Lyssnarantenn på 80,40 och 20 meter

Detta skulle jag vilja prova.

/Micke

Som jag sagt bor jag i lägenhet, det är 3:e våningen. Har tillåtelse att spänna upp trådar, dock är det ont om träd så det är en starkt vformad dipol, vinkeln mellan benen är runt 60 grader.

Av misstag så kopplade jag en dag fel, och anslöt ena benet till balunens lågohmsida det andra till högohmsidan, märkte då att bakgrundsbruset sjönk flera S-enheter utan att signalerna sjönk nämnvärt. Provade att byta plats på trådarna och bakgrundsbruset steg i stället.

Insåg då att fas och nivåskillnaden på något sätt tog bort störningarna. Just genom att trådarna inte ligger på en rak linje så plockar de upp signalerna ungefär som i en goniometerantenn, fast som ändmatade trådar istället för dipoler. OBS det var ingen bra länk, den här är nog bättre.

Håller nu på att testa olika fasningsmetoder för att få bästa resultat.

Vid sändning så körs antenntrådarna parallellt mot jord, en sorts degenererad långwire för att inga riktningar ska bli undertryckta.

Det finns en holländare PA0SIM som arbetar med två loopantenner för att åstadkomma liknande system. MFJ har som någon nämnt ett system om man vill betala för sig ;)
 
Last edited:
...om man har råd med fritids-QTH

För oss är stugan inte ett problem, den ligger ute i skogen och i en trakt där folk snarast vill flytta bort. Därför var priset inte högre an ca 2 * ICOM 7800 hos generalagenten. Då ingick oxå 2 hektar antenn utrymme ;)

Däremot är resorna lite av ett problem, det är 25 mil enkel resa och det tar runt tre timmar att åka.
 
Jag kan inte påminna mig att jag tyckte att det var svårt.
Eftersom jag mestadels har gjort detta arbete på FRO-lokaler, så var kaffetillgången god. Huvudvärkstabletter däremot såg jag inget behov av då.
Kanske behövs dom om man skall gör en 16:1-balun, en bifilär lindning till?:)
Idén att använda en guanella-balun fick jag från boken "Transmission Line Transformers" av Jerry Sevick. Rekommenderas.

Har läst Sevicks och Trasks nätpublikationer, det finns några PDF filer som flyter runt. Lät bli att nämna TLT begreppet då det kanske mer skrämmer än lockar till experiment.

Tar du med impedansen på TLT ledningarna i beräkningarna när du gör 9:1 baluner?
För 4:1 ska de ha geometriska genomsnittet ~110 Ohm för en 50 -> 240 Ohms, eller kör du bara på med vad det "råkar" bli?
 
Har läst Sevicks och Trasks nätpublikationer, det finns några PDF filer som flyter runt. Lät bli att nämna TLT begreppet då det kanske mer skrämmer än lockar till experiment.

Tar du med impedansen på TLT ledningarna i beräkningarna när du gör 9:1 baluner?
För 4:1 ska de ha geometriska genomsnittet ~110 Ohm för en 50 -> 240 Ohms, eller kör du bara på med vad det "råkar" bli?
Jag kom ihåg att jag räknade på det. Jag använde teflonisolerad tråd som jag köpte från ELFA. Och då kan man få olika impedanser beroende på ledararea och isolationstjocklek. Men jag har mätt på färdiga baluner med nätverksanalysator, och det tycks inte vara särskilt kritiskt. Det är nog mest bandbredden som påverkas? 110 Ohm är f.ö. en impedans det gärna vill bli när man tvinnar ihop två trådar. Många parkablar håller den impedansen.
För en 9:1-balun blir det förståss 150 Ohm, och då krävs litet tjockare isolering, för samma area. Jag vill minnas att jag fick fuska litet.
 
