Får inte NVIS att fungera

Min bostad är väldigt begränsad tyvärr, skulle en sk stegmatad doublet antenna med tuner fungera bättre? Dom kan ju göras väldigt korta.

1664996670956.png
 
En kort dipolantenn (<< 1/2 våglängd) blir svår att mata, eftersom den kommer att visa upp en hög impedans med kapacitiv fasvinkel. För mottagning har det inte någon större betydelse, men i sändningsriktningen kommer man att märka av det.

Ingen "enkel" trådantenn kan göra mottagningen bättre, eftersom det inte är strålningsdiagrammet utan i stället vågutbredningen samt den omgivande störmiljön som begränsar.
 
Nu får jag in en ring på 3762kHz från min bostad i norra skåne.

Är det kanske så att inte särskilt många skåningar använder ringarna? Jag använder en SDR Play med en longwire som är resonant på b.la. 3800kHz(ca 20-25m lång), och har ett litet jordplan.
Tidiga mornar iaf på helger …men säkert på vardagar också.. då när en annan är i Saltgruvan och skaver förekommer flertalet ringar samtidigt på både 36xx och 37xx.

Just bristen på skåningar har jag noterat också. Med min fullsize dipol för 80m sittandes 14m över sandjord hör & kör jag hela riket men när det kommer in en skåning så är det så man intar framåtlutande ställning ist för bakåtlutande framför radion.
I fredags, efter Huddingeringen på 3762 ( som börjar kl 20 varje fredag), rätt sent vid kanske kl 22:30 fick jag mej ett trevligt prat med en i Osby.
Ngn söder om brofästet i Malmö har jag vid enstaka tillfälle kört men annars är det rätt glest. Blekinge har gott om aktiva stationer.

Du får utvärdera din antenn på fredag kväll på nämnd frekvens där alla distrikt samt även västra Finland och Norge brukar va med. 40-50 stationer avverkas under ett par timmar och efter det har du bra koll på hur antennen funkar.
 
Jo precis så dåligt är det. Egentligen är det ännu värre.

Nu jämför vi så klart med hur banden lät under amatörradions storhetstid då en väldigt stor andel av radioamatörerna var unga och nybörjare och hade en otroligt stor aptit på att avancera i hobbyn. Inga dönickar då inte. Det fanns inga datorer som gjorde jobbet utan man fick som ny radioamatör själv ropa manuellt medelst handnyckel.
Det som jag jag inte håller med om är att det är så dåligt som skrevs tidigare i det inlägg jag kommenterade: "Dock borde det finnas åtminstone en och annan dansk som är aktiv."
Jag håller med om att det minskat, även under de snart 40 åren jag varit aktiv men så dåligt att det är brist på stationer som gör att trådstartaren inte hör ett skvatt med sin antenn beror knappast på det.
Genomgående i många diskussioner är det amatörer med många årsringar som gnäller på: aktiviteten på banden, nya tidens amatörer som inte är seriösa, nya amatörer som saknar intresse för hobbyn, ingen kunskap att köra cw, FT8 som förstör hobbyn, stickproppsamatörer, dåliga konditioner jämfört med förr samt *** och hans mormor.
Vi får hoppas att de som tänkt ta ett cert inte är med på HAM och läser för då kommer banden komma ännu längre från hur det var under amatörradions storhetstid.
 
Rätt många radioamatörer som var aktiva förr hade fått sitt cert, efter Morseutbildning i lumpen.
De slapp göra några tekniska prov.
Men var aktiva, även med telefoni.
Men många faller för åldersstrecket.

Lyssnar vi utanför amatörbanden, är mängden rundradiostationer bra en bråkdel av vad det var förr.

Rikigt hur RTTY kn förstöra hobbyn inser jag inte. RTTY= Radio Teletype = Radiofjärrskrift, = exvis FT-8.
Förmodligen är det mest de som inte har utrustning för, elelr intresse av att köra radiofjärrskrift som klagar mest.

