Ranking av tranceivrar

Ja Christopher, du har gjort projektet rankning av transiver ännu svårare genom att införa känslor.
Givevis får vi alla, och inte minst jag själv, känslor för olika radiostationer. Det kan vara min första radio, minradio med första DX:et, den radio jag själv har lagat, eller att man helt enkelt gillar radions utseende. de där häftiga röda skenet från skalan, eller det magiska ögat.
Känslor som gör att man tycker att denna radio borde andra oxo tycka om och köpa.
Men hur mäter man detta i en test för att ranka radiostationer? Utan tanke på dess tekniska egenskaper och pretanda.

Ja enkelt utryckt: Det finns radioamatörer som verkligen gillar en viss radisotation trots att den är mycket dålig.

Hur skall den person, eller den grupp som rankar radiostationer se ut för att även täcka sådana saker?
Dessutom är det ofta så att man "tröttnar" på sin älsklingsradio efter en tid.
Hur kunde jag gilla den där häcken, tänker man efter några år och så blir den stående där ovanpå oljetanken.

En form av teknisk utveckling, eller är det en personlig utveckling?
Nog har väl de flesta här köpt en testvinnare som står undanställd.

Ja vad ultimat betyder har jag utan framgång försökt ta reda på i många år.
Är ordet ultimat ett finare ord för optimalt?
Betyder ulitmat det bästa av alla dåliga saker?
Betyder ultimat något annorlunda på engelska som blivit fint att använda i Svenskan?
För mig betyder ulitmat nog tillsvidare något rätt negativt.

Ser vi på mer konsumentvänliga prylar, exvis mobiltelefoner och datorer, någon som även radioamatörer spenderar avsevärt mer pengar på än en amatörradisotation.
Finns det något exempel på hur dessa prylar kan rankas? Trots att de är en faktor 1 Miljon störe än amatörradisotationer får man nog leta effter sådan rankning?
trots att deras prestanda väldigt mycekt påverkas av just tekniska specifiktioner, som selektivitet känslighet Imd, köper man efter antal finesser, eller tvärs om.
Visst var väl NMT 450 bäst..... dessa borde rankas högst. En sådan borde alla ha. Ett ranking system skulle ha låst oss vid NMT 450.

de
Roy SM4FPD
 
Om vi sneglar på ljudförstärkare så säljs det betydligt fler förstärkare än radiosändare. Kundkretsen är till stor del tämligen tekniskt okunnig, säkerligen i en procentsats som liknar förhållandet hos amatörerna. De flesta som köper en mediaanläggning i dag vill bara ha "bra ljud" med så små högtalare som möjligt. På samma sätt hos oss, de flesta vill bara "höras bra" med så liten och enkel antenn som möjligt.

För ljudförstärkare finns tämligen heltäckande möjligheter att redovisa data i olika siffror och transformer. Ändå så väljer tidningar m.fl. att använda ett språk som: mjukt, varmt, kallt, vasst, dimensionslöst, djupt osv. Det är nästan så man tror att det är vinprovning... :rolleyes:

Samma sak med att testa en sändare, då endast ett fåtal kan använda och tolka ex.vis transformer och bilden av ett spektrum kommer det att finnas samma löjliga språk även kring amatörsändare. Kolla bara på hur många fantasibenämningar det finns på olika mikrofoner, när det kanske vore relevant att använda ett väl definierat stegsvar för att bestämma överföringsfunktionen för signalvägen mellan mikrofon och antenn.

En annan viktig sak som jag tycker man ofta glömmer är ergonomin. Hur många menybyten behövs göras för att kunna justera en parameter etc. De klassiska analoga riggarna hade en knapp / parameter, vilket gör att det är lätt att med en kort blick se om alla rattar står "rätt". I en menyradio räddas man ibland endast av att trycka "reset" när man tryckt i fel meny. Men hur skall man klassa operatörvänlighet? :confused:
 
Hej Roy,

Jo du har en poäng, men jag håller inte med dig, det är inte känslan jag är ute efter.
Inte heller doften, för i det läget borde alla välja gamla fina rörbestyckade kärnreaktorer ;-)

Beträffande "ultimat" så menar Svenska akademiens ordlista att det är ett adjektiv som är synonym till "Slutgiltig" eller "Fulländad".

