Har proppen gått?

[SM7EQL]

GLD skrev; "facebook går bort, jag ångrar att jag reggade mig."

Jag "reggade" mig för att kunna följa med vad de närmaste inom släkt och familj pysslar med. Utan Facebook blir man helt akterseglad nuförtiden. Dock är det ganska enformiga statusuppdateringar (idag har vi ätit korv och potatismos till lunch typ) och ingen tyngre substans i inläggen. Sedan är jag med i en (1) öppen grupp och en (1) annan sluten grupp där medlemmarna laddar upp gamla bilder från staden Lund. Passar oss som ibland lever lite i det förgångna med tankarna och trivs med de nostalgiska inslagen på gamla förfallna hus och miljöer från ens barndom. Men några allmänna amatörradiogrupper är jag inte med i - bevare mig väl! Nöjer mig med att tjuvkika ibland. Det räcker för att bli mätt. Helt värdelöst tycker jag.

 

[SM7EQL]

AIB skrev; "De slutna grupperna kan ha problem: nyrektryteringen. Kunskaperna inom en nisch blir mera dolda. Hur mycket måste man ha lärt sig på egen hand för att bli uppmärksammad och inbjuden till en sluten grupp?"
----

Det beror på hur man vill se på det Per. Det finns två huvudvägar att nyrekrytera till ett företag. Antingen annonserar man på vanligt vis, granskar de inkomna CV:n och intervjuar de sökande för att sedan välja ut de mest lämpade som kan tänkas ha de kvalifikationer som eftersöks, eller så används metoden head hunting där man på förhand vet vem/vad man vill ha och försöker fånga in den personen t ex med attraktiva anställningsvilkor. Litet av samma head hunting principer kan tillämpas när det gäller intressegrupper inom en hobby och mer eller mindre slutna "privata sammanslutningar" men som inte är helt öppna ideella verksamheter så som vi känner radioklubbar och föreningar. Som Ulf GXV påpekade så är biljetten in i en grupp ofta aktivitet. Det gäller att vara aktiv och visa intresse för en sak snarare är att man äger si eller så mycket kunskap utan att göra något av den. Vägen in kan säkert vara lång i vissa fall men den som visar seriöst intresse för en sak och är helt självgående när det gäller att ta egna initiativ klarar sig alltid genom livet i alla väder - även när det råder full storm. De som vill ha allt serverat på silverfat, väntar på bättre tider och lägger krutet på att finna snabba genvägar samt ondgör sig över att de inte får vara med hamnar ofta utanför. Så tror jag det förhåller sig. Vad tror du?

Sedan finns det ju olika former av "slutna" grupperingar eller forum. SSA:s slutna forum är öppet enbart för medlemmar och kan inte läsas av andra än medlemmarna och som dessutom registrerat sig. Alla deltar under eget namn eller anropssignal. Den som inte är med i SSA kan gå med och få åtkomst till forumet den vägen. ESR:s teknikforum Radiokretsen.se är öppet för alla som registrerat sig under eget namn eller anropssignal men kan inte läsas av de som inte registrerat sig och loggat in. Det krävs alltså inget medlemskap i ESR för att vara med. De som registrerar sig under påhittade alias, vill vara anonyma och inte kan identifieras får dock inte vara med där. Ham.se är öppet att läsa för alla men kräver registrering för att få skriva. Här kan även de som vill vara helt anonyma för de övriga deltagarna vara med. Exakt samma forumtyper återfinnes inom alla hobbies.

Så vad är då "helt slutna" grupper eller forum mer än en samling personer som bestämt sig för att gå samman om en gemensam sak och bestämt vilka regler som skall gälla och vad man skall pyssla med under vilka förutsättningar? Hur kan andra ha ont av det och känna sig orättvist behandlade? Vari ligger problemet med att "kunskaperna inom en nisch blir mera dolda" för de utanför gruppen?