Själv ser jag FT-8 aktiviteten som någon form av radiofyr som kan signalera huruvid det föreligger konditioner på ett visst band.
Men nu handlade det om NVIS i den här tråden.
Så min fråga är om en mobilantenn för 3750 kHz 2,5 meter lång kan ses som en NVIS antenn?
Den är ju en dämpsats, den har en vass stråling rakt upp, men frågan om den strålningen är något som ger vågutbredningen????

Många var de mobila stationer som körde 100 W i bilen, på 3750 kHz, kom hem på gården och avslutade sin radiokontakt stående under ordinarie antenn, 2 x20 m, och blåste riggen som stod där inne. Dvs kraftig signal rakt upp...

Är det NVIS?

Dvs om vi med NVIS menar extremt låg verkningsgrad, och strålning rakt upp.

SM4FPD
 
En mag-loop är en annan lösning om Man har ont om plats. Lyssnar du bara så blir det enkelt att få fram en vridkondensator till den, det är vid sändning som det ställs krav på dess spänningstålighet.

Vi är ett gäng 08:eek:r som dagligen brukar ligga på 3777,7 kHz vid 9:30, vi har märkt att en ring med folk söderöver startar lite senare på 3780. Det är nog runt 10 snåret.
 
NVIS står för Near Vertical Incident Skywave, och idén är att man utnyttjar brant studs i jonosfären för att nå det som annars skulle varit skipzon. Dvs om man inte behöver "flack studs" för fjärrförbindelse, men vill komma 0-10 mil eller så (beroende på konds och frekvens).

Så det gäller att få signal uppåt. Ju mer signal desto bättre, troligen, och då är det ju klassisk antennutformning som gäller. Ett 2,5 m spröt ger väl inte mycket på 80 m, åt något håll?
 
Och detta med låg antennplacering för NVIS-förbindelse är väl egentligen inte för att "lägre är bättre", men en temporär stationsplats blir lättare att sätta upp, om man inte måste upp 20 m med antennen. Om man inte behöver fjärrstudsarna så funkar det hjälpligt ändå med låg antenn (som mest strålar uppåt).
 
Jag håller med om att det minskat, även under de snart 40 åren jag varit aktiv men så dåligt att det är brist på stationer som gör att trådstartaren inte hör ett skvatt med sin antenn beror knappast på det.

Om det inte hörs ett skvatt så kan det ju bero på lokala störningar i kombination med att antennen befinner sig i stördimman eller störningarna från den egna utrustningen följer matarledningen ut till antennen.

Det stora flertalet signaler som hörs på 3,5 och 7 MHz banden är relativt svaga och bara ett fåtal når upp till nivån S7 och däröver. Detta kan enkelt verifieras genom att över tid studera spektrumdisplayen i en SDR-radio.

Här i Skåne hörs ganska många stationer med god signalstyrka på 80 m från tidig morgon fram till 10-tiden då signalstyrkorna snabbt minskar liksom aktiviteten ebbar ut. I princip är det enbart s k ringar på fasta tider och frekvenser som märks. Det är mycket sällan man hör någon ropa allmänt anrop nu för tiden. Ropar man själv så kan det behövas många anrop innan någon svarar.

Antenn här är en dipol på 28 m höjd och i princip helt störningsfritt ute på landet. Man kan ju då bara spekulera om hur få stationer som hade varit hörbara på en dipolantenn över hustaken inne i stan eller i ett villakvarter. Tar man bort alla stationer under säg S3-5 så blir det sannerligen inte många hörbara kvar av de som är aktiva vid varje tidpunkt.

De flesta lider av lokala störningar. Visar S-metern flera S-enheter rassel och brus när antennen ansluts man vara säker på att bara en bråkdel av de stationerna som är igång är hörbara. Nästan alla drunknar i bruset av den enkla anledningen att merparten av signalerna är svaga. Kolla upp signalstyrkorna och gör tankeexperimentet.

