mycket men tillräckligt för att det skall ha ett stort värde.
11.. Själv har jag med hjälp av stegdämpare trimmat duplexfilter till relästationer med mycket god noggrannhet, S-metern var då FM-stationens nästan värdelösa sådan. Jag rekommenderar verkligen bygge av en enkel stegdämpsats, enkel, noggrann och kul att bygga.
12.. S-metern talar ofelbart om ifall grannen har satt igång en ny sak som generar brus och störningar.
13.. Att bedöma aktuella konditioner är nog en av radioamatörens viktigaste saker, med en enkel S-meter kan han tid för tid, dag för dag, bedöma hur banden uppför sig. Kalla det vågutbredningsforskning så låter det seriösare.
14.. Med lite fantasi kan en radioamatör göra massor av nyttiga saker med sin S-meter.
15.. Vid sökning med antennrotorn efter maxsiganler från Aurora, är S-meen ovärderlig, med tanke på gårdagens kraftiga Norrsken och signaler på 144 MHz. Det gäller att rikta krattan för max signaler, vilka kan finnas plus minus Norr. Här har man god nytta av S-meten oavsett vad den visar, eller hur den är graderad.
16.. Med YAGI på HF är det ibland viktigt att söka starkaste signal och kanske till och med bedöma långa eller korta vägen, då är S-metern ovärderlig oavsett hur gammalmodig den är eller dess gradering.
17.. Slutligen, på lång sikt, årtionden, om man har kvar samma radio, kan man bedöma huruvida det var bättre förr, (trådens rubrik).
Givetvis vet jag att S-metern inte är ett precisionsinstrument. Jag tror dock ingen blir lyckligare om det så vore, eller om den hade en annan gradering. Det finns betydligt fler konstiga gamla myter som radioamatörer håller på med, som borde moderniseras.
Klart att skall man mäta upp saker som man tänker tillverka och sälja med viktiga specifikationer dokumenterade, så krävs förstås noggrannhet av annat slag. Då krävs även ett antennmätfält, ett gammalt flygfält kanske, vilket få radioamatörer har tillgång till oavsett hur bra S-meter de har. Men då har vi en radioanläggning som knappast speglar någon procent ens av radioamatörerna.
Jag tycker det är fel att bara förkasta den gamla S-metern vi har på nästan alla radioapparater.
Men om vi tänker oss att vi tejpar över S-metern, så skulle jag som inte lider av störningar kunna ge 59 på nästan alla stationer jag hör, oavsett vad S-metern visar över S1. Den som har S8 i störningar kan ge S9 bara om styrkan är starkare än störningen, verken han ser mätaren, huruvida den visar rätt eller fel, eller dess gradering. (Observera att jag inte skriver eller säger: ”störningar och brus på 58”).
Åldern på S-metern, dvs som Bengt säger, ”den är föråldrad”, tycker jag inte påverkar saken det minsta. dBm är gammalt det oxo, liksom dBµV, eller µV. Men jag håller förstås med om att graderingen med 9 steg och sen dB är lite konstigt. Dock finns riggar med 5 signalstyrkegrader.
Vore intressant om någon har en historik om hur S-metern blev till??????
Från SM4FPD