 

[SM3ZBB]

Noterar roat att din retorik nu så att säga "gått varvet runt". Kort och kärnfullt: Vad vill du?

 

[SM7EQL]

Åhh, bara känna efter vart vindarna blåser Lasse i avvaktan på nya radioprojekt dyker upp som vi kan roa oss med. Sådana här diskussioner tillför alltid intressanta vinklingar som man kan fundera vidare på.

Men en mer allvarlig fundering jag har är varför aktiviteten på forumen, på banden och i klubbarna ser ut att avta eller vattnas ur. Inte bara i Sverige nu utan samma trend kan skönjas i många andra länder och utländska forum. Någon skrev för ett tag sedan att det kanske beror på att allt som "behöver" diskuteras och debatteras är malt i kvarnarna flera gånger om nu och att det inte finns något nytt tillräckligt stort att sätta tänderna i.

Jag kan känna samma sak ibland när jag kommer på mig själv med att bygga ännu en telegrafisändare som i många fall bara är en upphottad variant av en tidigare variant av något som byggts förr i många olika skepnader. Det mesta som "måste" byggas är ju redan byggt och samma sak kan överföras på radiokörningen som de länder som "måste" köras är redan körda flera gånger om. Visserligen saknas P5 och några länder till men för mig är det inte så viktigt. Tillräckligt många länder är körda sedan 1969 för att man skall kunna dra streck där och känna sig klar. Antal QSO räcker också så det är ju märkligt att man fortsätter harva dessa 5NN TU än idag. Har du någon förklaring?

Den senaste nischen jag funnit intressant är att leka med QRP och enkla antenner för att få en känsla för vad som kan uppnås under olika förutsättningar. Mycket tid läggs just nu ner på att minska vikten i utrustningen som skall bäras i axelremmen över mina klena axlar. Träning med hantlar eller på gym skulle vara ett annat sätt att lösa problemet och ser man portabelkörning som friskvård att komma ut i naturen så skulle väl snarare utrustningen göras tyngre. Det finns ju dom som medvetet bär omkring på ryggsäckar fyllda med sten i träningssyfte inför en fjällvandring. Alltså för att komma i fysisk toppform.

 

[SM3ZBB]

Det där med tappat intresse för såväl ämnens fördjupning som deltagande i klubbar, forum etc. är inget specifikt för amatörradio. Det är beklämmande att se den förflackning som skett särskilt de senaste tjugo åren i samhället. Idag har vi fått någon slags Facebook-eller MacDonalds-generation som tycks sakna förmåga att hålla fast vid något längre än tre sekunder. Exempel på det är t.ex. statistik från websidor där man kan notera många unika besökare men där vederbörande bara bryr sig om att titta på det omedelbara, det ytliga, vilket verkar ta i genomsnitt tre sekunder, sedan flipprar man vidare efter nya ögonblicksintryck.

SM0AOM var inne på balkanisering, men det är snarare att upphöja förflackningen till att vara en strävan efter ett mål, en förbättring av nuvarande situation. Om man jämför med sextio- och sjuttiotalets rödvinskommunister där fraktionerna tycktes föröka sig exponentiellt så var detta ändå ideologiska ställningstaganden som trots avsaknad av strategiskt tänkande kunde ha en kortsiktig taktik. Det som sker idag, inom såväl politik som inom opolitiska ideella verksamheter är inte i närheten av ens taktisk kortsynthet. Man bara byter fot och intresse från ena sekunden till den andra utifrån var man just hörde eller lockades av. Vad som är värre är att man formerar åsikter utifrån vad man plockar upp på vägen och det tycks som att ju mindre substans i det man plockar upp, ju tyngre är det som beslutsunderlag. Jag anar att Joseph Goebbels ler i sitt helvete... Nu var det inte politik som saken gäller men det här gäller generellt i samhället beträffande yrke, ideell verksamhet och personliga intressen. Det lim som höll ihop intressegrupper tycks ha blivit sämre nuförtiden, allt för mycket tycks mest flyta omkring fritt.