Jag kom ihåg att jag räknade på det. Jag använde teflonisolerad tråd som jag köpte från ELFA. Och då kan man få olika impedanser beroende på ledararea och isolationstjocklek. Men jag har mätt på färdiga baluner med nätverksanalysator, och det tycks inte vara särskilt kritiskt. Det är nog mest bandbredden som påverkas? 110 Ohm är f.ö. en impedans det gärna vill bli när man tvinnar ihop två trådar. Många parkablar håller den impedansen.
För en 9:1-balun blir det förståss 150 Ohm, och då krävs litet tjockare isolering, för samma area. Jag vill minnas att jag fick fuska litet.

Precis samma metod här, använde teflonslang från samma källa samt försilvrad 0,8mm koppartråd från Panduro, -43 material i toroiderna.

Har bara en enkel miniVNA PRO att mäta med, två 4:1-or rygg mot rygg så hamnade transmissionförlusterna i samma härad som de som uppgivits för S-matcharna i andra trådar här på ham.se. Men det säger inte så mycket hur de reagerar på reaktiva laster, tyvärr.
Men nu har jag dragit iväg för långt offtopic, men därav hjärtat är fullt därom ....
 
Last edited:
Precis samma metod här, använde teflonslang från samma källa samt försilvrad 0,8mm koppartråd från Panduro, -43 material i toroiderna.

Har bara en enkel miniVNA PRO att mäta med, två 4:1-or rygg mot rygg så hamnade transmissionförlusterna i samma härad som de som uppgivits för S-matcharna i andra trådar här på ham.se. Men det säger inte så mycket hur de reagerar på reaktiva laster, tyvärr.
Men nu har jag dragit iväg för långt offtopic, men därav hjärtat är fullt därom ....
Förr i tiden hade jag tillgång VNA på jobbet, men tyvärr inte nu längre.
 
Som vanligt klagas det på bredbandsantenner, de är så skitdåliga. Vi har i denna tråd kommentarer som:
Några dB sämre, T2FD trevlig men inte så effektiv, en komporomiss. Därmed skall man inte ens försöka prova den, ens för lyssning.

Jag tycker tvärtemot dig att den här tråden har framhållit T2FD som ett alternativ klart värt besväret att prova.

Det var vad jag försökte förmedla, och visst, kan någon påvisa att en T2FD inte är några dB sämre än monobandsdipoler så blir ingen gladare än jag!

Jag har nämligen någon gång tänkt prova en, det som har avhållit mig hittils är att dom är dyra i inköp och att lämpligt byggmaterial saknats.

Till sommaren kanske det blir ändring på den saken.

Tills vidare läser jag det jag kommer över i ämnet och i den här tråden dök det upp nya påståenden om hur en dylik tingest SKA vara utformad.

Hittils har jag sett mängder av påståenden om vilken balun som är bäst att använda, i kombination med vilka värden på motstånden man ska använda och slutligen vilken effekt motståndet måste tåla.

Någon påstod att motståndet måste tåla 60% av tillförd effekt, på andra håll har jag läst 20% men ta till 25% för att ha marginal.

Som vanligt är många självutnämnda experter helt säkra på att just deras uppgifter är dom enda sanna och rätta, utan att någonsin ha provat någon annan konstruktion.

Det skulle vara kul att veta hur dom kommersiella T2FD antennerna är beskaffade, Comet har väl en, Icom en, Yaesu en osv...

Buxxcom hymlar ju inte med hur deras är byggda och säljer dessutom delarna åt dom som vill.
 
T2FD-antennen

ANg denna T2FD, jag såg en gång en "proffs" T2FD antenn.

