G5RV

AOM de APQ

Tänkte just skriva om de vinklade helvågsantennerna som ger "ren" rundstrålning i horisontalplanet, men du hann före. Tyvärr fordrar dom tre upphängningspunkter - tre master.
Jag har sett, i Iraq, en kommersiell radiostation där man på ett fält byggt fyra fackverksmaster i fyrkant med hundratals meter mellan masterna.
I varje "hörne" fanns en vinklad helvågsdipol. En grov gissning var att antennerna var avsedda för 4, 8, 12 och 16 MHz.
Ett sådant arrangemang ger bättre "mast-ekonomi" - fyra master - 4 frekvensband, hi!

Jag tror att Dagås (SK) på Grimeton lät tillverka liknande helvågsdipoler för SITOR-trafiken där kravet var rundstrålning. Dipolbenen var "feta" - flertrådiga - för att få ner matningsimpedansen till omkring 600-ohm.

73
Bengt
SM6APQ
 
Någon nämnde Step-ir. -Att någon vågar köpa en sådan, speciellt med risken för "Bandsallad" inne i dipolelementet är en gåta, inte minst i kallare länder.
 
Ett snabbt försök till förklaring är att tillämpa definitionen av direktivitetsvinst.

En 1/2-vågsdipol i fri rymd får en direktivitetsvinst i E-planet av 1,64 refererat till isotropen. Ifall man lyckas med att göra diagrammet helt cirkulärt även i E-planet så har man därmed samma diagram som en isotrop vilken har direktivitetsvinsten 1 i alla riktningar.

Alltså är den största minskningen 1/1, 64 eller -2,1 dB. Eftersom det inte går att åstadkomma en perfekt isotrop blir de realiserbara minskningarna inte lika stora.

Det ovanstående gäller så länge som omgivningen är fri rymd och elevationsvinkeln = 0. Annars måste man beakta markreflexer och att "turnstile-antennen" ger elliptisk polarisation i högre elevationer.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Ang STEP-IR, det står en på sydpolen sen 8 år, den har funkat klockrent. det har sålts x antal tusen i staterna sen 2001 och inga kända fel.

Bra att kolla fakta innan.
 
Last edited:
När man kollar på nätet får man lätt intrycket av att spruckna drivaxlar är ett vanligt problem.

/Arne
 
Inte ett vanligt problem men det har förekommit att axeln spruckit så det det sitter en uppdaterad axel sen 2009 tror jag, det finns inga rapporter om spruckna axlar sedan dess enligt Mike Mertel på stepir.
 
Stepir verkar ju vara en intressant konstruktion. Den innehåller ju en del mekanik, men tydligen har de lyckats ganska bra och verkar inte ha mycket problem. Barnsjukdomarna i konstruktionen är tydligen åtgärdade sedan länge.
Men priset är ju hutlöst.
För halva summan får man en antenn med traps som därigenom medger omedelbara bandbyten.
 
Finns säkert en hel del platser där SteppiR fungerar bra, men det finns fortfarande ett antal svaga länkar som gör att jag skulle tveka innan jag köpte en antenn för det priset. Betydligt mer mekaniskt tillförlitlig antenn är Optibeam, men det finns andra varianter som är både billigare och bättre än SteppIR.

Att en antenn funkat 8 år är ingen garanti att samma antenn funkar bra på en vindpinad ö utefter västkusten eller på andra ställen där salt och elände bryter ner antenner.

I Ryssland var SteppIR populär efter det att den introducerades för ett antal år sedan, men till och med generalagenten är försiktig att rekommendera antennen på platser med väderförhållanden som kan utsätta den för prövningar utöver normalfallet.

73 de LRR, Mats

Senaste exemplet på havererad SteppIR är Munk Appollos (SV2ASP/A) SteppIR på Mount Athos. SteppIR var tvungna att själva åka till Mount Athos för att fixa problemet som andra gått bet på. Reverdelar, reparationsmanualer och annat hade krånglat till det...
 
Last edited:
Jo APQ, du har rätt... Sorry for Off-topic... Men i ärlighetens namn blir jag inte mer än måttligt upphetsad av G5RV, W3DZZ, FD4-Windom (eller varianter av dessa)... Om vi inte kan höja blicken högre än så blir vi nog fast vid amatörradions ABC.

Visst, det finns folk som har begränsade möjligheter till antennprojekt på grund av utrymme, men finns det inte mer spännande saker att lägga sin energi på än G5RV?

Så därmed åter till det kära ämnet: Vad mer revolutionerade kan vi säga om denna fantastiska antenn G5RV?