Att i rådande läge börja förespråka slutna sällskap är att ge upp de former där det fortfarande fastnar en och annan som stannar till och blir intresserad. Hos en eller annan förbyts ännu det ytliga till att så småningom bli till ett genuint intresse. Här på Ham.se finns många exempel på detta.

För mer än tvåtusen år sedan begrep Aristoteles att med kunskap följer ansvar att lära ut. Men även att eleven behöver känna ett ansvar för att ta till sig kunskapen. Utifrån det ansåg han att läraren har att överbringa kunskapen på sådant sätt att eleverna känner sig privilegierade i stället för nedtryckta. På så sätt får man folk med sig istället för emot ämnet. Det är också något att fundera över.

Diskussionen bör således inte gälla huruvida man ska gömma sig i slutna grupper eller inte, den borde handla om hur man öppnar sig och skapar intresse för att fånga in den förflackade generationen.

 

[SM0AOM]

Det som sker idag, inom såväl politik som inom opolitiska ideella verksamheter är inte i närheten av ens taktisk kortsynthet. Man bara byter fot och intresse från ena sekunden till den andra utifrån var man just hörde eller lockades av. Vad som är värre är att man formerar åsikter utifrån vad man plockar upp på vägen och det tycks som att ju mindre substans i det man plockar upp, ju tyngre är det som beslutsunderlag.

Lasse vidrör något mycket viktigt, att fragmenteringen numera är upphöjd till norm.

I mitt inlägg använde jag "balkanisering" i sin mer allmänna betydelse av splittring och uppdelning, medan i dess ursprungliga statsvetenskapliga användning avsåg man en uppdelning av länder eller folkgrupper i fraktioner med ett mer långsiktigt strategiskt storpolitiskt eller geopolitiskt bakomliggande syfte.
Dagens fragmentering av samhället har sina rötter i att mångas, kanske de flesta, uppmärksamhetshorisont numera blivit ytterst begränsad. Att sätta sig in i ett sammanhang eller väga argument för eller emot med ett visst mått av eftertanke blir därför närmast oöverstigligt.

Jag vill påstå att mediekonsumtionen utgör en icke försumbar orsak till sakernas tillstånd.
Vi är numera tillvanda till en mental kost som består av färdigtuggade och "snuttifierade" budskap, där viktiga, och därmed ofta ganska komplexa, samband förenklas till oigenkännlighet. Många blir stressade när budskap presenteras i en takt som är långsammare eller utförligare än i de skrikiga amerikanska TV-serierna.

Drar vi ut konsekvenserna ser vi en framtida semi-illitterat och totalmanipulerad I-landsbefolkning av den sort som Ray Bradbury skisserade i "Fahrenheit 451".
I ett sådant kulturellt landskap kan vi inte heller räkna med att kunna behålla några fackliga eller politiska rättigheter, och de flesta kommer inte vara i stånd att sakna dem.

73/
Karl-Arne
SM0AOM

 

[SA3BYC]

Jisses! följer tråden med ständigt stigande ögonbryn ... Snacka om en negativ framtidssyn, en nästan otroligt cyniskt syn på de kommande generationerna. Som tonåringspappa vägrar jag tro att min son, vår nästa generation, skulle vara så kortsynt, närmast imbecillt dum och lättled som Karl-Arne utmålar det.

Tvärtom ser jag en ifrågasättande, nyfiken generation, som möjligen inte omfamnar vår "stenålders hobby", men som definitivt inte är en generation så fördummad, icke ifrågasättande och citat " semi-illitterat och totalmanipulerad I-landsbefolkning av den sort som Ray Bradbury skisserade i "Fahrenheit 451" som det utmålas.

Må du för allas vår skull vara ute och cykla Karl-Arne!