Vidare håller jag fast vid det jag sade tidigare, en ultimat station är relativ dess användare. Således finns det en station som mer lämpad för en typ av verksamhet än en annan. Och att skapa en sådan typ av rankning torde inte vara en större svårighet ifall vi som radioamatörer objektivt vågar titta på hur en viss "burk" uppför sig i en viss verksamhet. Som jag nämnde beträffande användarvänlighet och Yaesus FT-897.
Jag trivs med den, och bit för bit kommer vi bättre och bättre överens med varandra.
Men den är inte användarvänlig.

En parallel kan dras till datorvärlden, där jag har haft det tvivelaktiga nöjet att testa på massor av olika fabrikat och operativsystem. Alpha, Compac, HP, Siemens, Macintosh, med flera, alla har sina respektive hårdvarustyrkor och svagheter.
Dessutom har deras respektive operativsystem styrkor, svagheter, jämför bara rena unixbaserade system, OpenVMS, Linus, Dos, många av de fina Win 1- 3... 95, NT, XP Mac OS 6 till X.6

Och alla dessa uppradade system och "burkar" har olika styrkor och svagheter...

Jag kör i dagsläget uteslutande Mac, för att det ger en användarvänlighet för alla i familjen, oavsett ålder, de är oerhört enkla att administrera, och de har en fånigt hög driftsäkerhet. Det är min åsikt, men hur kan jag omsätta den till något någon annan kan använda i praktiken !?

Jag anser att vi precis som i datorfallet måste fråga oss, vad skall radion/datorn användas till, och hur bra är den på att fullgöra de uppgifterna.

Visst finns det trancivers som kan knäcka extra som brödrostar, men det är inte deras huvudsakliga uppgift, eller !? Men om jag uteslutande tittar på värmeutveckling så kan jag säkert komma fram till att av de olika trancivers som idag finns på marknaden så är "X" fabrikat och modell den ultimata radion för rostning av fullkornsbröd!?

Att skapa en "frågebank" för rankning av trancievers borde inte vara så svårt, det kunde till och med vara något för SSA, och för vidare publicering i QTC. Att ge ett beslutstöd, och goda råd till nya amatörer som inte bara inbegriper, köp en begagnad "ZZYYXX" radio på blocket eller tradera, för de kostar inte så mycket...

Kostnaden är nog så viktig, men fortfarande, det är ju ganska dumt att köpa ett strykjärn om man vill ha en brödrost !?

Det behöver inte vara svårare en så... "Think outside the box"


De

Christopher - SM7WYG
 
Problemet är att rankingen kommer bygga på hur lådan ser ut på utsidan och hur den lyser, istället för att ranka hur väl det som hörs i högtalaren stämmer överens med det som kommer in i antennutaget, eller hur signalen som kommer ut ser ut.

Vi kanske ska införa miljöskatt likt på bilar? En imd, övertons och bisignalsskatt?
 
För ljudförstärkare finns tämligen heltäckande möjligheter att redovisa data i olika siffror och transformer. Ändå så väljer tidningar m.fl. att använda ett språk som: mjukt, varmt, kallt, vasst, dimensionslöst, djupt osv. Det är nästan så man tror att det är vinprovning... :rolleyes:

Samma sak med att testa en sändare, då endast ett fåtal kan använda och tolka ex.vis transformer och bilden av ett spektrum kommer det att finnas samma löjliga språk även kring amatörsändare. Kolla bara på hur många fantasibenämningar det finns på olika mikrofoner, när det kanske vore relevant att använda ett väl definierat stegsvar för att bestämma överföringsfunktionen för signalvägen mellan mikrofon och antenn.

När jag tänker på saken står nog amatörradion inför samma problem som HiFi har gjort sedan ganska länge. När objektiva mått (seriöst utförda mätningar som jämförs med specifikationer) inte längre förstås av utövarna får man börja tillgripa kvasivetenskap.

