Telegrafi - hopplöst ålderdomligt eller "the noble art of communication"
- Thread starter SM3BDZ
- Start date
Det finns en dimension med telegrafi och det är instegsnivån in i hobbyn. Genom att lära sig att telegrafera blir den tekniska instegsnivån helt otroligt enkel när det gäller konstruktion av mottagare och sändare. När man förr krävde telegrafikunskaper öppnade det för att den tekniska kunskapen kunde vara tämligen grundläggande då det är så enkelt att bygga en telegrafisändare. Grunden för all klassisk radioteknik är oscillatorn och genom att använda oscillatorn i till/från-mode blir funktionen genast en modulerad sändare. Lika är det med mottagaren att det endast behövs en oscillator och en blandare samt en LF-förstärkare. Jag tycker att det är ganska tråkigt att telegrafera, men jag blir otroligt inspirerad av möjliga frihetsgrader att bygga utrustning för telegrafisändning.
Det är lätt att prata om olika instegskrav, men det finns ofta ganska naturliga anledningar till att det funkade med låga instegskrav tidigare då tekniken som krävs blev så enkel.
Problemet här är väl samma problem som i övriga samhället att det finns ringa intresse att byta en ansträngning mot att nå ett mål och därmed är det få som ser ansträngningen att lära sig telegrafera som intressant för att nå kunskapen att kunna telegrafera.
Det är lätt att prata om olika instegskrav, men det finns ofta ganska naturliga anledningar till att det funkade med låga instegskrav tidigare då tekniken som krävs blev så enkel.
Problemet här är väl samma problem som i övriga samhället att det finns ringa intresse att byta en ansträngning mot att nå ett mål och därmed är det få som ser ansträngningen att lära sig telegrafera som intressant för att nå kunskapen att kunna telegrafera.
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Telegrafi förbindelserna har förfallit till ett oftast kort QSO med meningslöst innehåll och väldigt ofta med en underton av - jag vill prata med andra nu, hejdå - och vid en del av dessa tillfällen när jag ropat CQ på den korta kortvågen frågar jag: ARE U IN A HURRY? Som regel inget svar, bara 73 de anropssignalen.
CW-tugget på 80m i SM-land mellan garvade uvar är ju som tugget mellan de som kör FM trafik på 2m mellan varandra i samma stad, enda skillnaden är att det går på telegrafi.
Undantagen finns såklart, men de låter vänta på sig. Numera tycker jag att det kan vara trevligt att köra CQ och kolla träffarna på RBN. Trafikvettet med förkortningar och enkel onödig text få man också leta efter om man inte "loggar in" på en och samma frekvens varje morgon (80m) och luftar handleden/kniven/vibroflexen/fingerspetsarna med en likasinnad och välkänd figur där onödigt utväxlande av anropssignaler ersatts med ett K.
Mest valuta för telegrafi får jag med egenbygget, låg effekt, enkel kniv och ofta ett glädjeutrop i andra änden över att det fortfarande finns de som kör med hemmabygge ofta blir det jobbigt då mottagaren tar in båda sidbanden på en gång, fast hemmabyggarna finns de faktiskt många av. Efter mer än drygt 40 år i hobbyn så finner jag fortfarande mest glädje i telegrafiförbindelserna med andra radioamatörer och speciellt när man känner att man har något gemensamt och extra trevligt när det bara flyter och 45 minuter känns som 10.
Jag kan känna igen mig när jag hör någon som kör i 80-takt, jag minns hur jobbigt det var med handpump och alla som bara stänkte i väg telegrafi som man inte hann med. Jag sänker alltid hastigheten till den anropandes fart, höjer aldrig farten om den anropande svarar i snabbare takt.
CW-tugget på 80m i SM-land mellan garvade uvar är ju som tugget mellan de som kör FM trafik på 2m mellan varandra i samma stad, enda skillnaden är att det går på telegrafi.
Undantagen finns såklart, men de låter vänta på sig. Numera tycker jag att det kan vara trevligt att köra CQ och kolla träffarna på RBN. Trafikvettet med förkortningar och enkel onödig text få man också leta efter om man inte "loggar in" på en och samma frekvens varje morgon (80m) och luftar handleden/kniven/vibroflexen/fingerspetsarna med en likasinnad och välkänd figur där onödigt utväxlande av anropssignaler ersatts med ett K.