SA3BYC / Johan (stolt pappa till en modern tonåring, den blivande generationen)

 

[SM7EQL]

ZBB skrev: "Att i rådande läge börja förespråka slutna sällskap är att ge upp de former där det fortfarande fastnar en och annan som stannar till och blir intresserad. Hos en eller annan förbyts ännu det ytliga till att så småningom bli till ett genuint intresse. Här på Ham.se finns många exempel på detta."
----

Jag tyckte ditt inlägg var synnerligen bra skrivet Lasse, en skarp hjärnas tankar ända tills jag kom till det citerade stycket ovan. Där blev det grumligt och otänkt.

Åter igen beror det på i vilket syfte slutna sällskap bildas. I det åttamannagäng jag använt som diskussionsexempel så finns nog ingen som har något särskilt stort intresse av att dela med sig publikt av sitt kunnande och sina erfarenheter. Förutom jag då, som tycker det är jättekul att berätta om mina pågående projekt. Jag borde nog sluta med det jag också och bli som alla andra. Skriva one-liners och trycka på gillaknappar. Ty det tar tid i anspråk att mixtra med bilder och skriva. Tid som skulle kunna lagts på annat som att löda.

Nåväl, det slutna sällskapet bildades huvudsakligen pga av att de lokala klubbarnas medlemmar inte tillförde något av värde för oss. Substansen i klubbmötena var nära noll trots att de andra trivdes jättebra. Mest skitsnack om inget särskilt tycket vi. Kul tyckte de andra. Att i det läget fokusera på att inspirera andra än oss själva skulle ju ta fokus ifrån den typen av mer seriös verksamhet på en högre nivå som gruppen ville syssla med och som konsekvens av ett flyttat fokus på att försöka förändra de som inte uppvisade något intresse för någonting alls så skulle verkningsgraden i gruppen bli oerhört låg. Förmodligen skulle gruppen självdö pga utmattning.

>>>"Hos en eller annan förbyts ännu det ytliga till att så småningom bli till ett genuint intresse. Här på Ham.se finns många exempel på detta."

Ja, precis så fungerar det! Någonstans måste vi alla börja och ibland räcker det med en puff i rätt riktning eller länk till en webbplats för att vi skall börja studera ett nytt område. Själv har jag lätt att gräva ner mig i detaljerna och det ena ger alltid det andra, tredje och fjärde osv. De som lyckas bäst torde vara de som är självgående och har förmågan att få saker gjorda. Kan det vara en på tio som har begåvats med den motorn? Kanske två av tio i bästa fall. Tre?

>>>"För mer än tvåtusen år sedan begrep Aristoteles att med kunskap följer ansvar att lära ut."

Måhända att Aristoteles begrep det. Men jag känner ändå inte att jag har något ansvar att lära ut kopplat till att jag under c:a 50 år självutbildat mig inom bl a radioteknik och skaffat mig stor erfarenhet och en hel del kunskaper i de nischer som intresserat mig mest. Det finns andra liknande uttalanden som att "vi måste värva fler så att hobbyn kan överleva på sikt". Varför måste vi det? Vilka "vi" avses. De som kommer med sådan förslag är de första som får förhinder eller ont i magen när det sedan gäller att göra grovjobbet. Tomma ord lika tomma som pajaspolitikernas politik där det nu tjatas om att "vi" måste ha fler i jobb. Nio av tio klarar nog inte av att genomskåda dessa uttalanden och därför kan det fortgå år efter år. Hur dumma är folk egentligen Lasse?

Lasse, jag tycker alltså att var och en skall ha "rätt" att pyssla med det som är intressant och givande för en själv. To m rätt att pyssla med det i slutna sällskap. Om det sedan spiller över lite kunskap som kan komma andra till nytta så är det naturligtvis jättebra. Men att lasta på någons sorts moralisk plikt och bördor i form av prestationskrav på "di duktige" att agera lärare eller överföra kunskap kan inte vara rätt tänkt.