Men där motståndet skulle sitta, dvs på ovansidan mitt emot baluen satt ytterliagre en balun, 600 till 50 Ohm och från den en koax ner till marken med ett 50 Ohms motstånd.
dvs det behvödes två koaxar antennen kanske blev lättare, men vad händer då med missanpassningen där motståndet normalt sitter. Vi får en okänd koaxlängd till belastningsmotståndet.
En underlig konstuktion som verkar komma sig av att man tyckte det skulle se proffsigare ut kanske, och man kanske bara hade 50 Ohms motstånd.
Minns inte riktigt var antennen kom ifrån men eventuellt från TRANS WORLD (USA).


de
FPD

FPD de APQ
Att med hjälp av en extra koax mata avslutningsmotståndet nere vid marken på en T2FD har många fördelar.
Detta gäller givetvis en "permanent" installation.

I ditt beskrivna fall med en 600:50 balun placerad i T2FDs symmetripunkt "omvandlas avslutningen" till 50 ohm och "vidarebefodras" ner till 50-ohmsmotståndet nere vid marken. Längden på koaxkabeln har ingen betydelse och INGÅR INTE som radiering av RF-energi.

Antag en radioamatör med ett slutsteg som avger 1000 watt till antennen. Ur säkerhetssynpunkt bör avslutningsmotståndet dimensioneras för 600 Watt!
Det är inte helt lätt att få tag på ett induktansfritt motstånd på 300 - 600 ohm som vid CW och SSB tål 600 Watt. Vid "normala" QSO på CW och SSB där uppehåll görs regelbundet för avlyssning av motstation bör man klara sig med tredjedelen av 600 d v s 200 Watt. Fortfarande inte helt lätt att skaka fram ett sådant motstånd.
Men det finns en lösning. Genom att omvandla 600 eller 450 ohm till 50 ohm och sedan ansluta en 50 ohms koax ner till marken kopplad till en Heath Cantenna, "sillburken" har man elegant löst problemet. Om man vill ha extra kylning kan "burken" ställas i en spann med vatten. Man kan också tänka sig att med en lång koax mata konstlasten installerad i shacket - extra värme!
Observera också att gammal uttjänt koax med högre dämpning är i detta fall gynnsamt. Då får konstlasten mindre effekt p g a att koaxen "äter" mera RF-energi!

Jag besökte ZS6DN utanför Johannesburg 1976. Han hade en Rhombic riktad mot Staterna. Avslutningsmotståndet var en Heath Kit burk nere på marken arrangerad med koax exakt som jag, och du, beskrivit.

Det finns ytterligare en fördel att ha avslutningsmotståndet tillgängligt nere på marken eller inomhus; du kan mäta hur mycket effekt som går in i motståndet och därmed få fram exakt verkningsgraden på antennen!

1985 besökte jag kuststation YJM i Vanuatu, Pacific. På sändarestationen var en T2FD installerad för 4 - 22 MHz. Bestod i princip av en folded dipol matad med en 600 ohm stege från marken. En Granger-balun omvandlade 50 ohm till 600 ohm. I den folded dipolens symmetripunkt gick en annan 600 ohms stege ner till ett 600 ohms avslutningsmotstånd monterat i en trälåda som skydd mot regn.
Chefsteknikern framhöll fördelarna att man hade kontroll över avslutningsmotståndet och man kunde med lätthet mäta hur mycket effekt motståndet slukade.

Roy, det uppstår "ingen missanpassning där motståndet skulle sitta". Balunen omvandlar till 50 ohm som sedan via en koax matar avslutningsmotståndet.
Konstruktionen är inte "underlig" utan på sätt och vis annorlunda och kanske "proffsig".
Kommentarer Roy?

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
Hittils har jag sett mängder av påståenden om vilken balun som är bäst att använda, i kombination med vilka värden på motstånden man ska använda och slutligen vilken effekt motståndet måste tåla.

Någon påstod att motståndet måste tåla 60% av tillförd effekt, på andra håll har jag läst 20% men ta till 25% för att ha marginal.

Det jag inte kan förstå är att många tror att det på något sätt är "heligt" det där med rätt val av balun och motstånd.

Tillverka en egen balun och använd ett låginduktivt motstånd alt paralellkoppla det du har i junk-boxen, värre än så är det inte.

