Störningar på GPS hur gör "dom"
- Thread starter SM4FPD
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
"Rymdvädret" eller jonosfären inverkar ganska lite.
I GPS-systemets barndom observerade man "scintillation" i perioder med
hög solaktivitet som försämrade noggrannheten märkbart.
Ett besläktat fenomen gav också sämre prestanda hos Inmarsat-C systemet.
Genom att förbättra kodning och signalbehandling samt med fler satelliter kom man runt problemen i hög grad.
Solutbrott kan även ge förhöjd bakgrundsbrusnivå som försämrar systemet vid sådana tillfällen.
Man behöver även beakta troposfäriska effekter, men de är underordnade inverkan från jonosfären.
I GPS-systemets barndom observerade man "scintillation" i perioder med
hög solaktivitet som försämrade noggrannheten märkbart.
Ett besläktat fenomen gav också sämre prestanda hos Inmarsat-C systemet.
Genom att förbättra kodning och signalbehandling samt med fler satelliter kom man runt problemen i hög grad.
Solutbrott kan även ge förhöjd bakgrundsbrusnivå som försämrar systemet vid sådana tillfällen.
Man behöver även beakta troposfäriska effekter, men de är underordnade inverkan från jonosfären.
SM6VJE
Well-Known Member
Tack 
Som jag misstänkte, fenomenen finns men inte möe att bry sig om ..
"Även om jorden skulle gå under i morgon, skulle jag i dag plantera mitt äppelträd"
Som jag misstänkte, fenomenen finns men inte möe att bry sig om ..
"Även om jorden skulle gå under i morgon, skulle jag i dag plantera mitt äppelträd"
SM4FPD
Well-Known Member
Jag tycker jag märker att GPS är lite konditionsberoende.
Jag har dock en äldre GPS, och när jag kör den i husbilen i framrutan skuggas den lite av alkoven på HB.
Men vid regnväder eller kraftigt mulet kan det gå dåligt att få GPS signaler.
Men detta är då"störningar" av en karaktär som ändrar sig timme för timme, och inte man made stöj.
Med en takantenn bör detta inte vara några problem. I synnerhet på flygplan.
Men jag funderar lite på hur det går med det europeriska GPS. projektet?
Kommer inte på vad det heter nu??????
Men det skulle ju snart vara klart, under de senaste tio åren eller så.
Kanske "försenat".
Någon som vet?
SM4FPD
Jag har dock en äldre GPS, och när jag kör den i husbilen i framrutan skuggas den lite av alkoven på HB.
Men vid regnväder eller kraftigt mulet kan det gå dåligt att få GPS signaler.
Men detta är då"störningar" av en karaktär som ändrar sig timme för timme, och inte man made stöj.
Med en takantenn bör detta inte vara några problem. I synnerhet på flygplan.
Men jag funderar lite på hur det går med det europeriska GPS. projektet?
Kommer inte på vad det heter nu??????
Men det skulle ju snart vara klart, under de senaste tio åren eller så.
Kanske "försenat".
Någon som vet?
SM4FPD
SM0GLD
Vänsterhänt
Galileo har nu 26 satelliter och fullt utbyggt ska det vara 30st.
SA5GHZ
Dipl. Klugscheißer
SM3ZBB
Grumpy ol´man
Det där med GPS noggrannhet, konditionsberoende, påverkan av "rymdväder" etc. är en svår fråga som därmed ger ett svårt svar...
Först det där med noggrannheten. Vad är noggrant? Svaret blir ju olika beroende på förväntat resultat, dvs. det är en avsevärd skillnad på om man vill veta var man är under sin fjällvandring, under navigation med bilen efter väg, med båt på sjön, vid positionering av en oljeplattform, utjämning av geodetiskt stomnät eller.... inriktning av en Precision Strike Missile...