73 de LRR, Mats
 
När jag tog C-cert 1969 så hängde jag upp en SM7EQL-dipol matad med begagnad RG58 koaxialkabel. Till dipolen användes vanlig FK1,5. Äggisolatorer i ändarna. En SWR meter hade köpts in från Klas i Sjön. Tror att den kostade 49,75 vilket var mycket pengar på den tiden. Fabrikat Hansen. Nåja, dipolens längd justerades för lägsta SWR på 3520 kHz som var min enda kristallfrekvens. Sen körde jag radio för fulla muggar. Det gick bra. En tid senare hängdes en annan dipol upp för 7025 kHz och den gav många långväga kontakter ända ner till sydeuropa. Inga problem. 21 MHz hägrade så klart och där tillverkade jag en kvartsvågs GP med 20 radialer och matningspunkten c:a 2 m över marken. Beskrivningen hittades i en gammal CQ. På GP:n loggades massor av DX och jag minns då inte att det fanns något behov av någon G5RV eller att denna magiska G5RV ens diskuterades på klubben.

Dock minns jag att det fanns några halvgamla amatörer i 30-årsåldern som använde W3DZZ-antenner vilka gick under benämningen luftkyld konstantenn. Jag har aldrig haft en sådan av just den orsaken. Man litade ju på vad di gamle sa. Under en ganska lång period användes en 14AVQ som var en bra antenn, särskilt för den trångbodde.

Det måste vara krämarna (amatörradiofirmorna) som skapat detta hysteriska behov av G5RV-antenner i alla möjliga skepnader. Dubbel- och trippel extended har jag sett med betydligt högre gain än en dipol. Dessa sagor hör man ju också berättas i ringarna på 80 m SSB och det är nog många som låtit sig luras och som har svårt att bedöma vad som är sant eller falskt. -Jag bytte till en G5RV och den går mycket bättre än dipolen.
 
Jag tror detta bottnar i de närmast obefintliga kunskaper som har bibringats nybörjarna om antenner.
Knappast några har haft tillfälle att prova några olika antenner under sin "lyssnartid" som vi hade förmånen att göra.
Då tar man försäljarnas uppgifter "för gott", och tror att vissa antennkonstruktioner har närmast magiska egenskaper.

Sammanfattningsvis har alla dipolantenner ungefär samma egenskaper när de hänger på samma höjd samt har matarledningar med någorlunda låga förluster. Givetvis är det bättre med antenner som har en någorlunda resonant längd på den eller de frekvenser som man tänker använda, eftersom då slipper man antennavstämmaren.

Sett i ljuset av vilka närmast oöverstigliga problem som nya radioamatörer verkar uppleva är det en fullständig gåta att vi som 13/14-åringar både lärde oss telegrafi, kunde konstruera och bygga våra sändare och antenner samt dessutom lyckades köra en hel massa kontakter med 10W och kristallstyrning. Det kan möjligen förklaras genom att vi inte krånglade till saker i onödan.

Jag hade visserligen hört talas om G5RV och W3DZZ, men hade plats för en 2x21 m dipol med 300 ohm bandkabelmatning, och då blev det så. Att det till denna behövdes en ATU med linkkoppling såg jag som närmast självklart.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
AOM skrev; "Sett i ljuset av vilka närmast oöverstigliga problem som nya radioamatörer verkar uppleva är det en fullständig gåta att vi som 13/14-åringar både lärde oss telegrafi, kunde konstruera och bygga våra sändare och antenner samt dessutom lyckades köra en hel massa kontakter med 10W och kristallstyrning. Det kan möjligen förklaras genom att vi inte krånglade till saker i onödan. "

Ja det har jag också funderat mycket på. En förklaring kan vara att vi gröngölingar inte visste att det vi höll på med egentligen var svårt och inte heller hade vi tillgång till det överflöd av motsägande information som dagens nybörjare har att kämpa med. ARRL Handbook studerades flitigt plus att vi lusläste de få amatörradiotidningar som kom ut en (1) gång i månaden. Allt gick långsamt och under lyssningstiden som för min del varade från våren 1965 till hösten1969 hann man ju trots allt med att skaffa sig en hel del grundläggande kunskaper/erfarenheter om olika trådars egenskaper uppslängda i div häckar, träd och buskar. Ja så var det nog...
 
Inte heller tillämpade vi "inlärd hjälplöshet", och väntade på att "någon" skulle lösa problemen åt oss.

De tillfällen för "hjälp till självhjälp" som fanns utnyttjades till att få vägledning om hur vi skulle angripa
de olika problem som dök upp under resans gång på egen hand när vi väl fått en knuff i rätt riktning.

Våra "Elmers" ställde krav på oss vilket bara var positivt.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag undrar när G5RV-antennen blev så vålsamt populär?
När jag blev amatör (1989), och försökte lära mig så mycket som möjligt av erfarna amatörer, var det aldrig någon som nämnde G5RV. Däremot var W3DZZ en ganska populär antenn. Det var dessutom en W3DZZ som blev min första antenn, tack vare att jag fick ett par traps av en äldre amatör.
När jag senare läste om G5RV och frågade "gubbarna" så fick jag veta att det inte var någon bra antenn och därför inget att satsa på. Nu verkar den blivit väldigt populär. Den enda logiska förklaringen måste vara att någon handlare lyckats marknadsföra den framgångsrikt (Man skall ju tydligen köpa färdiga trådantenner numera).
 