Den som är intresserad söker själv information och kommer vidare för egen maskin. Det måste påpekas att alla i åttamannagänget med glädje svarar på frågor från någon nybörjare som behöver hjälp och ju mer påläst och mottaglig för tips och råd nybörjaren är ju roligare är det att hjälpa.

Eller vad?

 

[SM3ZBB]

Du Bengt är en stor inspirationskälla genom att du så grundligt dokumenterar och visar upp dina projekt. Dessutom har du den goda smaken att ställa frågor till publiken när du kör fast, behöver tips på lösningar, material etc. kring sådant du inte har full koll på. Eller när du behöver ett bollplank för idéer. Genom åren har jag följt dina och andras experiment där mycket avhandlats som ligger långt utanför min horisont. Även om man inte kan omfatta hela bilden får man med sig små pusselbitar som åtminstone räcker till att skapa nya frågor. I all oändlighet

Det här ser jag som ditt sätt att ta ansvar för att förmedla den kunskap du erhållit under ett helt liv som radioamatör. Det finns fler än du, även om du leder när det gäller att publicera din experimentlusta. Jag har inga problem med att du och dina kompisar samlas i "kollegium". Jag tror nog att det stimulerar till ny energi och nya idéer som möjligen dyker upp i den öppna verksamheten efterhand.

Skulle vi däremot stänga dörren för gott i slutna grupper blir resultatet katastrofalt tror jag. Det är grogrunden för total inskränkthet. Leif SM7MCD som är lärare i elektronik brukar använda lärarnas ordspråk: "Man lär så länge man har elever". Det är en bra inställning.

Slutligen svar på din fråga: "Hur dumma är folk egentligen?" I ett tidigare inlägg skrev jag att Joseph Goebbles säkert ler i sitt helvete. Han hade nämligen full koll på människors dumhet. Tricket är att göra lögnen stor och sedan ständigt upprepa den. Då blir den så småningom "sann".

 

[SA0AIB]

Bengt SM7EQL skrev om tre olika saker om slutna grupper i ett intressant inlägg: Har proppen gått?

1. Rekrytering
2. Grader av slutenhet
3. Rätten att bilda en sluten grupp

En arbetsgivare kan sätta ut annonser och välja ut lämpliga kandidater bland svaren, intervjua dem och anställa någon eller själv identifiera lämpliga personer och fråga dem om de är intresserade. Det senare kräver då ett kontaktnät ut i resten av branschen.

Då kommer man in på nästa punkt, graden av slutenhet:

1. Att man inte söker medlemskap utan blir tillfrågat.
2. Att diskussionerna inom gruppen hålls inom den.
3. Att man inte vet vilka som är med i gruppen.
4. Att man som medlem i gruppen inte ska ha så mycket med utomstående.

För att kunna lyckas med rekrytering modell head-hunting, alltså man frågar lämpliga kandidater, måste man ha kontakter utanför gruppen och dessutom göra gruppen i alla fall lite känd, för att ett medlemskap ska vara åtråvärt.

Då kommer vi in på hur synliga olika inriktningar inom amatörradion är för en nykomling. Det är där problemet finns på sikt med slutna grupper. Det handlar inte om att basunera ut sina kunskaper utan mera att visa att man finns, på samma sätt som vi tidigare kommit fram till vad gäller rekrytering till amatörradion i stort. Naturligtvis gäller det att välja tillfällen där det man gör kan få effekt.

Bengt, finns det chans att någon som är intresserad av amatörradio i Lund kommer i kontakt med er och ser att det finns mycket intressant inom teknik? Det finns ju andra informella grupperingar inom amatörradion, som två stora privat conteststationer, vars ägare har samlat varsitt gäng kring sig. Hur fungerar olika slutna grupper på min skala?

Jag förväntar mig inte att alla ska vara intresserade av rekrytering till amatörradion i stort eller till en viss nisch, men borde inte föreningarna se till att hitta de som är intresserade? Jämför med idrottsföreningar som har ungdomsverksamhet och annat för att rekrytera fler medlemmar.