Mest valuta för telegrafi får jag med egenbygget, låg effekt, enkel kniv och ofta ett glädjeutrop i andra änden över att det fortfarande finns de som kör med hemmabygge ofta blir det jobbigt då mottagaren tar in båda sidbanden på en gång, fast hemmabyggarna finns de faktiskt många av. Efter mer än drygt 40 år i hobbyn så finner jag fortfarande mest glädje i telegrafiförbindelserna med andra radioamatörer och speciellt när man känner att man har något gemensamt och extra trevligt när det bara flyter och 45 minuter känns som 10.
Jag kan känna igen mig när jag hör någon som kör i 80-takt, jag minns hur jobbigt det var med handpump och alla som bara stänkte i väg telegrafi som man inte hann med. Jag sänker alltid hastigheten till den anropandes fart, höjer aldrig farten om den anropande svarar i snabbare takt.
Hej,
Vad gäller diskussionen om krav på färdigheter i telegrafi för att höja amatörradions status, varför inte införa ett val av kvalificerande kunskaper t ex telegrafi, digital signalteori eller mikrovågsteknik (med flera) och lägga kunskapskraven på en hög nivå som utgjorde en motsvarande utmaning till att lära sig telegrafi?
Det skulle skapa mångfald och tillföra hobbyn mervärde.
MVH
/Jonas
Vad gäller diskussionen om krav på färdigheter i telegrafi för att höja amatörradions status, varför inte införa ett val av kvalificerande kunskaper t ex telegrafi, digital signalteori eller mikrovågsteknik (med flera) och lägga kunskapskraven på en hög nivå som utgjorde en motsvarande utmaning till att lära sig telegrafi?
Det skulle skapa mångfald och tillföra hobbyn mervärde.
MVH
/Jonas
SM3BDZ
Well-Known Member
Ja Jonas jag gillar ditt förslag, även om möjligheten att vinna gehör för detta såväl hos SSA som PTS torde vara minimal. Kanske var där även inbakat en portion ironi, vilket är lite svårt att utläsa i detta media.
Ändå anser jag att det finns en skillnad mellan förmåga att sända och avkoda telegrafi, jämfört med andra kunskaper, som är mer som att lära sig att skriva och läsa på ett nytt sätt. Alltså inget "språk" som ibland hävdas. Fast det ena goda behöver ju inte förta det andra.
/Lasse
Ändå anser jag att det finns en skillnad mellan förmåga att sända och avkoda telegrafi, jämfört med andra kunskaper, som är mer som att lära sig att skriva och läsa på ett nytt sätt. Alltså inget "språk" som ibland hävdas. Fast det ena goda behöver ju inte förta det andra.
/Lasse
Last edited:
Lasse,
Det fanns ingen ironi i mitt inlägg. Jobbade hårt med SSAs kassettkurser i början på 80-talet men var just då mer motiverad av mikroprocessorer och musicerande. Kom nog upp i någon takt men har inte kunnat upprätthålla den.
Har haft fantastisk nytta av mitt radiointresse i yrkeslivet och då kanske mest drivet av tekniken.
Hobbyn har många bottnar och det är ju det som är så spännande.
Dock lite osäker på att CW (särskilt) är det som fångar in nya amatörer.
Såg idag en reklamskylt för ett IT gymnasium i Stockholmstrakten: Vill du bli nätverkstekniker eller spelprogrammerare ...
Vill du bli radioamatör som lär sig CW och/eller ...
H.
/Jonas
Det fanns ingen ironi i mitt inlägg. Jobbade hårt med SSAs kassettkurser i början på 80-talet men var just då mer motiverad av mikroprocessorer och musicerande. Kom nog upp i någon takt men har inte kunnat upprätthålla den.
Har haft fantastisk nytta av mitt radiointresse i yrkeslivet och då kanske mest drivet av tekniken.
Hobbyn har många bottnar och det är ju det som är så spännande.
Dock lite osäker på att CW (särskilt) är det som fångar in nya amatörer.
Såg idag en reklamskylt för ett IT gymnasium i Stockholmstrakten: Vill du bli nätverkstekniker eller spelprogrammerare ...
Vill du bli radioamatör som lär sig CW och/eller ...
H.