Minns tydligt hur arg dåvarande redaktören för Radio & Television blev när SM6CVV (numera KQ6AX) i GSA-tidningen "QRO" gjorde narr av de av vinprovning inspirerade högtalartesterna i R & T i mitten av 70-talet ("fruktigt ljud..." mm).
Redaktören hotade med bl.a. rättsliga åtgärder vilket ledde till att hans brev publicerades i QRO varefter han blev ännu argare...:)

Det finns en uppenbar risk för att motsvarande saker kan hända i amatörradiovärlden. Redan nu finns det ett påtagligt inslag av textreklam baserat på rent "tyckande" i de presentationer som förekommer i QTC.
I dessa är alla amatörradioapparater "kompetenta" och har inga dåliga egenskaper alls. Ifall man anser att det är bra att "tyckande" ska upphöjas till vetenskap så är det bara att fortsätta på den inslagna vägen.

Nettoeffekten på sikt riskerar att bli att vi kan få "rankning" och "tester" som bedömer för funktionen helt irrelevanta saker, som färgen på menyernas bakgrundsbelysning eller mikrofonstativets färg och beskaffenhet, vilka kommer att ingå i bestämmandet av apparatens "rankning".
En sådan "rankning" skulle vara helt meningslös och motverka sitt syfte.

Är det så illa att "genomsnittsamatören" saknar de tekniska kunskaper som krävs för att förstå och bedöma radiotekniska frågeställningar och specifikationer, så finns det egentligen inga hållbara motiveringar längre för att upplåta amatörbanden.

Enligt den definition som finns i ITU-RR så är amatörradiotjänsten en teknisk hobby, och ifall man tar bort det återstående tekniska inslaget så återstår amatörradion som en tummelplats för folk som ropar "59" till varandra via fabrikstillverkad materiel.

Jag är då böjd att tro att man inom ITU och nationella organ kan finna mer räntabla användningar för de relativt sett stora frekvensområden som radioamatörerna disponerar.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
För ljudförstärkare finns tämligen heltäckande möjligheter att redovisa data i olika siffror och transformer. Ändå så väljer tidningar m.fl. att använda ett språk som: mjukt, varmt, kallt, vasst, dimensionslöst, djupt osv. Det är nästan så man tror att det är vinprovning... :rolleyes:

Samma sak med att testa en sändare, då endast ett fåtal kan använda och tolka ex.vis transformer och bilden av ett spektrum kommer det att finnas samma löjliga språk även kring amatörsändare. Kolla bara på hur många fantasibenämningar det finns på olika mikrofoner, när det kanske vore relevant att använda ett väl definierat stegsvar för att bestämma överföringsfunktionen för signalvägen mellan mikrofon och antenn.

Det borde vara möjligt att enas om några få nyckelparametrar som belyser stationens radiotekniska prestanda.
Några exempel "tagna i flykten" kan vara storsignalselektivitet, dynamiskt brustillskott från oscillatorkedjan, teckenformning vid CW, total IMD för sändaren vid SSB etc.

Sen må man fylla på med känslosvammel á la vinprovning och övriga mer subjektiva värderingar, så kan var och en välja vad man vill ta fasta på...

73/Lasse
 
Det borde vara möjligt att enas om några få nyckelparametrar som belyser stationens radiotekniska prestanda.
Några exempel "tagna i flykten" kan vara storsignalselektivitet, dynamiskt brustillskott från oscillatorkedjan, teckenformning vid CW, total IMD för sändaren vid SSB

Helt riktigt, vi som har teknisk bakgrund och förståelse inser att sådana prestandaparametrar är relevanta och viktiga.

Men den naturliga invändningen blir ju att branschföreträdare tidigare i "tråden" gjort klart att den övervägande majoriteten av radioamatörerna inte är intresserade av sådant.
Ska då inte urval, bedömning och "rankning" anpassas till denna majoritets behov och attityder?

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Om man tänker sig att populationen radioamatörer är som populationen ljudköpare, (vilket inte på något sätt skall tolkas förnedrande utan konstaterande) Så bör ett relevant test vara ex.vis "Funkar radion att få kontakt med SM medelst en dipol för 80 mb", då har vi första nivån för en kortvågsradio. Klarar radion att stämma av en G5RV på alla band så kan man klassa radion för internationella kontakter. Är radion dessutom "Snygg" och saknar vassa kanter så kallas den för ergonomiskt anpassad.

