Vi som försörjt oss som "systemingenjörer", vilket radioamatörer också förväntas vara i någon mån, ser alltid till
helheten, och utgäende från denna väljs komponenter i systemet för mest "bang-for-buck".
Man förväntas bygga utifrån sina förutsättningar, och det är alltid helheten som räknas.
Det är den behövliga undertryckningen av utombandssignaler som blir dimensionerande.
Vi som designar och bygger hela system resonerar ofta i termer av "signal-in-space", alltså hur mycket signaler finns i rymden runt en antenn. och hur stor undertryckning av dessa jämförda med nyttosignalerna behöver vara. Man ska ha klart för sig att
en GP-antenn som arbetar långt från sin designfrekvens är relativt sett en mycket liten antenn med stor antennfaktor.
Denna kan uppskattas till en faktor 12 eller 22 dB/m, innebärande att för att få 1 mV ur antennen krävs en omgivande
fältstyrka av 12 mV/m. vilket är en hög fältstyrka vid marken från en FM-sändare i en högmast.
Ren frirymdsutbredning ger grovt räknat en fältstyrka av 50 mV/m på detta avstånd.
Man kan anta att utombandssignaler som kommer från FM/TV är dominerande, och om mottagarsiten ligger där jag tror
så är det runt 40 km till Finnvedens FM/TV. Där sänder man med c:a 20 kW EIRP på ett antal frekvenser.
Egli-modellen säger att man har grovt räknat 135 dB utbredningsförlust mellan isotroper med de antennhöjder 260 resp 5 m och avstånd c:a 40 km som förekommer här.
"Speceriräkning"
20 kW EIRP 73 dBm
Utbredningsdämpning enligt Egli -135 dB
Antennvinst hos mottagarantennen på 100 MHz - 6 dB
Kvarvarande signal: -68 dBm, eller grovt räknat 60 dB över bruströskeln.
En sådan signalnivå är inte tillräcklig för att skapa problem även efter förstärkningen i en LNA,
så kraven på utombandsundertryckning blir relativt modesta, runt 30 dB bör vara tillräckligt för alla praktiska ändamål.
Detta får man med ett andra eller tredje ordningen bandpassfilter oavsett kopplingsmetod.
Nu väljer man tillåten systemförstärkning och filterkaraktäristik utifrån detta, så att hanterliga signalnovåer inte överskrids vid mottagaringången.
Erfarenhetsmässigt tenderar nyblivna radioamatörer att övervärdera inflytandet av enskilda systemdelar, och lägga oproportionerligt mycket tid och resurser på att optimera en komponent, utan att ta hänsyn till att det faktiskt är helheten som avgör resultatet.
Har själv som 14-åring varit i den fällan, bekymrade mig mycket över prestanda hos min 144 MHz mottagare, men kom sedan att
lyssna till äldre amatörer som begrep bättre och sansade mig sedermera. Dryga 40 års yrkesverksamhet inom området har gett mina mentorer rätt i att alltid se till helheten.
Skulle varmt rekommendera att du försöker skaffa dig lokala mentorer med sakkunskap inom systemdesign.
