Krav på och värvning av nya radioamatörer

Räcker det inte med att vi efter bästa förmåga försöker hjälpa det fåtal som själva funnit amatörradion och har ett eget intresse att lära sig det som krävs.
/Bengt

Tyvärr är det inget som säger att de äldre amatörerna i klubben kan ta med sig nybörjarna på en kunskapsresa, huvudnöjet verkar mest vara att fika och snacka massa annat än radio och teknik,
förvisso inget fel i en fika på klubben men visst kan man undra om teknikintresset dog i samband med att man fick det efterlängtade certifikatet...?

Jag skulle mer än gärna ställa mig framför tavlan och förklara dB-begreppet, svältglöd, länkbudget, prata om S. Uda eller vad som händer med CTCSS-frekvens vs deviation, colpitten eller LF-filtrering, jag hade gärna gjort det om man bara känt att det funnits det minsta lilla teknikhunger och intresse från såväl gamla amatörer som nya, men tyvärr, intresset lyser med sin frånvaro.
 
Fråga till foumet: Finns det något behov att vi blir fler?

Motivera svaret.

/Bengt

Ja, om du frågar plastradiotillverkarna; De vill tjäna pengar

Nej, om du frågar mig. Finns redan för många som inte kan använda sin utrustning på ett korrekt sätt utan att orsaka bla störningar, om det hänger ihop med en låg nivå på kunskapskraven är en annan fråga.
 
Ja, om du frågar plastradiotillverkarna; De vill tjäna pengar

Nej, om du frågar mig. Finns redan för många som inte kan använda sin utrustning på ett korrekt sätt utan att orsaka bla störningar, om det hänger ihop med en låg nivå på kunskapskraven är en annan fråga.

Plastradioindustrin är pådrivande när det gäller att skapa behov.
Dessvärre är inte dessa ökade behov kopplade till motsvarande ökning av kunskaper hos användarna.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag ser det som ett privilegium att få lov att använda ett spektrum av frekvenser till experiment med radiovågor. Man måste veta vad man håller på med. Kunskap är viktig!

//Lars
 
Last edited:
Våra resurser för att värva oförstörda ungdomar är lyckligtvis begränsade. Frågan är också vad de oförstörda i så fall skulle värvas till mer än till hobbyn. Vad vinner hobbyn och vad vinner vi på att locka in fler? Vad kan vi erbjuda de oförstörda mer än att efter några år riskera att bli en av oss kufar.
/Bengt
Och där tror jag Bengt satte fingret på en jätte-risk avseende på vilket sätt och hur framgångsrikt vi tar hand om de nya, särskilt de unga.
En inverterad framgångsfaktor.
Det är väl ingen som tror att en oförstörd ungdom blir kvar när han upptäckter att KUF-faktorn är så stor som den verkar vara?
Och sen sprids ryktet...:eek:
 
Äsch.. Ryssarna kommer snart, då kommer ni bli nödvändiga igen. Så slut fred i tråden, kriget kommer vilken dag som helst.
 
XUN DE EQL

Det du skriver skulle kunnat vara min egen text. Det är den dystra sanningen i många lokalklubbar. Glöden (inte rörglöden 6,3 V) har falnat och det är oerhört svårt att få till mer ordnade aktiviteter som var mer regel än undantag förr.

Min förklaring är att de av medlemmarna som förr höll ihop klubben blivit till åren komna och tycker att de gjort sitt. -Nu får de yngre ta vid.... Problemet är att det inte finns några yngre, det fattas minst två generationer som aldrig kom igång på allvar med sin hobby och skaffade sig så pass mycket erfarenheter att de skulle kunna fungera som kursledare och föredragshållare. De som har kunskaperna vill inte eller så har de redan en fulltecknad planeringskalender.

En annan sak som ställer till det är att medlemmarnas intresseområden är så vitt skilda så att det är svårt att finna gemensamma aktiviteter som inte handlar om något mycket allmänt. Det betyder att det inte spelar någon roll om det hålls ett föredrag om mottagares storsignalegenskaper eller om knyppling. Det är samma lilla skara kring styrelsen som plikttroget lyssnar, inte ställer några frågor, för att sedan umgås under livliga former när kaffet serveras.

Det finns så klart undantag i de klubbar som har turen att vara beväpnad med några eldsjälar men jag tror att bilden jag ger finns att finna lite här och var.