/Jonas
SM0HXO - Sven
Well-Known Member
Telegrafi är väl varken hopplöst eller ålderdomligt, utan bara ett sätt att överföra information enl ett protokoll. Det kanske kan beskrivas som världens äldsta "mekaniska skrivare", telegrafen, som med en roterande pappersrulle fick punkter och streck nedplottad för att sedan tydas enl Samuel Morse system för teckenrepresentation, språktecken+siffror. Att sedan den trådlösa kommunikationen dragit nytta av det hela och på sitt sätt valt att överföra tecken(CW) är ju bara ett pluss för 1900-talets sändareamatörer fram till i våra dagar, då det bara gnälls om vad som är bättre än det andra. - Nä, ryck upp er! Full credit to CW, men det finns mer och fler, för annat!
/ Sven.
/ Sven.
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Jag tycker Jonas förslag är tänkvärt. Även om en sådan förändring inte kan realiseras just nu så kunde man tänka sig att ett amatörradioprov bestod av tre delar.
Del 1 Regler, föreskrifter och trafikmetoder (nuvarande omfattning)
Del 2 Grundläggande ellära och radioteknik, EMC, radiostörningar och elsäkerhet (något bredare och djupare än idag)
Del 3 Valbar specialistkompetens inom minst ett av följande områden; morsetelegrafi, digitala moder, signalbehandling, mikrovågsteori och kanske några sådana områden till. (kanske motsvarande högskolenivå i de teoretiska ämnena och morsetelegrafi 80 takt)
Då hade vi fått en väl utbildad amatörradiokår där alla haft de grunder som behövs för att kunna tolka och förstå regelverket samt utöva amatörradio på ett personsäkert sätt samt så att s k skadlig störning på andra radiotjänster undviks.
Del 3 skulle tillföra själva mervärdet till amatörradiohobbyn som ökar den totala kunskapen inom kollektivet.
Visst skulle väl ett snabbt hopkommet förslag som detta gå att fila vidare på?
OBS! Detta är bara ett tankeexperiment!
Del 1 Regler, föreskrifter och trafikmetoder (nuvarande omfattning)
Del 2 Grundläggande ellära och radioteknik, EMC, radiostörningar och elsäkerhet (något bredare och djupare än idag)
Del 3 Valbar specialistkompetens inom minst ett av följande områden; morsetelegrafi, digitala moder, signalbehandling, mikrovågsteori och kanske några sådana områden till. (kanske motsvarande högskolenivå i de teoretiska ämnena och morsetelegrafi 80 takt)
Då hade vi fått en väl utbildad amatörradiokår där alla haft de grunder som behövs för att kunna tolka och förstå regelverket samt utöva amatörradio på ett personsäkert sätt samt så att s k skadlig störning på andra radiotjänster undviks.
Del 3 skulle tillföra själva mervärdet till amatörradiohobbyn som ökar den totala kunskapen inom kollektivet.
Visst skulle väl ett snabbt hopkommet förslag som detta gå att fila vidare på?
OBS! Detta är bara ett tankeexperiment!
Hej alla! 
Dagen till ära, ryktas det om en revolution inom telegrafiutbildningen.
Denna nya pedagogik utgår från weekendprincipen.
Hårdträna på helgen och smält inlärningen veckan efter.
-Första helgen tränas sändning och mottagning av prickar.
-Andra helgen nöts strecken in.
-Tredje och sista helgen sker undret.
Kombinationen av tidigare inlärda grundstenar, formar sedan tecknen i alla dess former. Bokstäver, siffror och specialtecken lärs in.
I och med att pricken och strecken redan sitter i ryggraden, går det hela som en dans.
Varför spendera många månader av daglig träning, när det verkar gå att bli
fullärd high-speedare på tre helger. Den höga hastigheten tränas in redan helg ett och två.
För att nå bäst effektivitet, bör de tre träningshelgerna ligga direkt efter varandra.
Men, för den som nöjer sig med 80-takt, kan det gå månader mellan helgerna.
Dock har tester visat, att om man låter månader bli till år, uppnås sällan högre takt än 40.
Icke verifierade studier, visar dock en baksida. Telegrafin verkar tränga ut andra språk som redan finns lagrad hos individen. Lösningen på detta, verkar vara att upprätta ett SFI för telegrafister. Problemet med denna nya utbildning, är att den tycks tränga undan redan inlärda morsetecken.
