Sorgligt en lördag

Jag var själv en "contestare" på sextiotalet. Vi som var amatörer och jobbade på SAG (Gbg Radio) gick samman och fick en SK6-signal.
På den tiden fanns det, var jag erinrar mig, 3 stora tävlingar; CQ-testen, ARRL CW/Phone och WPX-testen. Kanske ändå lite för mycket, Två "stora" test-tävlingar hade räckt!
Vi deltog i ARRLs CW-test. Hemma hos mig satte vi upp diverse riktantenner mot W/Ve.
Vi tävlade mot Chalmers radioklubb och förlorade varje år med c;a 15 % mindre poäng. Men det var KUL och samtidigt en utmaning att förbättra vår operationsteknik och inte minst antennparken.

Jag vill inte upprepa vad herrar AOM, FBJ, BDZ m fl skirver, men instämmer 100 %. Det rätta namnet på dessa aktiviteter är CONPEST.

Jag har nog den uppfattningen att contest sker varje week-ända, I skrivande stund, 03-NOV, kl 1651z ligger en övermodulerad YP0AS och gapar CONTEST på 14260 kHz.

Övermodulering. Jag har den uppfattningen att flertal av conteststationerna på SSB är överstyrda. Detta kan vara ett "fult" trick av en viss station för att hålla konkurrenter borta från kanalen. En annan förklaring till för högt uppdragna mic-gainar är att operatören på stationen tror att ju mer anodström eller antennström - ju starkare hörs jag. Vederbörande känner tydligen inte till att när en viss gräns av "rösteffekt" uppnås breder signalen ut sig på bägge sidor. Nyttosignalen blir istället distorderad och mer svårläst men antenninstrumentert viftar högre! Eftersom flertalet contestare är dåliga tekniker och inte behärskar denna enkla teknik fortsätter eländet.

Man kan också allvarligt fundera över vad "five nine" eller "5TT" fyller för funktion. Vid diskussion med en "contestfrälst" granne föreslog jag slopandet av signalrapport eftersom det INTE är en signalrapport. Istället borde man förslagsvis införa en fyrsiffrig siffergrupp som bestod av födelseåret och det år man fick sin licens. I mitt fall 3554. Då skulle det vara en lite svårare att genomföra QSOet eftersom dessa siffror måste vara korrekt nedtecknade i loggen för att räknas som en kontakt. Min granne svarade då: Alldeles för komplicerat APQ - vi skulle aldrig få fram dom fina resultat (höga poäng) som vi får upp nu!

Varje söndag, i över tio år, har vi som jobbat som radiotekniker för diverse internationella organisationer haft ett "runda.bords.sked" på en frekvens på 14,3-MHz bandet, Där deltar stationer från SM, LA, OZ, OH och leds av en HB9:a som tillverkar modem och annan utrustning för PACTOR.
NO FRIEND OF CONTEST brukar han säga och påpekar att deltagandet från HB9 rör sig omkring 12 % av de licensierade stationerna från Schweiz men dessvärre orsakar dom enorma QRM. Sista åren har vi därför flyttar vårt SKED till SKYPE.

Någon skrev i ett inlägg att contestarna som utövar tävlingen på telegrafi var skickliga operatörer och behärskade hastigheter på runt 200 tecken/min - mottagning såväl som sändningen.
För några år sedan kom det upp en SM5:a (kommer inte ihåg signalen och skulle aldrig skriva den i mitt inlägg) på Radiomuseet i Göteborg. Han förklarade att amatörradion skulle var död utan contest. Samtidigt berättade han att han njöt av ösa på i 190-takt. Jag påstod då att det är stor skillnad att ta emot morsetecken "när man i stort sett vet vad som kommer" jämfört att skriva ner en WX-rapport eller ett pressmeddelande på svensk eller engelsk klartext.
Han nekade till detta och jag uppmanade "upp till bevis".
"Kan du ta emot 5-ställig code sänt i ungefär 80-takt?"
"Lätt som en plätt", blev svaret.
Vi förflyttade oss då till museets amatörstation. Jag rattade in 4XO på 4-MHz som sänder 5-ställig code i c:a 80-takt dygnet om.
Vår contestare grep en penna och skrev ner 3 eller fyra grupper, den sista dessutom felaktig, och slängde sedan pennan i väggen och lämnade museet...
Jag har inte påstått att alla contestare är sådana. Kanske jag, eller han, hade otur?

