VAd är det svåraste en radioamatör kan ge sig på?

Jag håller med, tänk om folk som påstår sig vilja syssla med internationell kommunikation på engelska kunde ägna sig åt att lära sig engelska likväl som att lära sig att linda spolar och löda rörsocklar...

För några år sedan var kunskap eller brist på kunskap i engelska uppe på en diskussion i det låsta föreningsforumet ssa.se. Resultatet av den diskussionen var att enligt SSAs styrelse var alla amatörer fullt utbildade i minst två språk, engelska och svenska och några brister fanns/finns inte. Det faktum att många inte kan hantera en engelsk manual var enligt SSA en lögn.
Syftet med diskussionen från oss som drev dialogen var att det är fel att bara ge ut manualer på engelska och förvänta sig att alla kan förstå dessa. Vi ville uppmärksamma att det skulle tas fram svenska manualer till utrustningen.

Resultatet blev en total utskällning av oss som förde diskussionen på tal, idag är hela debatten raderad från forumet och SSA lever fortfarande i sin drömvärld. :confused:
 
För några år sedan var kunskap eller brist på kunskap i engelska uppe på en diskussion i det låsta föreningsforumet ssa.se. Resultatet av den diskussionen var att enligt SSAs styrelse var alla amatörer fullt utbildade i minst två språk, engelska och svenska och några brister fanns/finns inte. Det faktum att många inte kan hantera en engelsk manual var enligt SSA en lögn.
Syftet med diskussionen från oss som drev dialogen var att det är fel att bara ge ut manualer på engelska och förvänta sig att alla kan förstå dessa. Vi ville uppmärksamma att det skulle tas fram svenska manualer till utrustningen.

Resultatet blev en total utskällning av oss som förde diskussionen på tal, idag är hela debatten raderad från forumet och SSA lever fortfarande i sin drömvärld. :confused:

Fast jag kan väl till viss del hålla med, radioamatörer BORDE kunna läsa en bruksanvisning på engelska.

Att det sedan inte är så, det är rätt uppenbart.

Det vore kanske någonting att lägga till i det nya provet, ett skriftligt prov i teknisk engelska med radioinriktning samt en muntlig del där man får genomföra några typ-qso med lite blandade frågor från "motstationen", samt lite muntlig bokstavering på båda språk.

Slutligen kanske man skulle kunna provprata lite i en mikrofon kopplad till en mätare så att man ser ungefär hur nära/högt man måste prata för att få anständig modulation.
 
Det mesta är bättre nu! Ungdomar som går ut grundskolan idag är mycket bättre på engelska än läget var för 40-50 år sedan (på 60-70-talet). Sedan 90-talets början läser också alla ungdomar engelska på gymnasiet. Om man efter det inte klarar av en manual på engelska beror det nog på helt andra orsaker. I så fall saknar man vilja och motivation, t.ex. att slå upp något fackord då och då, och då kanske man inte ska bli radioamatör iallafall?

Efter att ha skrivit detta måste jag erkänna att jag utifrån manualen för Kenwood TS-590 inte är helt säker på hur man kopplar in en 2m transverter med rätt nivåer och på rätt anslutningar. Suck!

Sture
 
Det verkar som det svåraste en ny radioamatör kan ge sig på är att förstå vad amatörradio är och handlar om.

Den som saknar intresse för att lära sig morsetelegrafi går miste om stora delar av vad hobbyn kan erbjuda i form av svagsignalkommunikation. Den som saknar nyfikenhet för att experimentera och inte vill lära sig att löda begränsar också sina möjligheter att ta del av en mycket stor del av vad hobbyn kan erbjuda. Den som inte förmår eller har uthållighet att på egen hand studera och därigenom inhämta de kunskaper som krävs för att läsa och förstå alla termer och uttryck i manualerna som behövs för att justera in deviation, ALC-nivå eller mikrofonförstärkning blir lätt akterseglad och lämnad åt sitt öde. Den som inte finner nöje i att utforska vågutbredningsfenomen går miste om resten.

För en stor del nybörjare blir det inte mycket kvar att göra utöver att delta i tillrättalagda aktiviteter som blir allt fler och allt mer tillgjorda. De som inte är intresserade av sådana tillställningar eller tävlingar fastnar i ringarna på 80 m eller på en repeter. Några år senare går luften ur och de försvinner för alltid.