I det läget känns det därför inte särskilt motiverat att ge sig ut och värva fler bara för antalets skull. Däremot kanske riktade informationskampanjer mot väl valda målgrupper kunde tillföra något positivt. Målgrupperna elektronikstuderande eller elektronikingenjörer. Bara några få sådana i vilken klubb som helst skulle kunna göra skillnad. Är vi inne på elitistiskt tänkande här kanske? Jag känner att marken är minerad. Bäst jag slutar att skriva. :rolleyes:

/Bengt
 
Äsch.. Ryssarna kommer snart, då kommer ni bli nödvändiga igen. Så slut fred i tråden, kriget kommer vilken dag som helst.

Ett logistiskt problem som är härlett ur åldersprofilen uppstår då.
Hur anskaffa och distribuera terränggående rullatorer samt fältransoner som kan tuggas med löständer?

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Ja, om du frågar plastradiotillverkarna; De vill tjäna pengar

Nej, om du frågar mig. Finns redan för många som inte kan använda sin utrustning på ett korrekt sätt utan att orsaka bla störningar, om det hänger ihop med en låg nivå på kunskapskraven är en annan fråga.

Än är banden tomma än är de fulla.. :rolleyes:

Men det står nog klart det jag redan misstänkt. "Åldergänget" vill inte ha några nya amatörer. Tiden och hobbyn har runnit i från dem och de vill helst ta hobbyn med sig i graven.

Taktiken är att påpeka att vi inte är värdiga frekvenserna, att kunskapsnivåerna på nya amatörer är för låga och de som är aktiva på banden missköter sig och ägnar sig åt annat är "riktig amatörradio". Sedan upprepas det tills det bli en annan allt senare i suffixföljden....

Läser man här kan man tro att planen är nära att lyckats, men samtidigt har vissa saker visat sig gå i en helt annan rikting, t.ex. 60m och 6m som stärkts snarare än tvärt om som förutspåts.. :cool:

Jaja. får se vad som händer, men jag tänker inte lyssna på domedagsprofeterna och tror på en framtid med många nya amatörer som lever i nutid och ser fram emot framtiden.
 
Om jag ändå skulle kosta på mig en snabbrecension av den tråd jag själv startat, kan jag konstatera att den i likhet med de flesta andra i lätt minerade ämnesområden, tenderar att detoriera med antalet sidor i tråden...

Vi mossiga analoga bakåtsträvare står fast i våra åsikter, naturligtvis, och de moderna digitala framtidsivrarna vid sina. Det är kanske ändå inte så överraskande - kommunikation är bland det svåraste som finns!

Överraskande kan det dock tyckas att mellan dessa ytterligheter finns krafter som svänger likt en vindflöjel i bästa bilhandlarstil, åt än det ena, än det andra hållet och ibland i helt tokig riktning...

Det får bli det sista för min del i denna diskussion och återigen: Tack för engagemanget!

73/Lasse
 
Ensamstående och barnlösa är överrepresenterade bland radioamatörerna.
Somliga frivilligt, andra ofrivilligt.

"Innan munnen öppnas, kontrollera att hjärnan är inkopplad"

73/
Karl-Arne
SM0AOM

Mja, nu var det alltså så att mitt inlägg var avsett för eftertanke, dvs att hjärnan kopplades in K-A. Jag är mycket medveten om hur det står till med en hel del olika premisser kring den här frågan i sak men avsikten var att peka på att om ett arv inte sätts i spel av oss nuvarande (tänk föräldrar eller gamla amatörer - whatso ever) så ska vi heller inte förvänta oss någonting annat än att amatörradion, som teknisk fortlevnad, sätts ur spel. På grund av oss själva. Dessutom den tekniska historia vi alla bär på och som med stor möda förvärvats. Vi talar om elektronrör då och då liksom annat dammigt. Tekniska kunskaper måste överföras genom yttre påverkan.
Av den anledningen tittar vi lämpligen på människan i sin självexistens. Avsaknad av en solid konsekutiv arvsgång renderar också en stor framtidsproblematik, inte sant?
 
Vi kan än en gång konstatera att radioamatörer är helt hopplösa när det gäller att kommunicera.
Något att fundera över.

73/
Karl-Arne
SM0AOM

Men samtidigt är det uppenbarligen vi med behov av att kommunicera via andra medier än radio som samlas på sociala medier såsom detta forum och i text kommunicerar antingen stillsamt eller blodigt.

..men samtidigt får man tänka att det är bara en liten del av Sveriges samlade amatörkår som debatterar friskt här, är vi den representativa klicken eller är vi den jobbiga klicken som alltid skriker eller provocerar även på de vanliga klubbmötena?

Hopplösa, ja, på sätt och vis :)
 
Last edited:
BDZ DE EQL

>>>"Vi mossiga analoga bakåtsträvare står fast i våra åsikter, naturligtvis, och de moderna digitala framtidsivrarna vid sina. Det är kanske ändå inte så överraskande - kommunikation är bland det svåraste som finns!"