73
Bengt
SM6APQ
 
Last edited:
Nu har vi effektivt skapat en "favorit i repris" på temat contest...

Jag ser detta både som en viktig fråga och som ytterligare en i radan av icke-frågor.

Vi vet alla att tysta band är en signal till omvärlden om att frekvensbanden för amatörradio är för generöst tilltagna. Alla vet att amatörradio på sikt kommer dö ut om vi inte kommer till rätta med rekryteringsproblematiken.

Contesting kanske i vissa personers uppfattning är en meninglös aktivitet med dårar som utbyter 5NN och annat trivialt. Men vad är det som säger att byggande av träplatteradio med antika rör för att testa en gång på banden och sedan finna nya byggprojekt är mer motiverat och mer "riktig" amatörradio?

Om vi sitter i vår slutna värld och tillsammans med likasinnade bedömer vad som är "rätt och fel" blir vår hobby utarmad och inskränkt.

Jag kör både contest och använder gärna WARC-band för att slippa contestandet ibland. WARC-banden är intressant placerade mellan traditionella amatörradioband och ger möjlighet till experiment med vågutbredning och teknik. Man behöver inte bygga burkar som funkar på ett redan trångt 40-metersband om man nu är så allergisk mot contest. Bygg för sjutton grejer för 10, 18 och 24 MHz och ni kan pula och experimentera bäst sjutton ni vill utan att utsätta er för QRM från tester...

Visst kan man tycka att tester tar för mycket plats och tid. Under en CQWW-helg är 10.000 amatörer involverade i det största experimentet gällande vågutbredning som mig veterligen finns. Utan CQWW och andra tester hade helgerna varit en tråkig tillställning med träradiobyggare som enbart lyssnar och i undantagsfall testar sin utrustning...

Tävlingsformen utvecklar operatörerna och konstruktörerna mycket mer än de flesta vill erkänna. Jag sticker ut hakan och påstår att det inom contestvärlden både finns de bästa operatörerna och konstruktörerna. För den som inte fattar att tangentbordet i en contest är ett hjälpmedel som vilket annat, kan jag inte med all pedagogik i världen försöka förklara konceptet. Jag vet att det finns yngre amatörer som enbart använder tangentbordet för att sända höghastighetstelegrafi, men de allra flesta contestare har även en manipulator och en bugg bredvid som kompletterande och VIKTIG kommunikationsteknik.

Utmaningen i contesttrafiken är att KORREKT erhålla ett testmeddelande som definitivt INTE ALLTID är 59914 (WAZ-zon för Sverige), Under helgens Ukraininan DX Contest är det löpnummer som utbytes och om det är så att endera:

1. En eller båda anropssignaler inte är korrekt mottagna
2. En eller båda testmeddelanden inte är korrekt mottagna

... så blir det POÄNGAVDRAG för deltagaren.

Alltså: Det gäller att se till att BÅDE snappa allt korrekt och se till att motstationen gör det samma. Annars blir det poängavdrag och sämre statistik (UBN) för deltagaren.

Nästa fråga: Har vi för många tester per år? Svar: Sannolikt JA!

Lösning: IARU bör aktivt arbeta för kvalitet i stället för kvantitet.

Nästa fråga: Hur hanterar vi problemet med överträdelser av bandplanen?

Lösning: Nya TYDLIGA regler i varje test som DISKVALIFICERAR deltagare för överträdelser av bandplanen. Som det är idag är det svaga rekommendationer i de flesta fall.

Contesting är BRA för amatörradions utveckling, både teknikmässigt och operatörsmässigt. Den som påstår att contestare inte är gräddan av operatörer har HELT FEL! Contesters är definitivt State-of-the-Art då det gäller operatörsteknik, oavsett om de använder datorn för att sända telegrafi i hög hastighet. I den andra änden av kommunikationen sitter en snabb telegrafist som med huvudet uttolkar det som maskinen sänder och detta med en normalt sett OTROLIGT låg felprocent, ofta rejält undrskridande en procent av de snabbt översända testmeddelandena i oerhört störd miljö.

