SM6YPU
Active Member
Det är inte alla ungdomar som springer runt med dyra telefoner, och herrar som närmar sig pensionsålder är rätt bra på att köpa på sig prylar som får en att undra, de med. Jag tror inte det är bara åldern det är fel på.
Plocka någon slumpvis vald person, jag tror inte åldern spelar SÅ stor roll, och fråga om de inte skulle vilja gå en kurs i hur man gör lite samma sak som på internet, fast sämre, med hjälp av utrustning som inte funkar ur lådan utan kräver strömförsörjning, separata egenfixade antenner som man måste se till är matchade (Mer mätutrustning, tjoho!), helst på egen mark i störningsfritt område. Även bland gubbar tror jag inte att någon majoritet skulle svara med något särskilt rungande ja, och inte bland tanter heller, om man exkluderar dem som haft intresset sedan innan.
Man måste bli väldigt väldigt avancerad som radioamatör innan man kan åstadkomma resultat som som inte går att få till bättre, lättare, snabbare och billigare över internet. För att vad vi pysslar med ska vara förståeligt överhuvudtaget måste man dirigera bort uppmärksamheten från resultatet och peka på vägen dit, precis som för massor av andra saker folk lägger tid på. Varför sticka en tröja, odla lite grönsaker eller brygga öl? Det kan väl aldrig bli effektivt, varken ekonomiskt eller sett till arbetsinsats? Ändå håller folk på, även folk under 30. Jag känner ändå ganska många "ungdomar" som lägger in grönsaker och virkar, eller gör upp eld i skogen med "hittade pinnar och en död ekorre" istället för att ta med en tändare. Detta medan majoriteten såklart köper sin bostongurka och sina tröjor i butik.
Så vi mekar och kommunicerar, visst, men varför?
Svaret kan säkert variera från person till person (andra svar vore intressanta att höra!) men frågar man mig skulle jag säga att framförallt kommunicerar vi själva, direkt utan mellanliggande infrastruktur. Om jag sitter i skogen och har ett qso med någon i Arizona, och el och internet plötsligt skulle gå ner i hela Europa skulle qso:t inte påverkas negativt, förmodligen tvärt om. Jag provar olika band och klockslag, och olika antenner. Ett av mina favorit-qso:n var Sydafrika med en trådyagi på 20 meter. Det är också trevligt i skogen att leta efter bra träd att slänga upp hisslinor i. När jag blir på humör ger jag mig avsiktligt ut i dåligt väder eller i mörkret för att se hur jag löser det. Även vågutbredningen blir en sorts naturupplevelse.
För någon som tycker det låter spännande skulle jag rekommendera min TX-500, som jag haft ute i både regn och snö. För någon med samma intresse minus friluftsbiten och med ett hemma-qth som tillåter permanenta antenner skulle något mindre robust räcka, och det är efter att ha pratat med en icke-ännu-amatör i den situationen jag startade tråden. Just nu tror jag att jag skulle rekommendera honom antingen Xiegu G90 eller någon av X5106/X6100. För honom är det möjligheten att bygga nätverk som lockar, köra sked med likasinnade preppers och få det att funka. Det är det som lockar, men vem vet vad han upptäcker för intressen när han börjat? Han driver småbruk med djur och maskiner och är praktisk, så jag tror det kan bli bra.
För någon annan svaret på frågan "varför" handlar mer om att med sina egna händer gå från komponenter och tråd till något som ger en fin och ren signal som kan höras långt bort. I så fall är det ju ett riktigt cert man ska ha från början.
Om man vet att det går att börja någonstans utan att punga ut en eller flera hela månadslöner tror jag det blir lättare för folk att alls tänka tanken att det kunde vara något för dem.
———
Jag tyckte motfrågan "vad vill en instegsamatör göra" till min trådstart var relevant, men jag har försökt stryka saker jag börjat skriva som inte knyter tillbaka till ursprungsfrågan.
Last edited: