En annan sak som kritiserades var beslutet när någon fått sin ansökan om hög effekt på 2,4 GHz avslagen. Där förlöjligades beslutet med ett uttalande om att stektermometrar skulle slås ut. Här kanske det vore läge att läsa den svenska frekvensplanen (finns som e-tjänst hos PTS). Där ser man att även WLAN ingår i frekvensområdet. Ladda sedan hem PTS spektrumstrategi så blir det nog rätt så klart vilken verksamhet som kommer att prioriteras. PTS har klargjort att samhällsnytta väger tungt och vem som helst borde inse vilken betydelse WLAN har för den breda allmänheten.
Här kanske kan vara på sin plats att ge lite bakgrundsinformation:
I årtionden har man pratat om en framtida geostationär satellit för amatörtrafik. Nu om ett par veckor väntas den till slut bli verklighet, när den qatariska TV-satelliten
Es’hail 2 skjuts upp. Ombord finns en transponder för amatörradio med bland annat upplänk för smalbandiga trafiksätt i det annars tomma guardbandet vid sidan om WLAN-segmentet på 2,4 GHz. Täckningsområdet sägs bli från Brasilien i väster till Thailand i öster, från kanten av Antarktis i söder till ishavskusten i norr. För att klara länkbudgeten beräknas man i upplänk behöva cirka 5 watt till en 75-centimeters parabolantenn.
Det är en sådan tillståndsansökan som PTS reflexmässigt avslagit.
Standarden för WLAN på 2,4 GHz ser i stort sett likadan ut i alla länder. Ändå gör svenska PTS en radikalt annorlunda bedömning av störningsrisken än vad man gör någon annanstans.
I Norge tillåter myndigheterna amatörradio med 100 watt i hela bandet.
I Finland tillåter man 150 watt.
I Danmark tillåter man 250 watt. (Där är för övrigt amatörradio undantagen från tillståndsplikt.)
I Tyskland tillåter man 75 watt.
I Storbritannien tillåter man 400 watt.
I Sverige tillåter man högst 0,1 watt (noll komma en watt), och i PTS faktablad om amatörradiotillstånd har man särskilt skrivit att inga tillstånd för högre effekt än så beviljas i detta band.
Vad är det som gör svenskt WLAN så mycket känsligare än andra länders? Eller vad för insikter är det som svenska PTS har och som andra länders teleförvaltningar saknar?
Jag håller med om att samhällsnyttan med WLAN i jämförelse med amatörradio väger otroligt tungt. Men det handlar här inte om att blåsa hög effekt in i grannarnas vardagsrum och steka deras WLAN-router. I stället handlar det om att vid sidan om WLAN-bandet skjuta över trädtopparna mot en geostationär satellit. Risken är betydligt större att grannarna stör ut varandras WLAN än att någon av grannarna ska bli utstörd av en sådan satellitlänk.
I en inlaga till förvaltningsrätten har PTS bland annat framfört att ansökan ska avslås eftersom amatörradio inte finns listat i
en förteckning över kortdistansutrustning. Men den som förväntar sig att hitta amatörradio i en sådan förteckning har ingen aning om vad amatörradio är för något.
Fler än jag borde vara allvarligt bekymrade över detta.
73,
Jonas/SM5PHU