Det finns ett stort gäng danskar på 3770 som hörs med goda signaler under hela dagen men i övrigt är det ganska tunt. De är dock inte lika aktiva som för 5-10 år sedan eftersom många av dem fallit för åldersstrecket och det råder brist på nya ersättare.

Sen eftermiddag ökar aktiviteten liksom signalstyrkorna och under kvällen fram till runt 23-tiden hörs stationer från hela Europa med ganska höga signalstyrkor.

Motsvarande gäller för 7 MHz men där signalstyrkorna från närområdet upp till 30-50 mil är högre under dagtid än på 3,5 MHz.

Angående NVIS så är det ett vilseledande begrepp som lurat en hel generation radioamatörer. Många har fått för sig att det krävs speciella antenner för NVIS-trafik och som MÅSTE hängas nära marken för att fungera bra för NVIS. Ordet borde om inte "förbjudas" så i alla fall undvikas att användas. Vi borde begränsa oss till den enkla faktan att ALLA horisontella trådantenner som monteras på låg höjd över marken ger en lob med sitt maximum rakt upp i luften. Det finns ingen möjlighet att undvika detta och det är inte konstigare än så. Dvs ALLA horisontella antenner är lämpliga för "NVIS". Antennhöjden bestämmer hur bra antennen kommer att fungera.

Om antennen hängs lågt blir förlusterna stora och bara en del av den inmatade effekten strålar ut i etern. Ökas antennhöjden så ökar också effektiviteten. Nästan ingen av oss har möjligheter att sätta upp en dipol på 3,5 MHz så högt att den ev skulle bli olämplig för det som många kallar NVIS-trafik. Får man upp antennen på 40 m höjd över marken så kommer signalstyrkan i praktiken bara att minska någon S-enhet relativt samma antenn på 20 m höjd.

Den enda antennen som är direkt olämplig för närdistanskommunikation utanför markvågens räckvidd är en vertikalantenn. Den har ett skarpt minimum i loben rakt upp i luften. Samma sak med mobilvipporna som förutom minimumet i loben bara har en verkningsgrad av ca 0,5 till i bästa fall 1% på 3,5 MHz. Av 100 W inmatad effekt till antennen blir således 99 W värmeförluster. I bästa fall strålar 1 W ut och producerar ungefär samma signalstyrka hos motstationen som en 1 W sändare till en 1/4-vågs vertikalantenn hade gjort. Detta för markvåg och utstrålning i låga elevationsvinklar lämpliga för trafik på längre avstånd.
 
En fantastisk genomgång SM7EQL och på ett ett vis som är väldigt lätt o ta till sig.
Men det här va så pass snyggt skrivet så även nybörjare kommer förstå. Jag bugar
 
Rätt många radioamatörer som var aktiva förr hade fått sitt cert, efter Morseutbildning i lumpen.
De slapp göra några tekniska prov.
Stämmer inte alls.

De allra flesta signalister kunde göra telegrafiprovet i lumpen, men det var bara de som examinerats för förstaklasscertifikatet inom Marinen, eller var yrkestelegrafister från handelsflottan, som inte behövde avlägga några tekniska prov.
 
Ja, instämmer med PGB!

En kompletterande undring är hur fältstyrkan uppåt från en horisontell dipol ändras med höjden över marken. Jag tänker mig att det sker absorption av energi från den utstrålade effekten i jorden, men påverkar det den del av strålningen som är riktad uppåt? Dvs blir det mindre utstrålning även uppåt när antennen närmas till marken?
 
Många var de mobila stationer som körde 100 W i bilen, på 3750 kHz, kom hem på gården och avslutade sin radiokontakt stående under ordinarie antenn, 2 x20 m, och blåste riggen som stod där inne. Dvs kraftig signal rakt upp...

Är det NVIS?

Sådana fenomen har ingenting med "strålningsdiagram" att göra,
utan är direkt koppling i antennernas närfält. Korta vertikalantenner har en mycket hög spänning i sin ände som kan koppla kapacitivt till andra antenner.