 

[SM0AOM]

Slutligen svar på din fråga: "Hur dumma är folk egentligen?" I ett tidigare inlägg skrev jag att Joseph Goebbles säkert ler i sitt helvete. Han hade nämligen full koll på människors dumhet. Tricket är att göra lögnen stor och sedan ständigt upprepa den. Då blir den så småningom "sann".

Man behöver inte gå så långt som till dr Goebbels.
Redan under tidigt 70-tal utlät sig schlagerförläggaren Stikkan Andersson om konsumenternas intelligensnivå;

"Publiken är inte så dum som man tror – den är dummare".

Då kommer vi in på hur synliga olika inriktningar inom amatörradion är för en nykomling. Det är där problemet finns på sikt med slutna grupper. Det handlar inte om att basunera ut sina kunskaper utan mera att visa att man finns, på samma sätt som vi tidigare kommit fram till vad gäller rekrytering till amatörradion i stort. Naturligtvis gäller det att välja tillfällen där det man gör kan få effekt.

Det är en fundamental fråga i vilken utsträckning amatörradio överhuvudtaget sticker upp över brusnivån i dagens samhälle. Man behöver i sammanhanget fundera över vad som driver potentiella radioamatörer; kommunikationsbehov, tekniskt intresse, sociala behov, en kombination eller något helt annat.

Först när det finns någon form av målbild går det att anpassa budskapet efter målgruppen,
annars får vi den så ofta tillämpade "hagelbössemetoden" som tyvärr fått en rent erbarmlig verkningsgrad.
När urvalet av tekniska hobbies var mindre och global masskommunikation inte fanns i var mans läsplatta eller mobiltelefon kunde propaganda via utställningar på skolor och bibliotek få en viss verkan. Dock är jag nog primärt av meningen att det då som nu var de redan intresserade som lockades.
För dagens ungdomar är det som amatörradion kan erbjuda ungefär lika intressant som "förra veckans lottorad".

73/
Karl-Arne
SM0AOM

 

[SM3GUJ]

Jisses! följer tråden med ständigt stigande ögonbryn ... Snacka om en negativ framtidssyn, en nästan otroligt cyniskt syn på de kommande generationerna. Som tonåringspappa vägrar jag tro att min son, vår nästa generation, skulle vara så kortsynt, närmast imbecillt dum och lättled som Karl-Arne utmålar det.

Tvärtom ser jag en ifrågasättande, nyfiken generation, som möjligen inte omfamnar vår "stenålders hobby", men som definitivt inte är en generation så fördummad, icke ifrågasättande och citat " semi-illitterat och totalmanipulerad I-landsbefolkning av den sort som Ray Bradbury skisserade i "Fahrenheit 451" som det utmålas.

Må du för allas vår skull vara ute och cykla Karl-Arne!

SA3BYC / Johan (stolt pappa till en modern tonåring, den blivande generationen)

Jag är nog böjd att hålla med Karl-Arne här.
Titta i en Aftonbladet eller Expressen. Sida efter sida med utlåtanden av vad "kändisar" gör. "Kändisar" som blivit kända genom program som Idol och Robinson med flera. Mao bara snömos och homeopatisk förtunning.
Kolla vilka TV-program som är mest förekommande. Samma stil som i tidningarna. En massa trams som inte har någon betydelse och noll underhållningsvärde. Och obegripligs "humorprogram" som inte är roliga.
Det verkar vara folk som idag betecknas som "medelålders" som är mest representerad.
Så kanske det ändå kan finnas ett hopp för den yngre generationen?

 

[SM0O]

Hasse & Tage, Yngve Gamlin och Magnus & Brasse blev också totalt nedsablade och sågade
jäms med fotknölarna på sin tid då de ansågs göra obegripliga humorprogram som inte var
ett dugg roliga....