Den tekniska nivån har tydligen sjunkit så lågt nu att det på fullt allvar anordnas operatörskurser ute i klubbarna. Där lärs det ut hur man skall använda sina nyinköpta plastradioapparater, hur G5RV-antennen skall sättas upp, hur man skall ställa in kanaler och frekvenser på radion, hur man skall anropa på repeatrarna och kanske också hur långt ifrån mikrofonen man skall prata. Å ena sidan är det ju ett bra initiativ i ett gott syfte - all heder åt klubbarna - men å andra sidan är det tragiskt att hobbyn tillåtits urvattnas så totalt som den faktiskt gjort.

När jag sedan läser vad Roy FPD skriver om problemen med varierande FM-modulation blir jag förfärad. Jag är övertygad om att han bara skrapar lite försiktigt på ytan. Verkligheten är förmodligen sju resor värre. Vad håller vi på med?

Åter till lödkolven och mätinstrumenten!

/Bengt
 
Frågor och rättigheter

Frågor:

* Varför måste allt vara tillrättalagt?
* Varför är det så svårt att lära nytt?
* Varför får man inte uttrycka okunnighet?
* Varför urvattnas tekniska kunskaper i vår hobby?
* Varför är byråkrati viktigare än teknik? (om det är så?)
* Varför måste allt vara lätt?

Rättigheter:

* Man har rätt att vara okunnig!
* Man har ej rätt att vara ovillig att lära!
* Man har rätt att göra fel!
* Man har rätt att säga fel!
* Man har ej rätt att inte rätta fel!
* Man har rätt till sin åsikt!

Morgonens filosofiska hörna, i punktform, avslutas med att konstatera att;

Vi som nu varit med inom amatörradion i 40-50 år och idag har provat det mesta inom hobbyn, lärt oss telegrafi och underhållit kunskaperna, lärt oss och praktiserat tekniken,

inte tusan kunde vi just nått första gången vi trycktes ner i en operatörsstol, framför en plåtradio!

73/Lasse
 
>>>inte tusan kunde vi just nått första gången vi trycktes ner i en operatörsstol, framför en plåtradio!

Bra filosoferat i punktform Lasse, men ingen av oss trycktes ner i någon operatörsstol framför en plåtradio. Vi gjorde dock allt för att klättra upp dit för egen maskin och det tog olika lång tid beroende på intresse och möjligheter.

/Bengt
 
Vilka bra inlägg, tänkvärda, bra, roliga nyttiga, lärorika.
Skitkul!

Vad gäller engelksa så hör folk av sig och berätar att de minsan är dåliga på enmgelska, och är snart 60 år gamla.
Åldern är en ursäkt för att inte kunna engelska nog för att kunna läsa manuelen och ens kunna ställa in en frekvens i den enklaste handapprat.
Så vitt jag förstår började alla läsa engelska i skolan i fyran redan på 60 talet. dvs för 50 år sedan. Dessa små skitugnar, (elever) borde då vid en ålder av 60 - 70 år idag vara duktiga på engelska.
det är så gott som omöjligt idag att itne lära sig engelska.
I synnerhet om man är intresserad av ett ämne, exvis radio, amaötrradio, och har en handfull manualer, ARRL handböcker framför sig.
en mängd fackord som man borde kunna till och med bättre än engelksläraren.

Omvänt har jag kunder som är både 70 och 90 år gamla som är jätteduktiga på att läsa oxo mycket feta manualer, och kan till och med ställa bra frågor och ifrågasätta.

Som radioamatör borde det inte vara en ursäkt att inte kunna engelska pga av ålder.
Intesse, engagemang, och att helt enkelt vilja angripa det som ter sig svårt i början lättja är kanske problemet.

Sammanfattat: vi är olika alla vi mänskliga odjur.

de
Roy
 
För vissa verkar det svåraste vara att inse att dom inte är navet vilken världen snurrar runt.

Att dom själva inte är facit på vad som är rätt, att deras intressen och kunskaper inte är dom enda som är viktiga att intressera sig för verkar helt omöjligt att inse.