Att sitta med handpunp och traggla i 100-takt tyckte jag var spännande för 35 år sedan, men numera använder jag endast handpumpen då nöden eller SKD kräver det... Handpump är nostalgi som inte för tekniken framåt det mista!

73 de LRR, Mats


PS, Bengt APQ hann före med sitt meddelande så mitt inlägg får nog ses som mer respons till tidigare debattörer. APQ har i det stora hela många poänger och slutsatser. Jag delar de flesta utan att för den skull vilja erkänna att contest är något som katten drog in och som vi borde slänga ut.

Liraren som inte kunde ta emot 5-ställiga signaler i 80-takt må kalla sig contester... men han finns inte bland mina bekanta i gruppen. Vem som helst på detta forum inbjudes härmed att i duell mäta sina färdigheter i telegrafi (oavsett meddelandeform) med undertecknad.,, Jag är måhända inte blyg, men jag vet vad jag går för både i contestsammanhang och andra då det gäller telegrafi.... Jag vill inte bli kollektivt avrättad för att vara dålig telegrafist bara för att det skulle finnas en och annan skrytpelle som besökte Radiomuseet och inte kunde hålla flaggan i topp.
 
Last edited:
RM2D said:
Contesting är BRA för amatörradions utveckling, både teknikmässigt och operatörsmässigt. Den som påstår att contestare inte är gräddan av operatörer har HELT FEL! Contesters är definitivt State-of-the-Art då det gäller operatörsteknik, oavsett om de använder datorn för att sända telegrafi i hög hastighet. I den andra änden av kommunikationen sitter en snabb telegrafist som med huvudet uttolkar det som maskinen sänder och detta med en normalt sett OTROLIGT låg felprocent, ofta rejält undrskridande en procent av de snabbt översända testmeddelandena i oerhört störd miljö.
Click to expand...


Jag skriver under på det mesta, även att eliten av operatörerna återfinns inom contest-världen, men långt ifrån alla contesters är ens bra operatörer, det finns många dåliga operatörer ute på banden en contesthelg också.

Dom bästa contest stationerna är makalösa byggen, exellerande i teknik och nyskapande, men många conteststationer är mest ett kraftigt slutsteg på mera normala anläggningar, sedan finns allt däremellan också.

Men i övrigt håller jag som sagt med, och tror att contest för tekniken framåt.

Nu gäller det bara att hitta en lagom nivå och form som inte förtar radionöjet för icke contesters.
 
Även om jag inte kör några tester, förutom NAC och enstaka månadstester, så tycker jag att det är ganska kul med tester.
Det hade kanske varit lite roligare med riktiga signalrapporter och kanske något testmeddelande som krävde lite vässade öron. Att "klippa" ett call i 200-takt är ju ganska enkelt för vem som helst, när man väl kommer igång.

Problemet är nog att det är för enkelt att köra test. Det handlar ju enbart om att hinna med så många kontakter som möjligt under en viss tidsrymd. Motstationer finns i överflöd, så det gäller att ösa på för fulla muggar. Då blir det vassa armbågar, övermodulation, nyckelknäppar och andra hemskheter som plockas fram. Hade det istället handlat om att leta fram motstationer så hade det blivit ett annat tempo och det hade kanske till och med funnits plats för andra på banden.
Det har ju till och med gått så långt att man behöver ett konstigt call för att bli en attraktiv motstation.

Jag har ingen lösning på problemet, bara en definition på det.
 
SM7TJC said:
Det har ju till och med gått så långt att man behöver ett konstigt call för att bli en attraktiv motstation.

Jag har ingen lösning på problemet, bara en definition på det.
Click to expand...


Att prata om och erkänna problemet är första steget mot ett tillfrisknande!
 
Till APQ och RM2D

Bengt, jag accepterar att det körs tester och finner mig i att få flytta på mig även om jag tycker att testerna är ett okynne med ett stort ego i förgrunden, jag kanske "moddar om" min line till att fungera på 30m......

Mats, jag vet att sådana som tex SM2WMV/Mikael besitter kunskap och skaparglädje och tillför hobbyn en stor input med ett stort tekniskt kunnande på samma sätt som SK7MW tillför kunskap på VHF och högre upp, de klår ju skiten ur alla i Sverige som vågar sticka ut hakan.