Snälla ni, hör ni inte hur ni själva låter ? Hela denna tråd är ju häpnadsväckande i sitt hat av
allt och alla under 50 år samt alla företeelser efter Hylands Hörna.

Har ni verkligen blivit så gamla och bittra ?

 

[SM2VJX]

Hasse & Tage, Yngve Gamlin och Magnus & Brasse blev också totalt nedsablade och sågade
jäms med fotknölarna på sin tid då de ansågs göra obegripliga humorprogram som inte var
ett dugg roliga....

Snälla ni, hör ni inte hur ni själva låter ? Hela denna tråd är ju häpnadsväckande i sitt hat av
allt och alla under 50 år samt alla företeelser efter Hylands Hörna.

Har ni verkligen blivit så gamla och bittra ?

Och där har vi kanske en delförklaring till problemet

 

[SM3GUJ]

Hasse & Tage, Yngve Gamlin och Magnus & Brasse blev också totalt nedsablade och sågade
jäms med fotknölarna på sin tid då de ansågs göra obegripliga humorprogram som inte var
ett dugg roliga....

Snälla ni, hör ni inte hur ni själva låter ? Hela denna tråd är ju häpnadsväckande i sitt hat av
allt och alla under 50 år samt alla företeelser efter Hylands Hörna.

Har ni verkligen blivit så gamla och bittra ?

Att jag skulle vara bitter är nog en felaktig slutsats, och jag hatar INTE folk under 50 år.
Att Hasse och Tage skulle ha sågats med fotknölarna har jag inget minne av. Dom var ju verkligen roliga.
Till skillnad mot en del "roliga underhållare" nu för tiden.

 

[SM0O]

∎

Wiki

 

[SM7EQL]

AIB skrev; "Bengt, finns det chans att någon som är intresserad av amatörradio i Lund kommer i kontakt med er och ser att det finns mycket intressant inom teknik? Det finns ju andra informella grupperingar inom amatörradion, som två stora privat conteststationer, vars ägare har samlat varsitt gäng kring sig. Hur fungerar olika slutna grupper på min skala?"
----

Nej det finns ingen chans. En helt ny grön nybörjare lär inte finna oss och vi i vår grupp har inga ambitioner att fånga upp nybörjare och det finns inte heller något intresse från vår sida att utbilda nybörjare eftersom vi då hamnar utanför fokus och syfte med gruppen och dess verksamheter. Så tydlig måste man kunna vara utan att behöva linda in budskapen i snömos.

Gruppens medlemmar har ett utomordentligt stort lokalt kontaktnät och varje nybörjare som visar aktivitet så det märks på banden eller i klubbarna och kan tänkas bidra till gruppen kan bli föremål för att bjudas in som gäst. Vi har gjort detta ett par gånger och i princip ligger bollen sedan hos nybörjare/gästen att kvalificera sig. Det räcker med ett brinnande intresse och att denne faktiskt gör något själv och inte förväntar sig att få allt serverat färdigtuggat.

Flera av de stora conteststationerna jag känner till resonerar på samma sätt även om man inte marknadsför sin policy direkt. Man vill å ena sidan till varje pris undvika nykomlingar som saknar erfarenhet av att köra test eftersom sådana drar ner resultatet. De som visar framfötterna kan dock komma med som avbytare och på sådana pass där de inte kan ställa till allt för stor skada. T ex 28 MHz mitt i natten när konditionerna är noll eller 3,5 MHz mitt på dagen i de stora internationella testerna. Jag fick själv börja på det sättet 1969 i klubben här i Lund och allt eftersom jag blev vassare operatör så avancerade jag till de mer krävande banden och tiderna på dygnet som gav fler poäng åt klubben. Det tog väl några år att nå toppen och bli den som sedan gjorde passlistor och placerade de övriga på band och tider där de gjorde mest nytta åt klubben. Vissa av de sämre operatörerna tog hand om checklistor och kolla loggar etc... Sak samma inom sportens värld. Man får börja i knattelagen och arbeta sig uppåt.