Personligen tror jag att huvuddelen av dagens köpare skulle vara nöjda med dessa frågor/svar.

För att kunna utöka de första enkla frågorna så krävs genast att man förstår begrepp som "tidskonstant", "bandbredd", "sampling" mm. Frågan kanske då skall ställas som "hur får vi fler att förstå dessa begrepp så att fler köpare kan värdera ett utökat datablad?"

Uppenbart vill en minoritet av populationen radioamatörer ha mer detaljerade data, men huvuddelen av dessa är säkert så misstänksamma mot data som man inte mätt upp själv så att redovisningen ändå inte ses som relevant. :rolleyes:
 
många siffror blir det ...

hur runda kanterna är på lådan följer kanske nån industridesignerstandard som man får komplettera med efterhand.

att någon provat att få kontakt med apparaten kan ju loggas via eQSL så alla ser att den går att använda även med antenn inkopplad och hur bra man hördes, vilket även syns i reversebcn. om det ger nån ledning.

sen kan man ju köra testresultatsiffrorna i excel el.dyl så går det att spöka till vilka grafer som helst.

;-)

---


Amateur Radio HF/VHF/UHF Transceiver specifications

General:

Frequency setting
Number of channels
Scanning
Frequency stability
Frequency drift (aging)
Synthesizer lock time
Frequency resolution
Audio bandwith
Operating Temperature Range
Humitidy
Operating voltage
Current drain/Voltage
Dimensions
weight
Vibration
Shock resistence
EMI
EMC


Transmitter:

Frequency range
Modes of transmissions
Modulation system
output power
Power levels
Intermodulation Products
Harmonic emisions
Spurious emissions
Carrier suppression
S/N ratio
Undesired sideband suppression
TX/Rx switching time

Receiver:
Frequency Range
Modes of transmissions
Input Sensistivity
Receiving Bandwiths
Blocking BDR
Desensitization
Intercept Point IP3 Ip2
Cross modulation
MDS
Noise figure
Inherent spurios signals
Image frequencey rejection
IF rejection
Oscillator reradiation
ACG
AF distortion
Protection of receiver input
Receive system
Intermediate frequencies

Concepts and terminology:

MDS
BDR
Noise figure
Desensitization
...

References Regulations:

EMC regulations
EMI regulations
ITU-RR regulations
PTS regulations
...

Others:

conformity to other specifications


Supported Bandplans HF,UHF,VHF & IARU region:
...
---
 
Om man redan på HW-101-tiden, hade kallat den Ulitmat, dvs fulländad och slutgiltig.
Jag vill minnas att liknande ord faktiskt användes på den tiden. Och på samtida radiostationer som av vissa ansågs så tekniskt fulländade att någon vidare utveckling inte behövdes.
Ja då kunde vi ha ägnat oss åt antenner, vågutbredning, att bygga små tillbehör, jaga reservdelar etc.
Nej Ultimat är ett extremt dåligt ord i sammanhanget.

Förmodligen var den avsatta regeringen i Tunisien Ultimat, i alla fall som de själva såg sig. Något annat behövs ju inte.

Vad gäller Stereo och HiFi grejer så menar jag nog att ljudet är sekundärt, och om högtalarna passar in i hemmet är en större sak, dyra högtalare kan man välja mellan svart Pianolack eller någon annan dyr finish. En ulitmat svart pianolack.