Sammanfattningsvis, är det nog upp till den enskilde individen, att välja mellan att uttrycka sig kort och koncist i form av prickar och streck, eller att meddela sig mer verbalt medelst ett språk. I första hand, ett nationellt sådant.
HàDè!
/Hans
Dagen till ära, ryktas det om en revolution inom telegrafiutbildningen.
Denna nya pedagogik utgår från weekendprincipen.
Hårdträna på helgen och smält inlärningen veckan efter.
-Första helgen tränas sändning och mottagning av prickar.
-Andra helgen nöts strecken in.
-Tredje och sista helgen sker undret.
Kombinationen av tidigare inlärda grundstenar, formar sedan tecknen i alla dess former. Bokstäver, siffror och specialtecken lärs in.
I och med att pricken och strecken redan sitter i ryggraden, går det hela som en dans.
Varför spendera många månader av daglig träning, när det verkar gå att bli
fullärd high-speedare på tre helger. Den höga hastigheten tränas in redan helg ett och två.
För att nå bäst effektivitet, bör de tre träningshelgerna ligga direkt efter varandra.
Men, för den som nöjer sig med 80-takt, kan det gå månader mellan helgerna.
Dock har tester visat, att om man låter månader bli till år, uppnås sällan högre takt än 40.
Icke verifierade studier, visar dock en baksida. Telegrafin verkar tränga ut andra språk som redan finns lagrad hos individen. Lösningen på detta, verkar vara att upprätta ett SFI för telegrafister. Problemet med denna nya utbildning, är att den tycks tränga undan redan inlärda morsetecken.
Sammanfattningsvis, är det nog upp till den enskilde individen, att välja mellan att uttrycka sig kort och koncist i form av prickar och streck, eller att meddela sig mer verbalt medelst ett språk. I första hand, ett nationellt sådant.
HàDè!
/Hans
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
OK Uffe, ja det var bara en tanke som slog mig och en fundering på ett system som påminner lite om skolans olika program där det finns alla möjliga inriktningar som alla ger poäng. Men i vårt fall så måste de olika "programmen" i del 3 inrymmas i den snäva definition för amatörradio som gäller med innebörden radiotekniska experiment av personer som är tekniskt intresserade för att förkovra sig etc etc.
Del 1 och 2 är alltså de delar som måste uppfyllas av alla. Detta för att möta de regulatoriska kraven som PTS ställer på förståelse för regelverket och handhavande av radioutrustningen som sådan.
Del 3 är mer viktig för oss alla andra, för kollektivet, och amatörradion som sådan då det tillför amatörer med fler och bredare kunskaper än idag. Man kan säga att alla som genomgått ett prov i del 3 med godkännande har något konkret att tillföra och som kan komma alla till del. Inte som idag då många tar sitt amatörradiocertifikat enbart för att de ser amatörradion som en förlängd del av privatradion.
Här tycker jag att vi radioamatörer måste vara tydliga så att rågången mellan privatradio och amatörradio kan bibehållas. Tyvärr är det ju många som inte alls ser någon skillnad mellan privatradio och amatörradio. Det är samma hobbyn och "vi" har alla samma intresse att prata radio - säger dom. Hur kunde det bli så fel?
Del 1 och 2 är alltså de delar som måste uppfyllas av alla. Detta för att möta de regulatoriska kraven som PTS ställer på förståelse för regelverket och handhavande av radioutrustningen som sådan.
Del 3 är mer viktig för oss alla andra, för kollektivet, och amatörradion som sådan då det tillför amatörer med fler och bredare kunskaper än idag. Man kan säga att alla som genomgått ett prov i del 3 med godkännande har något konkret att tillföra och som kan komma alla till del. Inte som idag då många tar sitt amatörradiocertifikat enbart för att de ser amatörradion som en förlängd del av privatradion.
Här tycker jag att vi radioamatörer måste vara tydliga så att rågången mellan privatradio och amatörradio kan bibehållas. Tyvärr är det ju många som inte alls ser någon skillnad mellan privatradio och amatörradio. Det är samma hobbyn och "vi" har alla samma intresse att prata radio - säger dom. Hur kunde det bli så fel?
SM3BDZ
Well-Known Member
Jag stöttar också en sådan indelning, där en naturlig inlärningstege finns som morot. Alltså lite tillbaka till C, B, A -stegen. Som minimum en instegslicens och en fullvärdig. Men just en lite mer utmanande vidareutbildning tror jag skulle stärka hobbyn och hobbyns positioner.