Men för att återgå till modulationen, det är nog aldrig någon som har byggt sin utrustning själv som har varit dåligt modulerad, legat fel i frekvens, drivit i frekvens och splattrat på banden.

Det är nog endast ett problem för amatörer med köpesradios eftersom lösningen heter lödkolv.
 
Vet väl inte riktigt om jag ska känna mig träffad av detta men nog förefaller "vissa" tår vara synnerligen ömma och likaså kan man nog se krokodiltårar pressa fram... ;)

73/Lasse
 
Det är att kunna diskutera amatörradio utan att det blir "vi och dom".

Visst var det bättre förr...:mad:
 
Det var inte bättre förr.
Men det skulle jag kunna skriva hela långa memoarer om.
Häpnadsväckande saker.
Men skall inte tråka er med långa texter.

En sak i alla fall:

Något av de svåraste som fanns förr, vara att lära någon stämma av en rörsändare.
Det såldes och köptes en del beg amatörradio på den tiden de representerade stora värden.. Inte minst när rören skulle bytas....på garanti.
Dip hit, och anodström dit, PLATE och LOAD, fullstädigt ogripbart, och många var helt obildbara.

(även de som kunde Morse och hade gjort de svåra proven)

Många som brände upp sin rörsändare lovade på heder och samvete att de absolut INTE hade överhvudtaget rört TUNE, PLATE och LOAD, efter att vi ställde in dem vid köpet av radion.
Nej radion hade minsann gått sönder av sig själv och nu är det fan i mig garanti som gäller. Flera hundra QSO:n och man var helt säker på att man inte hade rört inställningarna.

Men på den tiden var FM ett mindre problem med bara en bandbredd: så stor som möjligt..... samt 20 dB dövare mottagare, inga störningar.

de
FPD
 
Jag nämner inga namn på radiostationerna.
Men de var byggda på andra sidan atlanten, namnet började på D och slutade på E.
Dessa radiostatioher betingade ett så stort värde att de köptes och såldes ofta, dessutom byggda med ömtåla rör.

Riskokarna var tåligare. Men gick även de att bränna upp med samma ometod.

Men det jag ville få fram var ändå okunigheterna att veta hur man gör, och när radion en gång var avstämd så vågade man inte ändra på detta. Trots bandbyte...

Detta hände åtskilliga ggr, och min avstikt är inte att peka ut någon enskild radioamatör, utan att berätta lite om hur det var förr.

Dvs inte så mycket bättre och i många fall sämre.

de
FPD
 
Nej, det var inte bättre förr, det är inte heller bättre idag.

Bättre blir det i framtiden när vi är ödmjuka,
opretentiösa och respekterar varandras olikheter och inriktningar,
istället för som igår och idag när vi skäller, gnäller, skyr och ringaktar
varandras utrustningar, inriktningar och kunskaper.
 
Rörsändare och Pi-filter

Det var inte bättre förr.
En sak i alla fall:

Något av de svåraste som fanns förr, vara att lära någon stämma av en rörsändare.
Det såldes och köptes en del beg amatörradio på den tiden de representerade stora värden.. Inte minst när rören skulle bytas....på garanti.
Dip hit, och anodström dit, PLATE och LOAD, fullstädigt ogripbart, och många var helt obildbara.

(även de som kunde Morse och hade gjort de svåra proven)

Många som brände upp sin rörsändare lovade på heder och samvete att de absolut INTE hade överhvudtaget rört TUNE, PLATE och LOAD, efter att vi ställde in dem vid köpet av radion.
Nej radion hade minsann gått sönder av sig själv och nu är det fan i mig garanti som gäller. Flera hundra QSO:n och man var helt säker på att man inte hade rört inställningarna.

Men på den tiden var FM ett mindre problem med bara en bandbredd: så stor som möjligt..... samt 20 dB dövare mottagare, inga störningar.

de
FPD

Roy, jag beundrar ditt tålamod med dessa klantskallar som inte kan behärska så enkla saker som att stämma av ett "rör-pi-filter" eller vill lära sig med den enkla och utmärkta litteratur som finns i ämnet.

