Krav på och värvning av nya radioamatörer

Hej!

A blast from the past...

Vi skriver nu tidigt åttiotal, vi var en flock yngre förmågor som samlades varje måndag på vår radioklubb SK6CM i Mellerud. Under ledning av Erik, SM6AWZ guidades vi in i amatörradions värld. Målet var C-certifikat...
Erik talade väl om QRP och sin HW-8, medan mina idoler hette 807 och 813. Det tränades telegrafi, teknik, reglemente och lyssnades på radio, löddes, borrades (ofta med slöa borr) filades usw. Trots alla slöa borr så gick det att bygga en 6AG7-807 CW-sändare, vilken senare upphottades med 2x 807 i slutsteget, med lite drygt 500 V på anoderna blev uteffekten ganska lagom. Känslan av att få kontakt med någon "lång bort" med hjälpp av en sändare man sjäv byggt går troligtvis inte att förstå för de som inte upplevt det?
Ärligt talat, jag kan inte minnas att någon av oss uppfattade det som långtråkigt eller på annat vis "inte kul" att samlas för att träna telegrafi etc.

Med denna erfarenheten har jag lite svårt att förstå klagan att det är svårt att lära sig telegrafi, precis som det är mig främmande att tro på "snabbkurser". Under vissa omständigheter kan jag "köpa konceptet", det är om klubben som kör kursen har en lång rad uppföljande aktiviteter för att den nyblivna radioamatören skall ha en rimlig chans att utvecklas på ett bra sätt.

Jag kan inte låta bli att fundera på hur amatörradion kommer att bli i framtiden om de flesta fått sitt certifikat genom att tröska igenom tre weekender?? Detta skall nu inte ses som att jag nedvärderar dessa radioamatörer, det är snarare en omtanke om kollektivet.
 
@SM3BDZ:

Vi överlåter den tekniska diskussionen om styrkor svagheter i de olika moder till de som orkar och kan föra den :)

Det jag hävdar är att du i stort skulle kunna ersätta alla CW QSOn idag utan att tappa kommunikationen.

Det du däremot skulle tappa är känslan. CW är helt enkelt i sig en konst som ger sina utövare en stor tillfredställelse. I synnerhet på ett enkelt hembygge alá EQL.

Det är en känsla nog så eftersträvansvärd även om det är irrationellt eller omodernt.

Hej!

Många aktviteter bygger på känslor som inte finner vetenskapligt stöd.
Se på hur en del jaktvapen är utformade, inte nödvändigtvis på modernaste sätt, utan i bland mycket traditionella med gravyr, fina stockar i dyr valnötsrot... Allt för att skapa en känsla!
 
Så är det Sture. Vad blir motsvarade betydelse av radioteknik respektive radiotekniskt intresse?

/Bengt

Jag tyckte jag gav exempel på det. ? Ett radiotekniskt intresse kan vara inriktat på förstå en radiosändares uppbyggnad och funktion. Ett radiotekniskt intresse kan också vara inriktat på att använda radiosändaren (på något sätt). Oftast har nog de flesta en kombination av dessa intressen.

Jag tror att det vanligaste när det gäller teknik, är att den tänkta användningen föregår konstruerandet. Sedan är vi lite olika som människor, en del är nöjda med att använda och andra vill hela tiden förbättra och utveckla.

Sture
 
Jag måste bara kasta in en kommentar angående telegrafi.
För ett antal år sedan (15?) så provade jag att köra EME på 144MHz. Det var verkligen häftigt att kunna höra de svaga signalerna som reflekterades på månen. Några enorma telegrafikunskaper behövs inte för detta då meddelandena är synnerligen enkla.
Däremot ett skarpt öra. Vid vissa QSO:n kunde motstationen vara helt ohörbar 95% av tiden, men de korta stunder som signalen steg upp i bruset var tillräckligt för att klara ett godkänt QSO.

Idag förekommer knappt telegrafi på 144MHz EME. Man kör WSJT och låter datorn beräkna sannolikheten för vilken motstationen är. En märklig utveckling som helt dödat intresset. Den häftiga känslan av att verkligen HÖRA motstationens långväga signaler är borta.

Att använda en radiosändare är inte radioteknik, det är radiokommunikation. Radiotekniskt intresse innefattar väl allt som har med radio att göra, förutom innehållet i sändningarna.
 