Är inte allt detta bara ett simpelt kompatibilitetsproblem?

Det finns en ganska homogen samling aktiva radioamatörer här som började sin bana i tonåren med DX-ing eller att pilla med radioapparater på olika sätt. Ofta på komponentnivå och i en tid då det för vilken tonåring som helst var fullt möjligt att efter några misslyckanden bygga ihop en enkel radio vars svaga brus i en 2000 ohms lur räckte för att bli nöjd. Denna samling har i stort sett följt samma snitslade bana fram till nutid och då är det väl inte konstigt att det finns många gemensamma beröringspunkter och värderingsgrunder. När radiorör nämns ryser alla i kroppen av välbehag. Åhhh 6,3 volts glöd....jag minns när jag osv, det var bättre förr!

Den andra samlingen har en helt annorlunda bakgrund och särskilt de som tillkommit de senare säg 10-15 åren har aldrig fått uppleva den tiden då förhållandevis enkla radioapparater med några få rör faktiskt var högpresterande så till vida att man med lätthet kunde köra hela världen på morsetelegrafi med 10 W kristallstyrt på 21 MHz. I stället började många sin bana med en köpt transceiver som i jämförelse med det gamla hemmabockade U-chassina hade en rent häpnadsväckande kapacitet. Alla band, alla moder och 100 W ut i en lite försynt låda klar att använda. Inget krångel med oläckande gallerläckor och komplicerad avstämning av Pi-filter. Tryck på knappen och tala. Nämner vi ordet radiorör så ryser de nya av obehag. Telegrafi är än värre... -Bakåtsträvare!

Här sitter vi nu på "Internet-amatörbandet" och försöker förstå varandra och det går inte särskilt bra. De nya tycker vi är gamla mossiga och vi tycker de nya inte är tillräckligt intresserade av radio på minsta komponentnivå. Är det inte detta allt handlar om - egentligen?

Kanske kommunikationsproblemen löser sig slutgiltigt när det gamla gardet fallit ifrån och den mesta radiotekniken reducerats till olika typer av lådor som kopplas ihop med färdigkonfektionerade kablar. Är det detta som är framtidens amatörradio och som skall vara bättre än förr?

/Bengt
 
Och Hr VJX själv - han pådyvlar förstås inte alls (med illa dolt ogillande) de där andra han skrievr om ett egenuppfunnet epitet //dom som har som korståg...// ?

Ta och läs dina egna inlägg ur den vinkeln ett par gånger.

Jo, jag försöker pådyvla folk valfrihet, vidsynthet och hövlighet.

Jag försöker inte pådyvla folk att köra radio som jag gör, jag försöker få fram att alla får göra som dom vill inom ramarna för hobbyn.

Vill någon bygga enrörstrancievers så tycker jag att dom ska få göra det, är någon helt ointresserade av enrörstrancivers tycker jag dom ska få vara det.

Vill någon enbart hålla på med D-star tycker jag att dom ska få gör det, är någon helt ointresserad av D-stat tycker jag dom ska få vara det.

Vill någon köra telegrafi...

Du ser vad jag vill pådyvla folk va?
 
Äeär allt svart eller vitt

Hej! Här tycks allt vara svart eller vitt.Jag vill påstå att mycket stor andel av de yngre sändaramatörerna har en bredare och djupare teknisk kunskap än många av min generation. D.v.s de som tog cert på 60 talet. Mycket stor andel av de nya amatörerna på den tiden kom från Försvarets telegrafisalar Många saknade teknikintresse. På mitt regemente utbildades 10 telegrafister det året jag fullföljde rekryten. Sex av dessa avlade certifikat. Idag är det två av oss som har signalen kvar. Jag är den ende som är någorlunda aktiv.
Telegrafikunskaper är ingen garanti för bättre sändaramatörer.Sedan är det en annan sak att jag fotfarande gillar telegrafi.

Av de 6 unga sändaramatörer som deltog i SSA:s första träningsläger för unga sändaramatörer är det 3 som nu är i full gång med att träna cw. Två har kommit så långt att de redan kör QRS qso:n. Det behövs alltså inga tvingande krav om man stimulerar och visar vad CW kunnande kan ge!
Fyra av dem är igång och bygger olika radiodelar. De är bl.a. annat igång med att bygga slutsteg.Jag bidrar med HF komponenter av högsta kvalite. (BL.a . HSP kondingar från Standard Radio). De bygger egna antenner sätter upp master m.m. precis som vi gamla gubbar gjorde och gör.