Alla kan inte och behöver inte vara lika och ha samma förmåner och rättigheter oavsett kunskaper.. Den politiken har ju inte visat sig fungera någonstans i världen. Vidareutbildningen skulle mycket väl kunna innehålla även ett digitalprogram, där specialinriktningen är att integrera radio och datorer, vilket då kanske kan tänkas motivera en yngre generation.
Edit: När jag nu läst EQL:s inlägg lite noggrannare fattar jag att du inte direkt menade olika tillståndsnivåer, utan mer olika programinriktning i hobbyn i steg 3. Den tolkingen tilltalar mig också och förtar ju inte möjligheten att ha en instegslicens!
/Lasse
Alla kan inte och behöver inte vara lika och ha samma förmåner och rättigheter oavsett kunskaper.. Den politiken har ju inte visat sig fungera någonstans i världen. Vidareutbildningen skulle mycket väl kunna innehålla även ett digitalprogram, där specialinriktningen är att integrera radio och datorer, vilket då kanske kan tänkas motivera en yngre generation.
Edit: När jag nu läst EQL:s inlägg lite noggrannare fattar jag att du inte direkt menade olika tillståndsnivåer, utan mer olika programinriktning i hobbyn i steg 3. Den tolkingen tilltalar mig också och förtar ju inte möjligheten att ha en instegslicens!
/Lasse
Last edited:
Jag hade som avsikt att hålla mig borta från denna heta tråd. De flesta som känner mig vet att jag vurmar för telegrafi som trafiksätt. Jag behöver därför inte tydliggöra mer att telegrafin har en särställning som högeffektivt verktyg för att både komma långt bort med enkla medel, samt att vara läsbart då telefoni inte alls funkar.
Efter att ha haft litet dialog med mina icke telegrafikunniga radioamatörkollegor måste jag tillstå att de har en poäng i att diskussionen runt telegrafins vara eller icke vara ibland kan utmynna i en polarisering mellan "vi" och "dem".
Risken är att polariseringen gör att de som inte är telegrafikunniga i rent trots bestämmer sig för att strunta i denna företeelse på pin tji...
Om det blir för mycket ältande om telegrafins förträfflighet så riskerar vi telegrafiförespråkare att förlora många potentiella telegrafiaspiranter.
På liknande sätt kan vi skrämma bort dem genom att polarisera inom telegrafisegmentet och göra viss telegrafi finare än annan. Jo, jag vet att jag själv och många uppskattar att köra snabba 5NN kontakter och i bästa fall ett löpnummer, men det är inte en sämre telegrafiupplevelse än att ligga timtals och trastugga på 80 meter om allsköns trivialia.
Jag är av den uppfattningen att en telegrafikontakt precis som en telefonikontakt kan vara precis lika kort eller lika lång som operatören önskar. Om jag vill ha en timmes pratstund på telegrafi kanske jag väljer en del av bandet som är litet lugnare och där levererar ett längre och kanske litet långsammare CQ. Jag märker ganska snart om motstationen är en trastuggare eller om han bara är ute efter standardkontakter.
Att komma med kommentarer om att vissa kontakter är finare än andra tenderar att splittra mer än att ena. Vi telegrafikunniga borde i stället STIMULERA de som vill lära sig telegrafi och se till att vara behjälpliga som bollplank vid inlärningsprocessen.
Då jag lärde mig telegrafi som 13-åring var jag allt annat än frälst. Jag hatade telegrafi och såg det som ett nödvändigt ont för att få kortvågslicens. Jag hade bestämt mig för att lära mig telegrafi med ett enda syfte: att erhålla min licens och sedan att glömma detta märkliga pipande...
Nu blev ju verkligheten en annan, men det är en annan historia.
Så en uppmaning till båda lägren är att inte vara så principfasta och trotsiga. Om vi polariserar debatten blir det gärna så att de som inte kan känner sig ännu mer omotiverade att lära sig.
73 de LRR, Mats
Efter att ha haft litet dialog med mina icke telegrafikunniga radioamatörkollegor måste jag tillstå att de har en poäng i att diskussionen runt telegrafins vara eller icke vara ibland kan utmynna i en polarisering mellan "vi" och "dem".