Jag byggde själv en transverter till min HW-101 på 70-talet och körde test med min hemmabyggda 5 element yagi och 5W på 2m......jag har provat och fann att det inte var "min grej" att köra test.

Jag startade tråden pga jag blev besviken på att inte kunna göra mig hörd i gyttret av alla stinna testkörare på 40m, inte för att jag tycke att de gjorde något fel, även om en del inte fick till tecknen riktigt.
 
RM2D de APQ

Vi vet alla att tysta band är en signal till omvärlden om att frekvensbanden för amatörradio är för generöst tilltagna.

de APQ. Inte var banden "tysta" på 50- och 60-talen när det bara fanns ett fåtal årliga contest-tävlingar!



Contesting kanske i vissa personers uppfattning är en meninglös aktivitet med dårar som utbyter 5NN och annat trivialt. Men vad är det som säger att byggande av träplatteradio med antika rör för att testa en gång på banden och sedan finna nya byggprojekt är mer motiverat och mer "riktig" amatörradio?

de APQ. Träplatteradio? You are barking up the wrong tree! Jag är contestmotståndare - i dag avskyr jag denna aktivitet. Jag och många med mig bygger inte träplatteradio - möjligen någon enstaka gång för att testa ett visst koncept. Jag har under åren byggt 5 slutsteg och tre separata trefas nätaggregat med utgående spänningar från 1800 till 4500 volt DC. Den radiotekniska utomhusaktiviteten har varit experiment och byggnationer av dipoler, yagiantenner, quadar, logperiodiska riktantenner samt en rhombantenn.



Om vi sitter i vår slutna värld och tillsammans med likasinnade bedömer vad som är "rätt och fel" blir vår hobby utarmad och inskränkt.

Jag kör både contest och använder gärna WARC-band för att slippa contestandet ibland. WARC-banden är intressant placerade mellan traditionella amatörradioband och ger möjlighet till experiment med vågutbredning och teknik. Man behöver inte bygga burkar som funkar på ett redan trångt 40-metersband om man nu är så allergisk mot contest. Bygg för sjutton grejer för 10, 18 och 24 MHz och ni kan pula och experimentera bäst sjutton ni vill utan att utsätta er för QRM från tester...

de APQ. Jag tycker om att använda de traditionella amatörbanden och WARC-banden. Båda har sitt syfte och berättigande. Varför skall jag tvingas på weekendar att hänvisas till WARC-banden. På morgonen deltar jag i en lokal ring på 3,7-MHz. På söndagar vid 12-tiden hade vi, som jag berättade i mitt första inlägg, ett ring-QSO på 14,3-MHz med radiotekniker som tjänstgjort i internationella organisationer. Contestarna har tvingat oss att använda SKYPE.
[/I]


Visst kan man tycka att tester tar för mycket plats och tid. Under en CQWW-helg är 10.000 amatörer involverade i det största experimentet gällande vågutbredning som mig veterligen finns. Utan CQWW och andra tester hade helgerna varit en tråkig tillställning med träradiobyggare som enbart lyssnar och i undantagsfall testar sin utrustning...


[I]
de APQ. Contestarna har inte bidragit med något uppseende väckande nytt när det gäller vågutbredning. Den grupp amatörer som VERKLIGEN har bidragit till att kartlägga vågutbredningen är de amatörer, i Californien om jag inte minns fel, som etablerat c:a 18 st Radio Beacons Worldwide.



73
Bengt
SM6APQ
 
Last edited:
1 De mesta testdeltagare kör olaglig effekt , skall diskas uteslutas ur tester säg 1 år framåt.
2.Visat ingen hänsyn till andra amatörer som bara vill köra ett vanligt qso uteslutning 2 år från tester .
Tycker det är dåligt att inte amatör IARU kommer klara tydliga regler om tester
Många skryter helt enkelt hur duktiga de är att fuska sej fram , nej nån D-J ordning måste till.
 