Ja, instämmer med PGB!

En kompletterande undring är hur fältstyrkan uppåt från en horisontell dipol ändras med höjden över marken. Jag tänker mig att det sker absorption av energi från den utstrålade effekten i jorden, men påverkar det den del av strålningen som är riktad uppåt? Dvs blir det mindre utstrålning även uppåt när antennen närmas till marken?
Markförlusterna gör att energi absorberas som då inte kan strålas ut, alltså
blir det mindre strålning även rakt upp.
 
För ett antal år sedan gjorde jag och en kompis som bodde några km härifrån vågutbredningsexperiment där vi båda sände med samma effekt (automatiska lågeffekt radiofyrar) på 3,5 MHz med olika antenner och sedan använde data från Reverse Beacon Network för att skapa grafer och presentera resultatet.

Min dipol för 3,5 MHz satt/sitter med matningspunkten 28 m över marken och ändpunkterna kring 16-20 m. Ekvivalent medelhöjd i häradet 24 m. Kompisens dipol hängde på 6-7 m höjd från huset till en fästpunkt i ett träd på ungefär samma höjd. Även han på landet med bara några få hus omkring på 25-50 m avstånd. Kanske en typisk 3,5 MHz antenn så som det nog kan se ut hos de som bor i villa och har en någorlunda stor trädgård eller träd omkring sig?

Skillnaden på korta avstånd upp till ca 30 mil var i medeltal -10 dB på hans lågt hängande dipol. På längre avstånd över 50-60 mil märktes allt mer skillnad upp till i häradet 20 dB. Så om han då hade sänt med 100 W till sin antenn så behövde jag bara 1 W till min och vi hade då båda producerat samma signalstyrka hos en tänkt motstation i Norrland eller långt ner i Sydeuropa.

Det innebär samtidigt att när jag kan nöja mig med 1 kW ut till min antenn så behövs det ca 100 kW till en lågt hängande dipol för att nå samma signalstyrka hos motstationen.
 
Om det inte hörs ett skvatt så kan det ju bero på lokala störningar i kombination med att antennen befinner sig i stördimman eller störningarna från den egna utrustningen följer matarledningen ut till antennen.

Det stora flertalet signaler som hörs på 3,5 och 7 MHz banden är relativt svaga och bara ett fåtal når upp till nivån S7 och däröver. Detta kan enkelt verifieras genom att över tid studera spektrumdisplayen i en SDR-radio.

Här i Skåne hörs ganska många stationer med god signalstyrka på 80 m från tidig morgon fram till 10-tiden då signalstyrkorna snabbt minskar liksom aktiviteten ebbar ut. I princip är det enbart s k ringar på fasta tider och frekvenser som märks. Det är mycket sällan man hör någon ropa allmänt anrop nu för tiden. Ropar man själv så kan det behövas många anrop innan någon svarar.

Antenn här är en dipol på 28 m höjd och i princip helt störningsfritt ute på landet. Man kan ju då bara spekulera om hur få stationer som hade varit hörbara på en dipolantenn över hustaken inne i stan eller i ett villakvarter. Tar man bort alla stationer under säg S3-5 så blir det sannerligen inte många hörbara kvar av de som är aktiva vid varje tidpunkt.
Så kan det absolut vara att det är störningar som ställer till det men inte brist på stationer vilket var frågan.
Förr störde vi grannarna och nu stör de oss.
Vid min hemmastation ligger störningsnivån mellan S5 och S6 så där kan man missa många svaga stationer.
Vid min remotestation i skogen utanför stan kör jag en stegmatad inverterad dipol med matningspunkten på 26m och där hör man betydligt mer stationer förstås. Att ett fåtal kommer upp och över S7 stämmer inte här, många av stationerna på morgonringarna är väl uppe över S9 och på kvällen lika så, sedan är det förstås beroende på hur man definierar få eller många. Jag brukar lyssna på eller köra Huddingeringen på fredaskvällarna där antalet incheckade stationer brukar variera mellan 50st och 70st och en majoritet av dem är över S9 hos både mig och ring-mastern SA0CCA.
Mitt på dagarna är det förstås dåliga signaler även här på lokala stationer.
 