Faktum är att jag ångrar att jag skrev att jag var Ironisk när jag påbörjade listningen av 20 exemepl tidigare.
Det jag lärt mig nu av denna diskussion är att det var på fullt och blodigt allvar.
Vi är alla människor, vi är alla olika, vi tycker alla olika, vi har fått alla tänkbara möjliggheer att göra fria val. Och all form av diktatur (läs: någon eller en organiskation som dikterar vad som är bra) är av ondo.
Men vi har krav på oss oxo, det är priset för valfriheten.
Att var och en skall kunna utvecklas, exvis lära sig vad han behöver för parametrar i radion, eller helt enkelt vill välja efter färg, utan någon överhet. Att var och en lär sig att bli kritiskt tänkande och utvecklar sin kunskap mer.
Även om radioteknik verkar vara något ulitmat, dvs orubbligt, fulländat, slutgiltigt, så menar jag att det är det inte. Radiotekniken är lika gummiartat som färgen på lysdioderna.
Vi har ju faktiskt gått igenom de olika modenycker som genom tiderna florerat.
Som: låg första MF, PTO, hög MF, PLL vs VFO, bred första MF, smal första MF, succesivt smalare mottagare, alla är då "ulitmata". Men vilken är bäst? den mest ultimata kanske? Vem bestämmer det?

Visst är det en svår diskussion det här.
Vem skall bestämma och kan man lita på honom (diktatorn) när det gäller att bedöma en radiostation? vi måste därmed få fram en ultimat person, eller en ultimat grupp, en diktaror med lojala medhjälpare, som kan allt och om framtiden, som gör detta jobb. Helst gratis.

Jag minns hur "ultimat" min första radio var, TRIO JR 599, vilka filter! vilken häftig S-meter! svart, röda siffor, blå fält och skumt lysande, häftigare än ett magiskt öga, man var såld. Men efter ett halvår var den skit. dvs det ultimata varade bara sex månader.

För mig.

Det finns andra som fortfarande tycker den räcker väl, dvs är ultimat. JR-599 har ju inga menyer och är därför ulitmat.
Även om de ultimata kugghjulen i VFO VX-låda är utslitna och inte längre ultimata.
Men jämfört med planetväxel var de ju ändå ultimata. Så HW-101 med friktionsväxel var knappast ultimat trots allt.
Eller kallas det då nostalgi?

Men visst detta hindrar ju inte att man gör en konsumentvägledning (rankningslista) för radiostationer som man kan köpa... Vem talar med råd och rön? om saken.
Eller kommunala konsumentnämnden borde väl. Vem frågar dessa vilken radio som är bäst? Kanske fråga Sverker? Han kan ju allt.


Klart att som någon nämnde, några tekniska prametrar kunde man i alla fall ranka. Kanske de som är populära idag. Men då bör de ju oxo förklaras.
Så kunde ju de som förstår sådana saker bli nöjda, och de som ahr egna instrument kunna verifiera saken, kontrollgruppen. De andra 98 procenten av radioamtörerna, ja de får väl gissa. Eller välja färg klarar de väl.
Men nog borde det väl finnas en ultimat färg på en radiostation, en för dagsljus och en för nattkörning. Astronomerna har ju röd ficklampa på natten, dvs som ger rött ljus, den får vara vit utanpå.


Och vad skulle vi prata om i ett QSO om alla körde folkradion, dvs den ultimata, som inte kan diskuteras. Den som inte ens får avbildas. Den heliga, som har allt och klarar allt, den ulitmata. Och vad skulle vi modifiera om det bara fanns en ultimat radio.
Svaret är förståss redan på väg, prata i ett QSO vaddå prata, räcker det inte med 59 73 QRZ?.




de
SM4FPD
 
Eftersom jag upplever att vissa inlägg inte förstått min ide med ranking så upprepar jag den

-större delen av amatörerna skall kunna ta till sig att den tranceiver som fått rankingen 1 är bättre, för tex amatören som enbart kör SSB, än den som fått ranking nr 2 osv gentemot en i förväg uppställd specifikation och rankingregler.

-den "lilla?" skara amatörer som begriper radioteknik samt invecklade specifikationer och mätmetoder tar tillsammans fram ovanstående specifikation och rankingregler. Även enkla krav, såsom belysta knappar, kan givetvis ingå men får förmodligen en mycket låg viktpoäng gentemot mer relevanta krav såsom tex att alla amatörband täcks. Självklart skall denna skara amatörer inte enbart kunna tekniken utan även kunna omsätta denna till vad som krävs för en amatör som huvudsakligen kör tex enbart SSB.