Att använda en radiosändare är inte radioteknik, det är radiokommunikation. QUOTE]

När man Ingmar Stenmark åkte på sina skidor var det teknik. När John McLaughlin spelar gitarr är det teknik. När jag sänder morse är det en slags (radio)teknik.

Man kan ju tycka att det är olyckligt att vi använder ordet "teknik" både om gitarrer och om det sätt vi använder dem. Men så är det nog.

Men nu rotar jag inte mer i det där .... ;-)
Sture
 
Hmmm, när jag åker bil till affären för att handla knäckebröd är det motorteknik och jag som inte ens byter motorolja själv längre. Totalt ointresserad av bilar men körkort för motorfordon har jag och det enda jag gör är att tanka och köra... Dyrt är det också.

/Bengt
 
Hmmm, när jag åker bil till affären för att handla knäckebröd är det motorteknik och jag som inte ens byter motorolja själv längre. Totalt ointresserad av bilar men körkort för motorfordon har jag och det enda jag gör är att tanka och köra... Dyrt är det också.

/Bengt

Jaha, du är en sådan där bensinpumpsamatör, som trafiksäkerhetsverket har släppt igenom alldeles för lättvinnligt under den oreglerade tiden? Jag hörde talas om en sådan som inte ens förstod att man måste fylla på bensin ibland.

Jag har startat en förening för alla oss som tycker kunskapskraven i körkortsproven borde höjas. Vi bygger också våra bilar själva. Det måste vi göra för att de kommersiella intressena från polska åkeriföretag inte helt ska ta över vägarna vid försäljningen av förkörsrätter. Nu ska jag fortsätta med mitt bygge av en Volvo Amazon med delad framruta!

Sture
 
Last edited:
(:))
Personligen anser jag att man inte är genuint biltekniskt intresserad om man inte själv först bryter malmen och smälter den i sin egenhändigt uppmurade masugn!

Bengt, du tankar väl bara från fat med handpump?
(:))
 
Jag kan inte låta bli att fundera på hur amatörradion kommer att bli i framtiden om de flesta fått sitt certifikat genom att tröska igenom tre weekender?? Detta skall nu inte ses som att jag nedvärderar dessa radioamatörer, det är snarare en omtanke om kollektivet.

Jag är böjd att tro att detta kommer att leda till amatörradions fullständiga marginalisering.
Under dessa förhållanden kommer även den organiserade amatörradions företrädare (om det alls existerar någon sådan om, säg, 20 år)
ha den snabbutbildade bakgrunden och blir inte tagna på allvar av motparterna. Då ligger vägen öppen till att förändra villkoren till det sämre med ett penndrag.

För en mansålder sedan hade amatörradion ett mycket stort inflytande sett i relation till antalet utövare. Detta berodde helt enkelt på att dess företrädare oftast var antingen civilingenjörer eller signalofficerare på aktiv stat, alltså personer som man lyssnade på i kraft av deras övriga ställning i samhället. Dessutom efterfrågades amatörradion inom totalförsvaret.

Vägen till att bli tagen på allvar av t.ex. PTS ligger i att vara påläst, använda vägande, genomtänkt och förankrad argumentation samt att kunna framföra denna på ett förståeligt och sammanhängande sätt.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
Det måste vi göra för att de kommersiella intressena från polska åkeriföretag inte helt ska ta över vägarna vid försäljningen av förkörsrätter.

Du är närmare verkligheten än vad du kanske tror...

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag tror att en sådan förening har ett stort berättigande Sture, större än du kan ana. Många bilförare som gått intensivutbildning i det nya systemet är direkt olämpliga att framföra motorfordon på allmän väg.

Den oreglerade tiden var före min tid så jag klarar mig på den punkten. Dessutom har jag bytt växellåda och koppling på min Amazon 66:a sommaren 1973. Så jag är förmodligen en riktig bilmekaniker, eller har varit. Då behövdes bara en sats ring- och hylsnycklar vill jag minnas. I min moderna bil har bilfabrikanten sett till att alla reperationer kräver specialverktyg och det är allmänt trångt vilket gör ett sådant företag svårt att utföra. Ungefär som att meka i en modern plastradio där risken att anställa oreda är större än chansen att rätta till felet. Därför konstrueras egna apparater där det går att hålla koll på hela kedjan och där servicevänligheten har hög prioritet.

