Det är mycket struntprat här, tycker jag.
Sverige är helt beroende av export, vi skulle leva i misär om vi inte handlade med omvärlden. Jag har min försörjning på ett av våra största exportföretag, och Kina är vår viktigaste marknad.
Jag jobbar dagligen med kineser här i Sverige, såväl som kineser i Kina. Och med amerikaner, holländare och indier, portugiser, iranier, argentinare och irländare. Och med svenskar, här i Sverige och i Kina. Och med svenskar som varit anställda av kinesiska företag. Och på alla håll finns såväl klantskallar som extremt begåvade människor.
Man kan inte dra alla kineser och alla kinesiska produkter över en kam, lika lite som man kan dra alla norrlänningar över en kam.
Konkurrensen från Kina är hård, inte bara vad gäller pris, utan även vad gäller kvalitet. Och den konkurrensen kan vi inte möta genom att stänga gränserna och börja sälja svensk potatis till varandra.
Globaliseringen har lyft en miljard människor ur fattigdom de senaste 20 åren. I Kina levde 84% av befolkningen i extrem fattigdom 1981, nu är den siffran 10%. Tack vare att vi och resten av världen handlar med Kina.
73,
Jonas/SM5PHU