Detta arbete borde självklart genomföras i regi av någon av amatörorganisationerna.
Är vi tillräckligt många som tycker att en sådan ranking skulle vara bra så kanske det skulle kunna gå att få någon sådan intresserad. Men av diskussionen hittills verkar intresset inte vara översvallande utan mer av typen "för svårt". Kanske kunde SSA radioteknik avdelning genomföra en enkät bland medlemmarna för att se hur stort intresset är egentligen?

Att leverantörerna är ointresserade är ju självklart så länge det går att sälja ändå.
 
Radiotekniken är lika gummiartat som färgen på lysdioderna.
Vi har ju faktiskt gått igenom de olika modenycker som genom tiderna florerat.
Som: låg första MF, PTO, hög MF, PLL vs VFO, bred första MF, smal första MF, succesivt smalare mottagare, alla är då "ulitmata". Men vilken är bäst? den mest ultimata kanske? Vem bestämmer det?

Det jag avser i mitt tidigare inlägg är inte i första hand att värdera metoderna att nå ett resultat, utan värdering av själva resultatet!

Annars blir det lätt som att bedöma en sjukdom efter recept på mediciner...

I övrigt kan jag tycka att det är synd att en så pass intressant och viktig diskussion som denna trasas sönder av ironiskt svammel.

73/Lasse
 
Jo, visst skulle man kunna göra rankinglistor på ham-transceivrar. Den typen av jämförelser görs av andra teknikprylar, och tjänar som vägledning för de som ska köpa. Några viktiga parametrar har redan nämnts.

Jag tycker jag har hyfsat bra teknikkunskaper, men kan utifrån tillverkarnas beskrivningar inte vara helt säker vilken av de två 17.000kr-riggarna FT-950 eller TS-590 som är bäst. (Jag kör mest CW på 7, 10, 28 och 50 MHz.)

Men det är inte helt självklart att SSA ska ordna detta. Det bygger i så fall på ideellt arbete från någon eller några personer. Vem som helst som har tid och lust kan ju dra igång ett sådant projekt och publicera på webben. Oavsett vem som gör detta skulle det nog finnas många intresserade av resultaten. Sedan kan olika radioamatörer, med mer eller mindre teknikkunskaper, använda rankninglistorna utifrån eget omdöme.
 
Hej!

Någon får väl knåpa ihop en artikelserie i QTC?
På så sätt så kan tekniknivån kanske lyftas till en högre nivå och medvetenhet?
 
I övrigt kan jag tycka att det är synd att en så pass intressant och viktig diskussion som denna trasas sönder av ironiskt svammel.

Jag tror man skall tolka huvuddelen av det som skrivits i tråden som tämligen seriöst. Roy har ärligt talat om vad kunderna efterfrågar, jag har ärligt skrivit om mina erfarenheter mellan att arbeta med ljudteknik VS radioteknik. Tyvärr är jag realist när jag skriver att det inte finns en marknad för tekniska jämförelser inom den absoluta majoriteten av populationen radioamatörer.

Naturligtvis skulle de flesta svara ”JA” på frågan: ”Önskar du detaljerade tekniska jämförelser mellan marknadens radioapparater?”, men jag är övertygad om att den absoluta majoriteten av de som läser jämförelsen inte kan relatera tekniska data så att det kan bli ett beslutsunderlag inför ett kommande köp. Tyvärr kommer ändå priset att vara det helt avgörande argumentet för de flesta.

Jag är helt övertygad om att för majoriteten av samhällets medborgare, där radioamatörer är en liten del med i stort sätt samma fördelning avseende kunskap och kompetens om tekniska system som samhället i övrigt, kommer vi att hamna på samma test som när man testar bilar med flera tekniska system i vår vardag. Vi testar om bilen känns ”trevlig” och ”rolig”, och om det är stor bränsleförbrukning. Dessutom kollar man om det går att montera en barnstol och hur många väskor, läskbackar eller bollar som ryms i bagageutrymmet.