På mopedtiden som 15-åring var jag väldigt motorintresserad och utöver byte av det fasta munstycket till ett justerbart sådant fanns planer på planing av toppen men som aldrig blev verklighet p g a att en lärare på skolan inte ville supporta. Men fort gick det ändå på våra halvtrimmade mopeder.

Idag är jag genuint ointresserad av motorteknik men skulle kunna tänka mig att tanka manuellt från fat som vi gjorde på mopedtiden.

/Bengt
 
Det är svårt att sia, framför allt om framtiden. Enligt framtidsvisionerna från 50-talet så hade vi idag redan koloniserat grannplaneterna och utrotat nöd och elände.

Det blir alltid fel när man försöker projicera nutid på framtid. Om 20 - 30 år kan frågan om amatörradio vara helt irrelevant, för vem vet vilka världsförändrade händelser som skett under tiden?

Det man dock kan lita på är människors kreativitet och finns det ett tillräckligt starkt behov så kommer det nog finnas folk som kan tala med myndigheter även i framtiden.

Det finns inget som säger att alla som avlägger prov för cert bara har kunskaper nog för att klara det. Det var inte sant när jag avlade provet 78 och det gällde nog även tidigare . I synnerhet de som i dag talar med myndigheterna låg förmodligen långt över kravnivån som rådde när de avlade teknikprovet.
 
Det är långsamma processer det här KBW så på kort sikt klarar vi oss.

Inget tyder på att det blir några större förändringar av amatörradion i ett internationellt perspektiv inför WRC15. Det finns en agendapunkt om 5 MHz som kanske blir till ett amatörband.

Men det finns faktiskt ett flertal hotbilder som kunnat skönjas sedan länge och som kommer allt närmare. EU börjar få ordentligt fotfäste när det gäller att påverka hur radiospektrum kommer att användas i framtiden och de olika ländernas myndigheter får allt mer karaktären av att bli sprattelgubbar som följer direktiven till punkt och pricka.

Det finns också väldigt många samarbetskommitteér inom t ex ETSI och CENELEC som på olika nivå arbetar fram standarder m m och där det historiskt sett ingått framstående radioamatörer med en tydlig inriktning på att försvara och tillvarata intresset för traditionell amatörradio där radiotekniken legat i absoluta centrum. Dessa personer börjar bli till åren komna och ersätts i en allt snabbare takt yngre förmågor som om de överhuvudtaget är radioamatörer har helt andra värderingar av amatörradion. Fokus hos dessa ligger mer på det sociala planet att amatörradio skall vara en rolig och kul hobby baserad på kommersiellt tillgänglig radioutrustning precis som bland de nya amatörerna här i Sverige. För den kategorin är CE-märkt utrustning inget hot eftersom det ju är sådan utrustning de redan använder och som uppfyller alla krav.

Denna problematik togs upp på IARU EMC WG-mötet där jag deltog för två år sedan och de tunga föreningarna RSGB och DARC är mycket bekymrade för den urvattning som pågår. Samma sak händer inom IARU där medelåldern på funktionärerna är mycket hög. Flera föreningar rapporterade att det var svårt att finna kunnigt folk som dessutom är villiga att arbeta ideellt. De flesta IARU Reg 1 föreningar, bl a SSA har inte haft någon utsedd representant i den gruppen sedan den bildades för många många år sedan. Det saknas kunniga personer inom EMC och som vill ställa upp ideellt. Några få inom RSGB och DARC drar hela lasset och de är på väg ut för ättestupet.

/Bengt
 
Detta är väl en generell tendens idag, det blir färre som vill arbeta ideellt. Se på de politiska partiernas problem, insamlingsorganisationerna anlitar firmor för att samla pengar för att inte nämna arvoden till chefer.

Det blir väl till att amatörkollektivet får "köpa" sig sin expertis och skapa "think tanks" som advokerar för hobbyn. Kan det inte vara så att det är vi som låst oss vid ett föråldrat system som drevs av frivilliginsatser?

F.ö det kommersiella intresset för kortvåg tynar väl sakta bort och man kan förvänta sig att vi kommer få mer och mer av det. Trycket ligger väl på UHF/SHF och det är där som riskerna är störst, vi har väl i praktiken redan förlorat 2,3 GHz och jag misstänker att det kommer mer.