RM2D de APQ

RM2D said:
Jag kör både contest och använder gärna WARC-band för att slippa contestandet ibland. WARC-banden är intressant placerade mellan traditionella amatörradioband och ger möjlighet till experiment med vågutbredning och teknik. Man behöver inte bygga burkar som funkar på ett redan trångt 40-metersband om man nu är så allergisk mot contest. Bygg för sjutton grejer för 10, 18 och 24 MHz och ni kan pula och experimentera bäst sjutton ni vill utan att utsätta er för QRM från tester...

Tävlingsformen utvecklar operatörerna och konstruktörerna mycket mer än de flesta vill erkänna. .
Click to expand...


de APQ

Du skriver: Tävlingsformen utvecklar operatörerna... I vilken riktning? Att mota bort eller "köra över" icke contestare eller vad?

Det låter vid första anblicken bra att hänvisa oss icke contestare till WARC-banden. Men, det skulle innebära att vi togs ifrån möjligheten att ha lokala ring-QSO på de lägre frekvenserna. Det finns många sådana aktiviteter på 3,7-MHz-bandet - speciellt tidigt på morgonen och förmiddagarna. Jag deltar själv i två sådana ringar.
Det finns dessutom många amatörer som ej har beamar eller quadar avsedda för WARC-banden utan är hänvisade till de traditionella banden för långdistanstrafik.

Till sist.

Att rekommendera icke contestare till WARC-banden är nästan samma sak som att blockera ettan, tvåan och trean i en femväxlan bil och rekommendera föraren att; fyran och femman går ju bra på motorvägen!

Det finns massor med (nyttiga) aktiviteter på amatörbanden. När jag "seglade" som telegrafist i svenska handelsflottan var jag nästan dagligen inne på Maritime Mobile net. Där fick man bl a tips om hur man fick QSO med "besvärliga" kustradiostationer, stationer som bytt frekvenser och öppethållningstider utan att informerat ITU.

Vid tjänstgöring i södra delen av Afrika för bl a FN var jag nästan varje kväll inne på "Africana Network", 21,3-någonstans. Styrdes av några entusiaster från Californien och Pennsylvania. Där kunde man bl a få inofficiella info om epedimier och andra "obehagligheter" på den afrikanska kontinenten. En annan möjlighet var "The YL Network", 14,333-MHz om jag erinrar mig rätt, som styrdes av några "hemmafruar" i USA/Canada. Outstanding operators! Där kunde man bl a få hjälp att kontakta en viss stat i USA eller provins i Canada.

Förutom traditionella QSO på amatörbanden är ovanstående aktiviteter det jag anser att amatörbanden framför allt skall användas till. Dessa "aktiviteter" har gjort att amatörradion hade ett mycket gott rykte på 50, 60 och in på 70-talet.
Kommer ni ihåg Kon-Tiki-flotten som opererade på 14-MHz-bandet, eller flotten Raa som amatörradion hjälpte till att efterforska?

När jag på 50 och 60-talet sökte tjänstgöring som radiooperatör i Svenska fredsbevarande styrkor eller FN-tjänst framhöll jag alltid att jag var dessutom radioamatör. Jag tror det bidrog till att jag blev utvald.
På 90-talet skrev jag aldrig i ansökningsformulären att jag var amatör. Då hade radioamatörerna fått ett dåligt rykte; en massa "babblande idioter som stör TV och hörs i radion". Detta kanske 27-MHz-operatörerna delvis har sin skuld i?

Jag inser att mina åsikter har "färgats" av ett helt liv som radioamatör, yrkestelegrafist och tekniker och att mitt sätt att se på amatörradio är unika. Troligen har jag inte många som delar min åsikt, men jag kan inte låta bli att ventilera mina åsikter.

Tack för ordet.

73
Bengt
SM6APQ
 
Last edited:
APQ de LRR

Bengt,

Jag har stor respekt för att amatörradion under 50- och 60-talen fyllde en annan funktion än vad den kanske gör idag. Detta i synnerhet om man som du befann sig på de sju haven eller på FN-uppdrag i avlägset belägna länder. Internet fanns inte och information om mariga kustradiostationer och uppblossande epidemier kunde då med fördel spridas via allsköns nät på kortvågen.