Biltesterna kollar inte fasvinkelns förändring mellan insprutningssystemet och vevaxelns momentanvärde, trots att detta värde har stor påverkan på motorns bränsleförbrukning. Ej heller pratar man om chiptrimning eller uppgraderingar av styrdatorns programvara Säkerligen är det så att den stora majoriteten fordonsägare skiter fullständigt i vad styrboxen gör, bara motorn startar alltid och att man aldrig ligger sist i en fordonskö.

Det är inga biltestare som kollar om datorboxen i bilen klarar att det sitter en antenn för kortvåg på bilen, det är ingen som krocktestar en bil med en radio på instrumentbrädan. Det är ingen som testar bilens stördimma mot den noiseblanker som finns i vissa radioapparater. Det är heller ingen som testar hur många väskor eller bollar man får ta bort från bagageutrymmet om man har radio och tuner i bagaget. Det är ingen som testar hur länge man kan använda radion utan att ha bilen igång och ändå kunna starta bilen säkert. Ändå är alla dessa frågor aktuella för de som vill montera en radio i bilen.

Personligen tycker jag att det som kan vara intressant att testa är hur logisk menyhanteringen är på de moderna riggarna. Jag själv har alltid tyckt att YAESU har intuitivt lätta menyer på det lilla fåtal apparater jag testat, nu har jag köpt en ICOM och lär få lära mig dess menyhantering.
Roy hade fattat hur tafatt en notorisk hembyggare är med att hantera menyer och varit vänligt förutseende att förprogrammera 3750, så det var bara att ansluta en dipol, plugga in mikrofonen och ropa ”Hallå är det någon som hör mig”, och genast får man svar och får ”59”. Detta måste vara ett alldeles utmärkt test för en nybörjare, och får man ”59” så måste det vara en bra radio. Jag planerar att även köpa en automattuner och kan då prova med en G5RV och ropa ”Do you read me?” och förhoppningsvis får jag ”FiveNine” tillbaka och kan därmed luta mig lungt tillbaka förvissad om att jag gjort ett bra köp och kan lita på bra service när det behövs.
Är jag fortfarande osäker på hur jag låter kan jag lyssna på mig själv via internet, jag behöver alltså inte ens prata med någon annan amatör och få ett utlåtande filtrerat via andras tyckande.

Så jag tycker fortfarande att man bör fundera hur tekniska konsumentsystem testas i vårt samhälle, och för att köparna skall känna förtrogenhet med hur resultatet presenteras anser jag att man bör testa på liknande sätt. Kanske vi skall införa ett dipolmärke som motsvarar svanen, och den gröna punkten skulle vi kunna använda rakt av. Vem vet, snart kanske vi kommer att köpa rättvisemärkta radiovågor...
 
Även om det är svårt att genomföra skulle jag faktiskt tro att det kan gå att beskriva en rigg på ett opartiskt sätt utan att för den delen gå in på alla tekniska detaljer. Vad jag skulle vilja se är bedömningar där testaren beskriver var hans särintressen ligger (är han mest PSK/SSB/CW eller vad?) och hur stor erfarenhet denne har vid olika riggar. Jag är säkert inte kapabel att lyssna mig fram till diverse decibel i undertryckning här och var, men jag ÄR kapabel att lyssna och höra om starka BC-stationer plötsligt dyker upp där de inte ska vara (dålig selektivitet) eller avgöra om ljudet låter neutralt och klart eller maskerat i brus eller så. Jag ÄR kapabel att avgöra om riggen är lättmanövrerad (om jag får tillräckligt med tid med den) osv, utan att behöva tillgripa ett poängsystem. Poängsystem är svåra eftersom de olika vikterna för poängen inte går att bestämma på något universellt vettigt sätt.

Om man lämnar de tekniska mätningarna åt sidan och läser recensioner i QTC eller QST eller CQ eller Wireless world eller nån annan tidning så är de alltid berömmande, alltid lika allmänt hållna och endast pliktskyldigast rapporterar man att nån knapp sitter lite obekvämt placerad eller något liknande. Det har naturligtvis att göra med att en tidning som sågar en rigg knappast kan vänta sig att få provexemplar i framtiden. Dessa recensioner kan alltså definitionsmässigt inte vara mer än aptitretare och gör bäst i att ha bilder på riggen och dess innanmäte i bästa fall. Hur läget egentligen är tror jag bara man får fram genom snack med kompisar eller genom att faktiskt besöka nån som har riggen ifråga.