Därför frågar jag varför en del av er ska svartmåla nya unga sändaramatörer. Ge dem chansen att vidareutvecklas och visa möjligheterna inom vår fantastiska radioverksamhet. Gör som SM3RF,SM3CKD,SM3AVQ och SM3CCI gjorde när jag var ny ställ upp och ge råd och tips.Visa hur kul det är att bygga själv och köra med egna prylar.Min X-talstyrada El95 motsvaras idag av mycket mer avancerade hembyggda prylar med exempelvis datorstyrning av rig och antenner samt hembyggda transistorslutsteg.
Ställ upp och ge tips om de låter illa vid första testet av deras nya pa!
Med svartmålning och grova generaliseringar sker ingen utveckling.
SM0DZB Tore
PS igår sände jag iväg ett GS35 b plus lite andra prylar till ett gallrjoradt PA till en av våra unga deltagare.ds
 
Alla dessa nya amatörer, är dem verkligen så unga, till åldern alltså? Har bara en känsla av att ganska många nya amtörer skaffar cert sent i livet..
 
Kanske kommunikationsproblemen löser sig slutgiltigt när det gamla gardet fallit ifrån och den mesta radiotekniken reducerats till olika typer av lådor som kopplas ihop med färdigkonfektionerade kablar. Är det detta som är framtidens amatörradio och som skall vara bättre än förr?

Man kan ju då omvänt fråga hur länge det är 40 och 50-talsteknologin som ska stå som måttstock för hobbyn? Eller flyttas det framåt så att det ständigt är teknologin i från 60 till 70 pr tillbaka som gäller som "grundbult"?

Jag är säker på att om nostalgiradion i sin nuvarande projekt t.ex. här och i Resonans varit aktuell, då så hade den kritiserats för att utföras av oseriösa "kopierare" som stulit lösningar friskt och komponerat till en egen soppa till radio.

Tiderna förändras. Amatörradion förändras. Förhoppningsvis kommer det alltid att finna både nya och gamla amatörer..
 
Last edited:
God morgon RNA,

40-talsteknologin är ute sedan länge men lyfts ändå ofta fram i ett historiskt perspektiv. Inte bara i Resonans utan även i QST och faktiskt också i QTC.

Surfar man runt på hembyggarsidorna på nätet så finner man att en mycket stor del av de renodlade byggprojekten baseras på 70-talsteknologi med transistorer och integrerade kretsar. Fortfarande med hålmonterade komponenter. Förklaringen är förmodligen att dessa komponenter finns i överflöd, de är inte allt för pilliga att hantera och konstruktionerna är väl beprövade och har cirkulerat i amatörradiotidskrifterna i över 30 år. Vilken nybörjare som helst kan vara med här. Någon behöver kanske lite support men konstruktionerna är ganska rakt fram och tydligt avgänsade. Små fristående enheter med en egen funktion. Ofta tillbehör. De enda riktigt gamla konstruktionerna med anor från 1920-talet som fortfarande är hypermoderna är väl antennanpassarna med sina spolar och vridkondensatorer. Inte mycket har hänt där.

Men man finner även en hel del high tech konstruktioner men som är så pass komplicerade att det krävs betydligt mer av byggaren för att få det hela till att fungera. Då tänker jag t ex på det vi läser om i Dubus och liknande tidskrifter. Det mesta jag läser där är alldeles för komplicerat för mig själv. I alla fall kräver det mycket av byggaren inkl tillgång till proffsinstrument. Inte för vem som helst.

Jag har en känsla av att ju modenare komponenter och konstruktioner ju mer komplicerat blir det. Byggsatser borträknade eftersom de är speciellt framtagna för att sättas ihop av så många som möjligt och efter anvisning. Dessutom krävs i regel inga speciellt komplicerade mätinstrument för att få igång apparaten.

Det är absolut så att måttstocken flyttas fram efterhand men också så att den ständigt släpar efter flera decenier. Om 20 år kommer förmodligen dagens 30-åringar att minnas tillbaks till hur bra det var förr, dvs idag, med alla fina transceivrar som var riktiga radioapparater, inte någon dongle i multimediamaskinen där all kommunikation och underhållning integrerats. Vem vet? :)

Ang VDT:s fråga så tyder mycket på att huvuddelen av de nya är i medelålder upp till pensionsåldern. Jag har tidigare ställt frågan till Tore DZB i samband med SSA:s ungomsprojekt där man satsar på de befintliga amatörerna i låga åldrar. Hur många sådana finns i våra led och ungefär hur ser ålderfördelningen ut. Vore intressant att se om dessa siffror korrelerar med t ex RSGB:s stora undersökning för något år sedan.

/Bengt
 
Last edited:
Back
Top