Alla ovan nämnda exempel har olika lösningar för metoder. Jag har tidigare nämnt bärvågsmätning som har en tämligen bra precision men kräver mycket tid för planering, mätning och efterbearbetning. Här blir sånt som "rymdväder" intressant. Särskilt jonosfären där partiklar kan laddas upp av rådande solaktivitet och skapa påverkan på GPS-signalen som är proportionell mot signalfrekvensen. Det kan man komma runt genom att använda flera frekvenser eller referensstationer på marken. Troposfären kan också påverka beroende på vädret och då särskilt vid fuktig väderlek. Liksom för "vanliga" radiovågor ger sk. flervägsfel påverkan då signalen når mottagaren efter först ha reflekterats. Dessa felkällor kan sammantaget vara kritiska vid geodetisk mätning, här är förståelse för mätmetodik och analys nödvändig. Det duger inte att trycka på en knapp och erhålla siffror på en display som man tar för en absolut sanning. Vid efterbearbetning är det också en bra rutin att ta en titt på US Coast Guards websidor för att få information om de satelliter man använt i beräkningarna. De rapporterar aktuell hälsa för enskilda satelliter, emellanåt sänder de fel data vilket stökar till det i trianguleringen. Det kan också vara nödvändigt att stryka en eller flera satelliter, dels beroende på hur konfigurationerna av satelliterna runt horisonten ser ut vid mättillfället. Här är lite läsning kring det senare: Dilution of precision
Ovanstående är förstås överkurs för den vanlige GPS-användaren som letar efter närmaste Systembolag. Noggrannheten här beror mycket på hur pass bra utrustning du har (jämför amatörradio). Bra mottagare klarar inte bara GPS utan även GLONASS, Galileo och Beidou. Jag har inte hängt med i utvecklingen här, men ju mer data man stoppar in, desto fler överbestämningar och, hoppas jag, bättre noggrannhet utifrån utjämningsberäkningarna därav.
En bra mottagare som arbetar med kodmätning har också stöd för bärvågsunderstöd, dvs man viktar in bärvågsdata i positionsbestämningen. Nästa steg är att mottagaren hämtar referensdata från EPOS referensstationer (Sverige) som sänds ut som RDS-data med FM-radions P4 kanal, det krävs dock att man har god mottagning i stereo. Referensstationen skickar ut korrektion på ovan nämnda felkällor och ger en noggrannhet bättre än +/- 2 meter. Jag har utvärderat instrument och funnit att med hyfsat bra elevation (fri horisont över 15 grader) och bra mottagning på FM kan man förvänta sig +/- 0,5 meter.
Antennen/antennerna (igen jämför amatörradio) är ofta bara en jobbig detalj. Men det där behöver jag inte utveckla i detta forum, bara nämna att det gäller både för GPS och RDS-signalen.
Slutligen, jag inser ju att jag kan hålla på.... Så har de moderna konsument-GPS-apparaterna oftast en kartdatabas. Denna innehåller inte bara kartdata utan numer också information om landets alla Systembolag, fartkameror och vadhelst.. Främst gäller förstås att kartdatabasen är god kvalitét och aktuell. Det där brukar ju de olika fabrikaten erhålla som prenumeration mot en saftig avgift. Och det är ju praktiskt att nybyggda vägar faktiskt finns i databasen, eller nyupptäckta grynnor för båtfolket. Apparaturen har i dessa applikationer också förmågan att försöka tänka logiskt på så sätt att om inkommande positionsdata är tveksam så rådfrågas databasen om det inte borde finnas en lämplig väg att förse användaren med så att han inte blir förvånad över att plötsligt befinna sig på åkern intill vägen. Just detta har jag haft oerhört kul åt de år jag färdades med ett tvåvägsfordon för mätningsjobb. Jag kunde köra både på väg och järnväg och när jag körde på järnvägen blev apparaten skogstokig...
GPS-mottagare är liksom andra mätinstrument. De kräver en misstänksam användare.
Först det där med noggrannheten. Vad är noggrant? Svaret blir ju olika beroende på förväntat resultat, dvs. det är en avsevärd skillnad på om man vill veta var man är under sin fjällvandring, under navigation med bilen efter väg, med båt på sjön, vid positionering av en oljeplattform, utjämning av geodetiskt stomnät eller.... inriktning av en Precision Strike Missile...