Det har väl att göra med hur många som är aktiva i närområdet inom 20-30 mil när man lyssnar. Här i södra delen av Sverige är det sparsamt med folk igång. Jag lyssnar runt över banden ganska mycket och det var länge sedan jag hörde någon skåning. Det finns däremot ett antal danska och nordtyska ringar där en hel del av deltagarna ger stadiga S9+ signaler och ibland mer än så. Jag läser av signalstyrkan direkt i dBm där -73 dBm motsvarar S9.

Bristen på stationer (som hörs över lokala störningar) beror också på det faktum att många har svårt att få till effektiva antenner. Att CW och SSB aktiviteten minskat markant och minskar i en allt snabbare takt står bortom allt tvivel.
 
Jag minns i alla all kompisar som gjorde lumpen på 60 talet och fick erbjudande om amatörradiolicens utan teknikprov.
Själv var jag inte telegrafist, men det anordnades kvällskurser i Morse, och efter den skulle man kunna få cert, utan teknikprov.
Det blev inte så utan jag lärde mig Morse när jag kom hem istället.

Ang lågt hängande antenn, och störningar.
Min antenn sitter skapligt 15 - 20 m hög, mycket lite störningar på landet här.
Tittar man inte på S-metern utan bara strölyssnar så låter det mesta 59.
Vissa dager, om man då tittar på S-metern, är samma stationer S5 andra dagar S9+. Så det varierar mycket, men ringarna är aktiva enligt sina scheman.
Periodvis har min antenn av olika skäl hamnat lågt och provisoriskt, exvis vid skador på linor och träd.
Då blir det störningar även här utan på landet. Ellr rättare sagt mer av de svaga störningarna, min erfarenhet är att högre antenn ju mindre av störningarna från eget och grannars hus.
Dvd det finns alltid skäl att inte "gräva ner" sin antenn...

Men snart sätter grannen upp sin julslinga utmed sitt staket, och då ökar bruset väsentligt.

SM4FPD
 
Det verkar märkligt...

Både teknik- och reglementsproven rättades centralt på
Teleskolan, och man var noga med formerna.

När jag skrev för C-certifikatet 1970 så minns jag tydligt hur
rustmästare Niklasson tog mina mödosamt hopplitade svar och satte fast en lapp med mitt namn med gem på bunten innan han stoppade ned dem i ett stort tjänstekuvert f.v.b. Teleskolan.

Om en lokal provförrättare ändå skulle fått för sig att skicka in provhandlingar där de teoretiska proven saknades, skulle det ha väckt ett visst berättigat
uppseende hos avdelningsdirektören Karl-Axel Einarsson samt byråsekreterarna Margareta Persson och Pia Long på Teleskolan.
 
Det kan mycket väl vara så att det inte finns några aktiva radioamatörer på 80m i skåne längre, repetertrafiken på 2m slutade för några år sedan när ett par aktiva radioamatörer blev sk tror jag.

Av det jag hört på 80m verkar det som att många har slutsteg, så om man sitter på en 100 watt rigg och en longwire så kanske man har svårt att delta.
 
Lyssna i morgon, Fredag kväll, från kl 2000 till 2200 på 3762 kHz LSB, Huddingen sändareamatörer har en form av QSO party eller vad man skall kalla det. En enorm aktivitet, de här timmarna, från hela landet.
SM7, SM2 allt hörs utan vidare. (Hit till SM4-landet Kil)Trots att man den tiden ofta förknippar frekvensen med en massa "störningar" från Europeer.
Ett sätt att kolla upp vad man kan höra och hur det låter. En koncentrerad överblick .

SM4FPD
 
Back
Top