Nu är det ju, vare sig man vill det eller inte, så att världen förändras stort på 50 år. Idag kan varje fartyg hålla kontakt med internet via satellitkommunikation. Behovet att finna alternativa informationskanaler är noll. Allt finns på internet och vi kan därmed avfärda argument att nättrafik har ett berättigande av den orsaken åtminstone.

För att kommentera ett par av dina argument så väljer jag att citera dem enligt följande:

"de APQ. Inte var banden "tysta" på 50- och 60-talen när det bara fanns ett fåtal årliga contest-tävlingar!"

Nej, det var säkert mer aktivitet i allmänhet på banden på 50- och 60-talen. Sannolikt även på 70-, 80- och 90-talen också. Vi måste tyvärr konstatera faktum att aktiviteten varierar och påverkas av andra kommunikationsformer. Jag använder radion mycket, men lika mycket kommunicerar jag nog på Skype, även med amatörer.

"Contestarna har tvingat oss att använda SKYPE"

Vem tvingar någon att använda Skype? Lika väl som jag kan be någon lomhörd contestare fara och flyga då han tar försöker ta min RUN-frekvens i en test, lika väl kan jag säga till honom att flytta på sig om jag kör ett vanligt QSO på 14.300. Det handlar om att stoppa honom direkt då han helt plötsligt dyker upp på frekvensen och tror att det är hans... Ett snabbt ingripande och även de största contest-stationer flyttar på sig direkt. Om man sitter passivt kvar och bara gnäller på contestare på svenska är nog sannolikheten att ryssen eller ukrainaren flyttar på sig obefintlig. Operatörsteknik innefattar också att man säger till folk att frekvensen var upptagen. Ibland får man nog koppla bort sin svenska blyghet och sätta på steget och beama i rätt riktning för att se till att folk hör att frekvensen är upptagen.

"de APQ. Contestarna har inte bidragit med något uppseende väckande nytt när det gäller vågutbredning. Den grupp amatörer som VERKLIGEN har bidragit till att kartlägga vågutbredningen är de amatörer, i Californien om jag inte minns fel, som etablerat c:a 18 st Radio Beacons Worldwide"

NCDXF worldwide beacons är en tämligen avsommad verksamhet enligt min mening. Dessa beacons funkade bra innan Reverse Beacon Network etablerades. RBN består av kanske 100 olika mottagande beacons som registrerar ALLT som rör sig på banden. Huvudsakligen är det folk som kör contest som sätter upp egna RBN-skimmers och sedan delar dem med andra i reversebeacon.net Med andra ord, ditt påstående att contesters inte bidragit är 100% fel. Vi måste förflytta oss från historia till nutid och följa med i utveckligen för att förstå att beaconsystemet som Nothern California DX Foundation skapade för hundra år sedan är omodernt och faktiskt rätt oanvändbart jämfört med RBN.

"Det finns dessutom många amatörer som ej har beamar eller quadar avsedda för WARC-banden utan är hänvisade till de traditionella banden för långdistanstrafik"

Fattar inte ens kommentaren... Jag kör min 80-metersvertikal på 17 och 12 meter och kör DX för brinnande livet och klår ofta pojkar med beamar och hög effekt. Man behöver definitivt inga beamar för DX-trafik på WARC-banden. En myt skulle jag villa beteckna det som.

"Jag inser att mina åsikter har "färgats" av ett helt liv som radioamatör, yrkestelegrafist och tekniker och att mitt sätt att se på amatörradio är unika. Troligen har jag inte många som delar min åsikt, men jag kan inte låta bli att ventilera mina åsikter."

Alla åsikter är värda att lyssnas på. Mina åsikter baseras på 35 års radioaktivitet och även jag hade med största sannolikhet blivit gnist om inte utvecklingen hade gjort telegrafistyrket överflödigt. Tyvärr blev det så och jag var tvungen att finna ett annat arbete för att kombinera mitt intresse för internationell karriär med radio...

73 de LRR, Mats
 
Last edited:
sm4cjy said:
1 De mesta testdeltagare kör olaglig effekt , skall diskas uteslutas ur tester säg 1 år framåt.
2.Visat ingen hänsyn till andra amatörer som bara vill köra ett vanligt qso uteslutning 2 år från tester .
Tycker det är dåligt att inte amatör IARU kommer klara tydliga regler om tester
Många skryter helt enkelt hur duktiga de är att fuska sej fram , nej nån D-J ordning måste till.
Click to expand...