Alla ovan nämnda exempel har olika lösningar för metoder. Jag har tidigare nämnt bärvågsmätning som har en tämligen bra precision men kräver mycket tid för planering, mätning och efterbearbetning. Här blir sånt som "rymdväder" intressant. Särskilt jonosfären där partiklar kan laddas upp av rådande solaktivitet och skapa påverkan på GPS-signalen som är proportionell mot signalfrekvensen. Det kan man komma runt genom att använda flera frekvenser eller referensstationer på marken. Troposfären kan också påverka beroende på vädret och då särskilt vid fuktig väderlek. Liksom för "vanliga" radiovågor ger sk. flervägsfel påverkan då signalen når mottagaren efter först ha reflekterats. Dessa felkällor kan sammantaget vara kritiska vid geodetisk mätning, här är förståelse för mätmetodik och analys nödvändig. Det duger inte att trycka på en knapp och erhålla siffror på en display som man tar för en absolut sanning. Vid efterbearbetning är det också en bra rutin att ta en titt på US Coast Guards websidor för att få information om de satelliter man använt i beräkningarna. De rapporterar aktuell hälsa för enskilda satelliter, emellanåt sänder de fel data vilket stökar till det i trianguleringen. Det kan också vara nödvändigt att stryka en eller flera satelliter, dels beroende på hur konfigurationerna av satelliterna runt horisonten ser ut vid mättillfället. Här är lite läsning kring det senare: Dilution of precision
Ovanstående är förstås överkurs för den vanlige GPS-användaren som letar efter närmaste Systembolag. Noggrannheten här beror mycket på hur pass bra utrustning du har (jämför amatörradio). Bra mottagare klarar inte bara GPS utan även GLONASS, Galileo och Beidou. Jag har inte hängt med i utvecklingen här, men ju mer data man stoppar in, desto fler överbestämningar och, hoppas jag, bättre noggrannhet utifrån utjämningsberäkningarna därav.
En bra mottagare som arbetar med kodmätning har också stöd för bärvågsunderstöd, dvs man viktar in bärvågsdata i positionsbestämningen. Nästa steg är att mottagaren hämtar referensdata från EPOS referensstationer (Sverige) som sänds ut som RDS-data med FM-radions P4 kanal, det krävs dock att man har god mottagning i stereo. Referensstationen skickar ut korrektion på ovan nämnda felkällor och ger en noggrannhet bättre än +/- 2 meter. Jag har utvärderat instrument och funnit att med hyfsat bra elevation (fri horisont över 15 grader) och bra mottagning på FM kan man förvänta sig +/- 0,5 meter.
Antennen/antennerna (igen jämför amatörradio) är ofta bara en jobbig detalj. Men det där behöver jag inte utveckla i detta forum, bara nämna att det gäller både för GPS och RDS-signalen.
Slutligen, jag inser ju att jag kan hålla på.... Så har de moderna konsument-GPS-apparaterna oftast en kartdatabas. Denna innehåller inte bara kartdata utan numer också information om landets alla Systembolag, fartkameror och vadhelst.. Främst gäller förstås att kartdatabasen är god kvalitét och aktuell. Det där brukar ju de olika fabrikaten erhålla som prenumeration mot en saftig avgift. Och det är ju praktiskt att nybyggda vägar faktiskt finns i databasen, eller nyupptäckta grynnor för båtfolket. Apparaturen har i dessa applikationer också förmågan att försöka tänka logiskt på så sätt att om inkommande positionsdata är tveksam så rådfrågas databasen om det inte borde finnas en lämplig väg att förse användaren med så att han inte blir förvånad över att plötsligt befinna sig på åkern intill vägen. Just detta har jag haft oerhört kul åt de år jag färdades med ett tvåvägsfordon för mätningsjobb. Jag kunde köra både på väg och järnväg och när jag körde på järnvägen blev apparaten skogstokig...
GPS-mottagare är liksom andra mätinstrument. De kräver en misstänksam användare.
SA5GHZ
Dipl. Klugscheißer
Förutom att hålla reda på (ungefär) var man är så kan man ju även använda sig av GPS-systemet för att hålla reda på vad klockan är slagen 
med förhållandevis enkel utrustning så får man tillgång till väldigt noggrann referensfrekvens, vilket inte borde vara ointressant för någon radioamatör...
så kan man ju även använda sig av GPS-systemet för att hålla reda på vad klockan är slagen med förhållandevis enkel utrustning så får man tillgång till väldigt noggrann referensfrekvens, vilket inte borde vara ointressant för någon radioamatör...