Risken är att polariseringen gör att de som inte är telegrafikunniga i rent trots bestämmer sig för att strunta i denna företeelse på pin tji...
Om det blir för mycket ältande om telegrafins förträfflighet så riskerar vi telegrafiförespråkare att förlora många potentiella telegrafiaspiranter.
På liknande sätt kan vi skrämma bort dem genom att polarisera inom telegrafisegmentet och göra viss telegrafi finare än annan. Jo, jag vet att jag själv och många uppskattar att köra snabba 5NN kontakter och i bästa fall ett löpnummer, men det är inte en sämre telegrafiupplevelse än att ligga timtals och trastugga på 80 meter om allsköns trivialia.
Jag är av den uppfattningen att en telegrafikontakt precis som en telefonikontakt kan vara precis lika kort eller lika lång som operatören önskar. Om jag vill ha en timmes pratstund på telegrafi kanske jag väljer en del av bandet som är litet lugnare och där levererar ett längre och kanske litet långsammare CQ. Jag märker ganska snart om motstationen är en trastuggare eller om han bara är ute efter standardkontakter.
Att komma med kommentarer om att vissa kontakter är finare än andra tenderar att splittra mer än att ena. Vi telegrafikunniga borde i stället STIMULERA de som vill lära sig telegrafi och se till att vara behjälpliga som bollplank vid inlärningsprocessen.
Då jag lärde mig telegrafi som 13-åring var jag allt annat än frälst. Jag hatade telegrafi och såg det som ett nödvändigt ont för att få kortvågslicens. Jag hade bestämt mig för att lära mig telegrafi med ett enda syfte: att erhålla min licens och sedan att glömma detta märkliga pipande...
Nu blev ju verkligheten en annan, men det är en annan historia.
Så en uppmaning till båda lägren är att inte vara så principfasta och trotsiga. Om vi polariserar debatten blir det gärna så att de som inte kan känner sig ännu mer omotiverade att lära sig.
73 de LRR, Mats
Last edited:
SM0KBW
Well-Known Member
Problemet med telegrafi är att det snarare är en färdighet - hantverk än en
(akademisk) kunskap och som sådan inte gör en person ett dugg kunnigare
inom teknik. Jag kan därför inte se varför telegrafifärdighet i sig skulle ge större
behörighet. Kanske det fanns en sådan motivation förr när samhället behövde
drivna telegrafister. Nu är det bara en kuriositet.
Telegrafi är om inte annat en omistlig del av amatörradions (kultur)historia.
Den möjliggör trafik med minimal teknik och är rolig att kunna och alla bör
uppmuntras att försöka lära sig bemästra färdigheten.
(akademisk) kunskap och som sådan inte gör en person ett dugg kunnigare
inom teknik. Jag kan därför inte se varför telegrafifärdighet i sig skulle ge större
behörighet. Kanske det fanns en sådan motivation förr när samhället behövde
drivna telegrafister. Nu är det bara en kuriositet.
Telegrafi är om inte annat en omistlig del av amatörradions (kultur)historia.
Den möjliggör trafik med minimal teknik och är rolig att kunna och alla bör
uppmuntras att försöka lära sig bemästra färdigheten.
Som den gode KBW mycket riktigt påpekar så är telegrafi något av kulturhistoria snarare än en kunskap.
Till yttermera visso (härliga ord) är telegrafi gängse på amatörradiobanden 24/7. Det är med all uppenbar tydlighet inte kunskaper.
Jag skulle nog vilja påstå att telegrafifärdighet är av väsentligt högre dignitet på amatörradiobanden än akedemisk kunskap när man ställt in sin QRG på den låga delen. Där det ju bevisligen finns en mycket stor mängd redan kunniga kulturhistoriker
Med kunskap menar jag här en nivå som ligger över grundskolans nionde klass
Till yttermera visso (härliga ord) är telegrafi gängse på amatörradiobanden 24/7. Det är med all uppenbar tydlighet inte kunskaper.
Jag skulle nog vilja påstå att telegrafifärdighet är av väsentligt högre dignitet på amatörradiobanden än akedemisk kunskap när man ställt in sin QRG på den låga delen. Där det ju bevisligen finns en mycket stor mängd redan kunniga kulturhistoriker
Med kunskap menar jag här en nivå som ligger över grundskolans nionde klass