När jag var i tonåren byggde jag enkla CW-sändare med 807, 6146 och senare med TV-sveprör och avslutade med ett - just det - PI-FILTER närmast antennen.
Med ett Pi-filter kan man stämma av det mesta. Någon har skämtsamt sagt: allt från en spiskrok till ett kostängsel!
Mina föräldrar hade en sommastuga i Bohuslän vid Gullmarsfjorden. Intill stugan fanns en gammal telefonledning som ej var ansluten. Jag utnyttjade ledningen som antenn och stämde av med Pi-filtret på 80, 40 och 20 meter.
Jag har ALDRIG kört sönder ett slutrör.
Jag hade på den tiden begränsade kunskaper i matematik men fattade ändå "gallopen" hur Pi-filtret fungerade och hur man gradvis lastade slutsteget genom att gradvisa minska C2 och efterjustera dippen med C1.

De "amatörer" som inte fattar detta eller vill lära sig denna enkla "mekanism" som ett Pi-filter erbjuder, bör söka sig till en annan hobby", t ex frimärkssamling, odling av akvariefiskare etc. Segelflyg - nej här MÅSTE man lära sig aerodynamik och luftfartsverkets bestämmelser och här går det troligen inte att fuska sig till ett certifikat.

Roy - ännu en gång bra att du belyser dessa "rör-fördärvare" och talar klarspråk och fritt ur hjärtat något som jag saknar här på forumet.

Nu kommer många att tycka att jag är en överlägsen bessenwisser vilket jag accepterar men jag tycker att det är viktigare att sanningen kommer fram istället för att skvallra med kompisar på SKYPE eller E-mail det man inte vågar skriva på HAM.SE

73 Bengt SM6APQ
 
Last edited:
Då var det kanske att avstämma sin sändare som hade linjeslutrör för TV...
Du fick mig att minnas Swan 350 på Västerås Radioklubb, och då särskilt det knäppande ljudet i slutrören vid avstämning. Fantastiskt nog gick det alltid bra. Hade väl lyckats lära mig grunderna av SM2DWH på SL2AOs Hammarlund HX-500.

/ Göstha
 
De "amatörer" som inte fattar detta eller vill lära sig denna enkla "mekanism" som ett Pi-filter erbjuder, bör söka sig till en annan hobby"

Nu kommer många att tycka att jag är en överlägsen bessenwisser vilket jag accepterar men jag tycker att det är viktigare att sanningen kommer fram istället för att skvallra med kompisar på SKYPE eller E-mail det man inte vågar skriva på HAM.SE

73 Bengt SM6APQ

Helt riktigt uppfattas du bete dig som en överlägsen besserwisser.

Att stämma av ett rörslutsteg måhända var en viktig kunskap 1928 eller när du nu lärde dig det, men idag kan man utöva hobbyn helt utan att komma i kontakt med ett radiorör.

Nu uppfattas jag säkert på ett dåligt sätt av vissa, men det får jag leva med, dom som känner mig vet att jag är en mycket trevlig och ödmjuk person, och framför allt är jag blygsam.
 
Last edited:
I dag behöver man inte lära sig någonting...... man köper tjänsten och sedan skryter man om hur duktig man är ;-(

Jag tror att dom flesta SA-amatörer inte vet vad ett pi-filter är och då behöver dom det inte.
 
Last edited:
pi-filter

Att stämma av ett rörslutsteg måhända var en viktig kunskap 1928 eller när du nu lärde dig det, men idag kan man utöva hobbyn helt utan att komma i kontakt med ett radiorör.

1928 tror jag inte Pi-filtret användes som anpassningsenhet i sändare till antennen. Då gällde, enligt gamla handböcker, parallellresonanskrets med link till antennen. Pi-filtret i slutsteg verkar ha kommit i bruk på 50-talet.

Rörslutsteg i kilowattklassen är fortfarande populära i dag och lever vidare hand i hand med transistoriserade motsvarigheter.
En fördel med rörbestyckade slutsteg är att dom är lättare att reparera. (Kanske en vanesak?) Många anser också att ett rörslutsteg har mindre distorsion och går mera linjärt.

73
Bengt SM6APQ
 
Många anser också att ett rörslutsteg har mindre distorsion och går mera linjärt.

Det bestämmer man väl i konsrtruktionen? Konstruerar man ett steg för klass A, AB1 eller C så går det väl i det. Eller är det så att ett rörsteg tar kommandot och går linjärare än tänkt?
 
Back
Top