SM0AOM
Well-Known Member
Man använder GNSS-signalernas spridning i jonosfären för att få en ytterligare uppfattning om "rymdvädret".
Lantmäteriets EPOS-referensstationer används för att samla in sådana data. Vid ett RNN-event före pandemin presenterades en studie över hur man kan göra jonosfärmodeller med sådana metoder.
Vad gäller GNSS-deriverad tid och frekvens så är en GNSS-disciplinerad referensfrekvens (gärna även rubidium)
något som "inte bör saknas i något hem" hos de radioamatörer som inte vill ligga snett på kanalen...
Lantmäteriets EPOS-referensstationer används för att samla in sådana data. Vid ett RNN-event före pandemin presenterades en studie över hur man kan göra jonosfärmodeller med sådana metoder.
Vad gäller GNSS-deriverad tid och frekvens så är en GNSS-disciplinerad referensfrekvens (gärna även rubidium)
något som "inte bör saknas i något hem" hos de radioamatörer som inte vill ligga snett på kanalen...
SM3ZBB
Grumpy ol´man
De som behöver GPS för att hitta Systembolaget gör sig icke besvär med detta.
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Snedseglare har alltid och kommer att alltid finnas...
Väl utbredd störning över Syd-Sverige 2/2-24.
Hur gör dom för att åstadkomma detta?
gpsjam.org
//QRP
Hur gör dom för att åstadkomma detta?
GPSJAM GPS/GNSS Interference Map
Map showing possible GPS interference around 53.190, 21.706 on 2024-02-02.
gpsjam.org
//QRP
SA5GHZ
Dipl. Klugscheißer
Väl utbredd störning över Syd-Sverige 2/2-24.
Hur gör dom för att åstadkomma detta?
GPSJAM GPS/GNSS Interference Map
Map showing possible GPS interference around 53.190, 21.706 on 2024-02-02.
//QRP
Sidan i fråga verkar använda sig av uppgifter från kommersiell flygtrafik, så utifall det är en verklig störkampanj så är sannolikt störaren flyg- eller rymdbaserad, med tanke på det berörda områdets storlek.
Hur man gör? Ja, som med störsändning i allmänhet så påverkar man genom att sända felaktig och/eller överröstande information på den/de aktuella frekvenserna, så att kommunikationslänkens önskade/korrekta funktion störs eller förhindras.
Wikipedia - Radio Jamming
Last edited:
SM6YPU
Member
Störningarna, och lösningar som ska vara på väg, diskuteras i riksnyheterna: https://sverigesradio.se/artikel/gps-storningarna-ut-supersakert-system-in
Det verkar vara fråga om ett nytt system med någon sorts asymmetrisk kryptering som gör det svårt att skapa signaler som en mottagare inte kan skilja från brus och bortse ifrån. Vi ska kanske inte ge oss in i närmare spekulationer om hur ett nytt system skulle kunna tänkas fungera, men om någon sett offentlig info skulle det vara intressant.
Det verkar vara fråga om ett nytt system med någon sorts asymmetrisk kryptering som gör det svårt att skapa signaler som en mottagare inte kan skilja från brus och bortse ifrån. Vi ska kanske inte ge oss in i närmare spekulationer om hur ett nytt system skulle kunna tänkas fungera, men om någon sett offentlig info skulle det vara intressant.
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Det system som avses är nog "Public Regulated Service" i Galileo vilket är ett
betydligt mer robust GNSS-system än GPS.
En beskrivning utgiven av MSB och FOI som sammanställts av en av landets ledande auktoriteter
inom ämnesområdet, Fredrik Marsten Eklöf på FOI, finns här https://rib.msb.se/filer/pdf/28726.pdf
Ämnet har också varit föremål för åtskilliga presentationer inom Radionavigeringsnämnden, RNN.
betydligt mer robust GNSS-system än GPS.
En beskrivning utgiven av MSB och FOI som sammanställts av en av landets ledande auktoriteter
inom ämnesområdet, Fredrik Marsten Eklöf på FOI, finns här https://rib.msb.se/filer/pdf/28726.pdf
Ämnet har också varit föremål för åtskilliga presentationer inom Radionavigeringsnämnden, RNN.