Det finns definitivt ett gäng contesters som kör olaglig effekt. Jag kan till och med rekommendera dig att mäta fältstyrkor på ett par intressanta platser i SM.... Men att "de flesta testdeltagare kör olaglig effekt" är en myt och faktiskt en oförskämd lögn! Vi som kör contest med 700W-1000W steg märker det mesta och vi bryr oss inte om ett antal bryter mot reglerna. Visst, man blir sur då man kämpar en hel contest för att bli slagen av en 3-10 kW station, men so what?

Jag frågar alltid om frekvensen är upptagen och försäkrar mig att ingen annan trafik försiggår. Om det förblir tyst efter ett par upprepningar av denna fråga ser jag frekvensen som fri och ropar CQ Test. Om det skulle vara så att några muppar tror sig kunna prenumerera på en frekvens för att prata om barometerstånd och sjukdomar, bryr jag mig INTE ETT SKVATT. Etern är fri och det finns inga kanaler som är upptagna enligt något förutbestämt bokningsschema. Med andra ord, jag kommer aldrig acceptera att det kommer några radiofascister och hävdar att jag ska flytta på mig bara för att de kört nät i 30 år på den frekvensen vid den tidpunkten...

73 de LRR, Mats
 
Stopp nu Mats. Det handlar inte om abonnerade frekvenser eller fasta nät. Det ÄR faktiskt så att under en contesthelg är det nästan omöjligt att bedriva någon annan form av amatörradio.

Det vore möjligt, om än inte enkelt, att få till en lösning. Men det krävs en internationell överenskommelse om allokering av contest och påföljder för överträdelse av tilldelat frekvensområde.

I andra sporter är det brukligt att funktionärer bevakar tävlingen och att bevakningen resulterar i diskvalificering av överträdelser. Det går inte att ta genvägar i cykellopp, det går inte att springa i en gångtävling, det går inte att galoppera i en travtävling osv. Då blir man omedelbart upptäckt av funktionärer och därmed diskad. Någon slipper kanske igenom men man får åtminstone till "Någon j-a ordning".

Beträffande otillåten effekt är det att jämställa med doping. Där har man infört oannonserade dopingkontroller. Både internationellt men i synnerhet på riksnivå. I vårt fall kan jag tänka mig en mätning av fältstyrkan för de stationer som regelbundet verkar överträda effekten.

Komplicerat? Ja, men så här har andra tävlingsformer tvingats göra för att hålla rent. Kanske skulle radiosporten rentav växa i omfång och intresse då det uppstår ett behov att funktionärer kring tävlingarna. En möjlighet att delta även för dem som vill vara engagerade i radiosport och klubbaktiviteter utan att tävla själva.

Synpunkter?
 
Lars,

Jag hoppas att jag inte behöver "stoppa" mina åsikter bara för att de skiljer sig från de som inte tycker att contest är så intressant.

Mina synpunkter enligt nedan:

1. Det finns för mycket olika tester på banden idag och trenden är inte positiv - nya tillkommer utan att gamla försvinner.
2. Tester MÅSTE ha segment inom vilka testtrafiken MÅSTE ske. Om QSO sker utanför ska detta rendera i diskvalifikation och inte marginella poängavdrag
3. Nu med SDR-teknik spelas de största testerna in och en rejäl analys genomförs, som faktiskt begränsar fusk av olika slag. Bra utveckling. Mer av sånt.
4. Effektöverträdelser. Jag är 100% för diskvalificering för Power Violation och jag arbetar personligen mycket med den frågan (till förtret och irritation bland vissa grupper contesters som inte gillar att jag lägger näsan i blöt - i synnerhet i SM konstigt nog). Problemet är hur man verifierar det som man med intuition känner. I Ryssland är Power Violation ett GRYMT STORT problem. Jag kör med ACOM 1010 för att aldrig ens hamna under luppen. Fler borde göra så.
5. Jag välkomnar att IARU tillsätter en seriös contestgrupp (som spänner över alla tre IARU regioner för att hantera ovanstående frågor)

Räcker mina synpunkter eller ska jag bli ännu mer tydlig???