Kommentarer på detta?

 

[SM3CIQ]

För så ere. man (du) måste visa intresse - och inte sitta passiv och som Bengt säger förvänta sig att få allt "färdigtuggat". Bli inte less, nu, utan tänk positivt!
/Uffe -CIQ

 

[SA0AIB]

Det är en fundamental fråga i vilken utsträckning amatörradio överhuvudtaget sticker upp över brusnivån i dagens samhälle. Man behöver i sammanhanget fundera över vad som driver potentiella radioamatörer; kommunikationsbehov, tekniskt intresse, sociala behov, en kombination eller något helt annat.

Det där kommer jag att återkomma till senare, då jag ska skriva mera om min erfarenhet av radioscouting och rekrytering den vägen och på andra sätt.

 

[SA0AIB]

AIB skrev; "Bengt, finns det chans att någon som är intresserad av amatörradio i Lund kommer i kontakt med er och ser att det finns mycket intressant inom teknik? Det finns ju andra informella grupperingar inom amatörradion, som två stora privat conteststationer, vars ägare har samlat varsitt gäng kring sig. Hur fungerar olika slutna grupper på min skala?"
----

Nej det finns ingen chans. En helt ny grön nybörjare lär inte finna oss och vi i vår grupp har inga ambitioner att fånga upp nybörjare och det finns inte heller något intresse från vår sida att utbilda nybörjare eftersom vi då hamnar utanför fokus och syfte med gruppen och dess verksamheter. Så tydlig måste man kunna vara utan att behöva linda in budskapen i snömos.

Gruppens medlemmar har ett utomordentligt stort lokalt kontaktnät och varje nybörjare som visar aktivitet så det märks på banden eller i klubbarna och kan tänkas bidra till gruppen kan bli föremål för att bjudas in som gäst. Vi har gjort detta ett par gånger och i princip ligger bollen sedan hos nybörjare/gästen att kvalificera sig. Det räcker med ett brinnande intresse och att denne faktiskt gör något själv och inte förväntar sig att få allt serverat färdigtuggat.

Jag skrev tidigare:

"Då kommer man in på nästa punkt, graden av slutenhet:

1. Att man inte söker medlemskap utan blir tillfrågat.
2. Att diskussionerna inom gruppen hålls inom den.
3. Att man inte vet vilka som är med i gruppen.
4. Att man som medlem i gruppen inte ska ha så mycket med utomstående.

För att kunna lyckas med rekrytering modell head-hunting, alltså man frågar lämpliga kandidater, måste man ha kontakter utanför gruppen och dessutom göra gruppen i alla fall lite känd, för att ett medlemskap ska vara åtråvärt."

Alltså ligger Lundagruppen på den lägsta nivån av slutenhet och har ett kontaktnät utanför. Det känns rimligt. Sedan kommer kunskaperna ut i vidare kretsar genom bland annat dina artiklar Bengt, men också genom andras svar på frågor.

Jag roade mig att googla "amatörradio Lund" och fann http://www.sk7ce.se/, som inte gav så mycket information. Som träff 3 kom
http://www.esr.se/index.php/ovrigt/796-sk7mhl-multibandsfyr-i-lund-432-mhz-24-ghz, som nämner två tekniskt kunniga radioamatörer, så den tekniskt intresserade kan veta vart man ska vända sig. Så kan man som helt ny i Lund men med kunskap och intresse för radioteknik komma i de rätta kretsarna.

Min erfarenhet från olika fritidisintressen är att om man visar sitt engagemang och intresse och att man vill lära sig något, så blir man upptagen i gemenskapen och får hjälp. Inom min idrottsklubb finns det speciella teknikträningar dit bara vissa blir kallade. Alla blir inte uttagna till de stora tävlingarna.