Jag har svårt att förstå varför det saknas så mycket grundläggande kunskaper. Elementära begrepp. Det är ju sant, att det finns inga dumma frågor, men ofta ställs frågor som antyder att frågeställaren inte försökt att "läsa in sig" på ämnet.

På "vår tid" tvingades vi söka information via bibliotekens hyllor. Idag finns all världens frågor & problemställningar tillgängliga via en knapptryckning.
Ändå florerar allsköns vanföreställningar i i bl. a. detta forum.

Aldrig fel att ställa en fråga, men när svaret på frågan blir att "jag vill ha en enklare förklaring" eller att den svarande blir nedtryckt med att vara "besserwisser" eller kanske värre, då känns det inte så meningsfullt att hjälpa till.

Försök förstå oss "gamlingar" i gamet. Vi vill hjälpa till. Vi är inte allls experter inom allt. Bara lite mer erfarna och kanske förbiser det faktum att vi alla varit nybbörjare. Lätt att hoppa över vad som för oss är självklarheter, men för den oerfarne är nytt och obekant.

Lite självrannsakan dock. Ta inga genvägar till problemlösningar. Försök förstå grunderna innan det går att ställa relevanta frågor. Inga färdiga formler utan att veta hur det hänger ihop först.

För att (ännu en gång) anknyta till tråden. G5RV alltså.
Det borde inte behövas att föra någon som helst debatt i ämnet. Skapelsen ifråga är utredd in absurdum. Trots att skaparen en gång för alla förklarat hur den fungerar och avsikten med densamma.
Men.... detta gäller så mycket annat.

Mitt resonemang är välment. Inte avsiktligt provokativt. Nåja lite kanske, men syftet är att försöka få en nyanserad bild av vad som kan tolkas som motsättningar "OldTimers vs "NewBees".

Sparky
 
SM3BDZ said:
Philips EE20 elektronikbygglåda skulle återinföras...

/Lasse
Click to expand...

Fullständigt off-topic, men: nu blev jag sanslöst nostalgisk.
När jag gick i ettan på grundskolan fick jag en Philips bygglåda av föräldrarna. Det kan ha varit EE2040 efter en titt på hemsidan som tillägnats dessa lådor. Föräldrarna hade noterat att den lille sonen var elektronikintresserad.
Denna låda följdes sedan upp av flera och på den vägen är det... Minns att jag hade mycket glädje av dessa lådor. Komponentutbudet utökades konstant genom ständiga besök på soptippen och genom "containerdyk". Ett oräkneligt antal tevechassien släpades hem och rensades från användbara saker.Än i dag kan man finna spår av det. Ibland gick ihopsamlade veckopengar till Elfa och Clas Ohlson (Classe som då sålde en del komponenter). Några andra milstolpar var det första universalinstrumentet (analogt) och ett lånat Philipsoscilloskop (runt bildrör) som dök upp under högstadieåldern.

Den obotlige bygglådenostalgikern kikar förstås här!

Detta fullständigt ovidkommande inlägg skyller vi på BDZ som tog upp Philipslådorna. :) Det var dock en bra inledning på en himla massa joxande med elektronik i alla möjliga former som var enormt lärorikt. Det gjorde också att jag inte förspillde min barndom på onödiga saker som idrott.
 
2x21 meter med 600 ohm hemmagjord stege upphängd i flaggstången gav jordenrunträckvidder på 80 meter med 10 till 15 W ut. Oldtimer's med W3DZZ trodde att man bluffade! Nu är man oldtimer själv!
73 de sm4anq
 
Bygglådorna var en bra start.

Off Topic...

Jag passar härmed på att efterlysa "min" låda modell 1965/66 av okänt fabrikat. Det jag minns som igår var att komponenterna var monterade på gula bärare av plast som fästes med plastnabbar på en grålackerad perforerad skiva. På plastbärarna fanns kopplingsstift som kan ha varit 10 mm långa och diameter 2 mm. Ihopkopplingen gjordes med ledningar i olika längder som var försedda med fjädrande gaffelklämmor som passade stiften. Ledningarna var blå till färgen och gaffelklämmorna var fästa med några millimeter svart krympslang. Finns det någon här som kan sprida mer ljus över vilket fabrikat detta var och har någon en sådan låda till salu så köper jag den mer än jättegärna.

Man kunde bl a bygga mottagare, mellanvågssändare och förstärkare. Just sändaren var spännande och det var här jag för första gången upptäckte att ju längre antenntråd ju starkare hördes ljudet i familjens radiogrammofon (stor träradio med inbyggd 78-varvare för den som är född sent). Ja, 78-varvare är en grammofon som väl inte många av di nye heller har sett. Hi hi. Räckvidden var dock begränsad till kanske 20 m när alla ansträngningar gjorts och villaträdgården fyllts med tråd runt häckar och buskar. Så gick det till hos många tonåringar förr...
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top