I själva verket kanske man i dagens moderna samhälle kunna lägga upp demonstrationer på youtube? Då skulle man både kunna höra och se hur riggen manövreras och dess storlek osv. Jag blev exvis förbluffad över hur liten en IC-7000 är, trots att jag läst specar och sett den på bild. Hade jag gjort en youtube-sökning hade jag inte blivit lika överraskad.

Tänk om man kunde göra ett register över villiga amatörer som kan tänka sig att demonstrera sin rigg av märke XX som man kan besöka. Det vore väl kul?

/Micke
 
Last edited:
Jag är helt övertygad om att för majoriteten av samhällets medborgare, där radioamatörer är en liten del med i stort sätt samma fördelning avseende kunskap och kompetens om tekniska system som samhället i övrigt, kommer vi att hamna på samma test som när man testar bilar med flera tekniska system i vår vardag. Vi testar om bilen känns ”trevlig” och ”rolig”, och om det är stor bränsleförbrukning. Dessutom kollar man om det går att montera en barnstol och hur många väskor, läskbackar eller bollar som ryms i bagageutrymmet.

Detta är troligast helt riktigt. Tragiskt nog. Att inse att den tekniska kompetensen hos utövare av en s.k. teknisk hobby, som amatörradio, är att jämställa med en normal-oteknisk bilförare är smärtsamt.

Ändå ägnas väl fortfarande en stor av provet för amatörradiocertifikat åt just teknik? Varför? Ändå får vi bygga vår egen utrustning, som kanske innehåller livsfarliga spänningar, och ansluta den till elnätet. Varför?

När det gäller utbildning till bilförare med påföljande körkortsprov, ligger tyngdpunkten på att lära sig att köra bilen och ha ett riktigt uppträdande i trafiken, förstå och känna till de trafikregler som finns. Det gäller inte alls i lika stor utsträckning amatörradion. Det förefaller nog som även dagens komprimerade och snuttifierade utbildning syftar helt fel.

Ber om ursäkt för att jag nog drev iväg från ämnet en aning.

73/Lasse
 
så enkelt är det inte

visst - det finns körkort och bilförare
men
sen finns det bilförare som mekar med bilen själv, bygger egna bilar, tävlar på bana , tävlar på grus och är långt ute på respektive gren av verksamheten.
 
Om vi har 12000 med amatörlicens, säg att 150 av dessa har ett genuint tekniskt intresse med hembygge och tämligen grundläggande tekniska kunskaper för att stå stadigt när man diskuterar speciella konstruktioner och dess för- och nackdelar.

Motsvarande med 4000000 bilister ger då med samma procentsats 50000 bilister som bygger själva, trimmar egna motorer, tillverkar delar och är tekniskt väldigt kunniga.
50000 ger ett bra underlag för att ha tidningar, böcker, instruktionsfilmer seminarier och olika forum. Antalet intresserade har med marginal passerat den kritiska massa som behövs för att logistiken skall bli rimlig att få fungera.

Ser vi på radioamatörer som är genuint tekniskt intresserade så finns det tre forum att samlas kring, ham.se, ESR och tidningen "Resonans" samt Vlkommen till Elektronikforumet.com. I det senaste har t.ex. -wmv över 62000 läsningar på sin tråd om att bygga en amatörstation osv.

På ssa.se är det ingen teknisk dialog därför att det är för få inom föreningen SSA som har ett genuint tekniskt intresse, utan istället är intresset socialt och tävlingar (QSL och radiosport).

Jag tycker det vore väldigt intressant att t.ex. inom ESR, ham.se eller elektronikforumet.com kunna ha en grupp som diskuterar olika möjligheter att jämföra radioapparater, säkerligen beskriver -JAB väldigt bra hur man kan få en beskrivning som är intressant för den avancerade användaren, men även lockar den mindre tekniskt bevandrade att kolla och försöka gå vidare. Kanske är youtube media att arbeta med...
 
Last edited:
Back
Top