Var det inte så att en gång i tiden fick amatörerna hålla sig på de oanvändbara frekvenserna över 3 MHZ, när man sedan insåg möjligheterna till långväga förbindelser så inskränkte man området till de klassiska banden. Men då fick vi å andra sidan husera fritt ovanför 50 MHz för att återigen få inskränkningar då kommersiella krafter upptäckt fördelarna med VHF/UHF.

Med andra ord vi får alltid "skräp frekvenserna" som ingen annan vill ha eller kan utnyttja kommersiellt.
 
Last edited:
Det blir väl till att amatörkollektivet får "köpa" sig sin expertis och skapa "think tanks" som advokerar för hobbyn. Kan det inte vara så att det är vi som låst oss vid ett föråldrat system som drevs av frivilliginsatser

Vem ska betala detta?

Konsulter, vilken grupp jag själv tillhör, jobbar inte gratis.

Som ett exempel motsvarar det arbete som hittills lagts ner
från ESR:s sida i projektet med den nya provfrågebanken
omräknat i "konsulttimmar" runt 1/2 miljon kr.

Jämfört med de insatser som krävs i t.ex. EMC eller
ITU/WRC sammanhang är detta småpengar.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
ESR är väl egentligen inte de som borde hålla på med detta utan SSA och de har väl större finansiella muskler. I den stora världen så inbillar jag mig att föreningar som DARC, RSGB och ARRL skulle kunna betala för sig?

Finansiering är väl alltid ett problem, bidrag, insamlingar och avgifter är väl den vanligaste cocktailen.
 
Ser man till radioamatörernas betalningsvilja i stort
är något sådant ett fullständigt omöjligt projekt.

Att skicka fullbetalda konsulter som amatörradiorepresentanter
inom standardiserings- och ITU-arbete blir svårt att motivera för snåla radioamatörer både nationellt och internationellt.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Med hänsyn vad vi är villiga att lägga ned på köperadio så finns det pengar i amatörernas fickor och om man känner sig hotad att inte få använda sina riggar så kanske betalningsviljan ökar?

Vi får väl se, det finns en dynamik hos människor och framtiden får väl visa hur det blir. Kanske blir betalningsviljan större när hoten blir mer reella, de som ligger på soffan kanske aktiverar sig eller så självdör det hela.

Åtminstone är jag tacksam för det frivilligarbete som du med flera fortfarande lägger ned!
 
Ser man till radioamatörernas betalningsvilja i stort
är något sådant ett fullständigt omöjligt projekt.

Att skicka fullbetalda konsulter som amatörradiorepresentanter
inom standardiserings- och ITU-arbete blir svårt att motivera för snåla radioamatörer både nationellt och internationellt.

73/
Karl-Arne
SM0AOM

Det är knappt företag och myndigheter har resurser att hänga med i standardiseringsarbetet internationellt så det är nog helt inte troligt att amatörradion har de resurserna. Det handlar om att resa till möten i andra världsdelar under någon veckas tid, vara med i arbetsgruppsmöten på lite andra ställen på jorden osv. Sätta av tid för att skriva rapporter och även göra praktiska prov som kräver resurser i form av tid, pengar och utrustning.
Dessutom får man kämpa mot andra som vill ha enkla krav som helt strider mot amatörradions önskningar. Lägg till att den breda massan vill ha en skoj teknikutveckling med billiga prylar som understöds av EU-kommissionen och att då bromsa den utvecklingen på grund av en liten grupp stofiler som ägnar sig åt något som verkar onödigt?
Det finns dock amatörer representerade inom standardisering också som smyger in lite bra saker också... Ett exempel är DL9KCE som engagerar sig inom IARU för EMC.
 
ESR är väl egentligen inte de som borde hålla på med detta utan SSA och de har väl större finansiella muskler. I den stora världen så inbillar jag mig att föreningar som DARC, RSGB och ARRL skulle kunna betala för sig?

Finansiering är väl alltid ett problem, bidrag, insamlingar och avgifter är väl den vanligaste cocktailen.

Det är helt riktigt att ESR egentligen inte borde
hålla på med sådant regulatoriskt arbete. Inte heller SSA eller någon annan förening.

Dock är det nu så att ESR har som ändamål att verka för en kvalitetshöjning hos amatörradion och för att uppnå detta när ingen annan gör det har hundratals timmar
kvalificerat arbete med provfrågebanken i princip donerats till PTS.

Alternativet hade varit att arbetet inte gjorts med metodik som syftar till kvalitetsstyrning
och spårbarhet eller inte alls.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
Back
Top