73 de LRR, Mats
 
Du behöver inte alls stoppa dina åsikter, bara nyansera något. Vi har (minst) två uttalade viljor och det måste till en dialog för att åstadkomma en kompromiss. Kan man i samma veva styra upp de värsta contest-huliganerna är det av godo för samtliga.

Att åstadkomma en lösning där alla blir lika nöjda är svårt att tro, men det borde åtminstone gå att få till en kompromiss som gör alla lika missnöjda :)


Edit: För övrigt ser jag i ditt senaste inlägg att du har sunda åsikter så contestare du är HI..
 
Last edited:
ZBB de LRR

Så bra att vi delar synen på att dialog är en bra början.

Det som är aningen utmanande är att dialogen måste ske över landsgränserna för att få effekt. Inte ens om vi i Sverige eller i Norden kan enas om grundläggande principer får det någon nämnvärd effekt. Frågan måste upp inom IARU och ju högre upp man kommer, desto mer byråkratiskt blir det för att få till en lösning.

När dessutom IARU delas in i tre regioner så blir det ännu mer utmanande. Vi kan bara titta på de tre olika bandplanerna som finns inom IARU Region 1,2 och 3...

Att vi sitter och ältar frågan på HAM.SE skapar bara onödig osämja beroende på det enkla faktum att vi runt detta bord inte har nycklarna till hur man kan lösa problemet globalt.

Vi måste alltså först se till att vi har en stark och demokratisk nationell förening med ÖPPENHET att lösa krångliga frågor. Då detta har uppnåtts... gäller det att se till att SSA arbetar inom ramarna för NRAU- och IARU-samarbetet och kommer fram med en mycket tydlig och väl genomarbetad plan som kan diskuteras och godkännas av IARU Region 1. Därefter måste detta harmoniseras inom de övriga två IARU-regionerna.

Det är lätt att inse att konstruktiv dialog mellan testentusiaster och testhatare på vårt plan inte per automatik innebär en global förändring.

Vi kan ta exemplet med excessive power (power violation). Inte ens CQWW Contest Committee är ren då det gäller enskilda medlemmars effektmoral. Reglerna för CQWW ger rätten till diskvalificering om folk använder för mycket effekt. CQWW Contest Committee är de som avgör om deltagare brutit mot reglerna. Hur sjutton förväntar man sig att en kommitte kan döma en deltagare för effektfusk om det finns medlemmar i kommitten som kör OM 3500 eller värre muskedunder än då?

På samma sätt förutsätter det att ledarna i varje nationell förening vet hur mycket 1 kW är och inte själva bryter mot nationella regler eller testregler...

Allt är inte så solklart som man vill göra det och även om undertecknad har ambitioner att förändra, så krävs det en stark internationell grupp inom IARU som ska se till att det sker också.

73 de LRR, Mats
 
Visst är det utmanande att försöka ändra rådande förhållanden. Men dialog här och på övriga håll är en bra början.
Å andra sidan borde vi väl närma oss slutet på början eftersom början nu pågått i decennier...

Vi kan ju alltid städa på hemmaplan, kunde man få med NRAU så är vi på väg, och SAC vore väl ett lagom stort evenemang att börja med. Väl definierade contestsegment på varje band vore möjligt att genomföra liksom kontroll och påföljd av desamma.
 
SM3ZBB said:
Visst är det utmanande att försöka ändra rådande förhållanden. Men dialog här och på övriga håll är en bra början.
Å andra sidan borde vi väl närma oss slutet på början eftersom början nu pågått i decennier...

Vi kan ju alltid städa på hemmaplan, kunde man få med NRAU så är vi på väg, och SAC vore väl ett lagom stort evenemang att börja med. Väl definierade contestsegment på varje band vore möjligt att genomföra liksom kontroll och påföljd av desamma.
Click to expand...

Jo... SAC är definitivt en bra början.

Nu när vi lyckades få med NRAU gällande stående kommitte i stället för stafettlösning borde möjligheterna vara bättre.

Vi får ta ett prat med AJV som ju sitter i rollen som Teamleader för den gruppen.

73 de Mats LRR
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top