Brinner motståndet så är det bara att byta till ett annat kraftigare.

/Micke
 
sunt förnuft?

Ursprungligen skriven av SM2VJX Visa inlägg

Hittils har jag sett mängder av påståenden om vilken balun som är bäst att använda, i kombination med vilka värden på motstånden man ska använda och slutligen vilken effekt motståndet måste tåla.

Någon påstod att motståndet måste tåla 60% av tillförd effekt, på andra håll har jag läst 20% men ta till 25% för att ha marginal.


VJX de APQ
Det finns något som i tekniska och dagliga livet kallas för SÄKERHETSMARGINALER.
Om någon räknar ut att påfrestningen på linan som förtöjer din segelbåt kommer att bli 263 kg så väljer du kanske ett tågvirke som tål 350 kg.

Samma med T2FD-antennens avslutningsmotstånd. Om sändaren avger 100 Watt så är det möjligt att på en låg frekvens, där verkningsgraden är låg, motståndet då "äter" 60 Watt.
Vad tror du händer en varm vindstilla sommardag i juli månad?

73
Bengt SM6APQ
 
Det jag inte kan förstå är att många tror att det på något sätt är "heligt" det där med rätt val av balun och motstånd.

Tillverka en egen balun och använd ett låginduktivt motstånd alt paralellkoppla det du har i junk-boxen, värre än så är det inte.

Brinner motståndet så är det bara att byta till ett annat kraftigare.

/Micke

Nja, heligt är det ju uppenbarligen inte eftersom variationer förekommer.

Vad jag är ute efter är vilken variant som fungerar bäst (för flest, för även där kan ju variationer förekomma)

Det var därför jag efterfågade hur köpesantennerna var uppbyggda.
Dom måste ju vara konstruerad för att fungera "bäst för flest"
 
Ursprungligen skriven av SM2VJX Visa inlägg

Hittils har jag sett mängder av påståenden om vilken balun som är bäst att använda, i kombination med vilka värden på motstånden man ska använda och slutligen vilken effekt motståndet måste tåla.

Någon påstod att motståndet måste tåla 60% av tillförd effekt, på andra håll har jag läst 20% men ta till 25% för att ha marginal.


VJX de APQ
Det finns något som i tekniska och dagliga livet kallas för SÄKERHETSMARGINALER.
Om någon räknar ut att påfrestningen på linan som förtöjer din segelbåt kommer att bli 263 kg så väljer du kanske ett tågvirke som tål 350 kg.

Samma med T2FD-antennens avslutningsmotstånd. Om sändaren avger 100 Watt så är det möjligt att på en låg frekvens, där verkningsgraden är låg, motståndet då "äter" 60 Watt.
Vad tror du händer en varm vindstilla sommardag i juli månad?

73
Bengt SM6APQ

Jo, det var ju någon som hade angett att 20% +5% marginal skulle vara lagom, visst kan man klämma dit ett motstånd som klarar 5 gånger radions uteffekt också, men det blir både tungt och dyrt i onödan.

Skulle vara kul att få ta del av någon som har MÄTAT och VET hur mycket effekt som går åt i motståndet. (i värsta tänkbara fallet)

Eller att få reda på hur dom kommersiella tillverkarna dimensionerar motståndet gentemot angiven maxeffekt.
 
Jo, det var ju någon som hade angett att 20% +5% marginal skulle vara lagom, visst kan man klämma dit ett motstånd som klarar 5 gånger radions uteffekt också, men det blir både tungt och dyrt i onödan.

Skulle vara kul att få ta del av någon som har MÄTAT och VET hur mycket effekt som går åt i motståndet. (i värsta tänkbara fallet)

Eller att få reda på hur dom kommersiella tillverkarna dimensionerar motståndet gentemot angiven maxeffekt.

VJX de APQ.
Det kan ju ALDRIG försvinna mer effekt i avslutningsmotståndet än vad sändaren kan avge!

Det absorberas olika effektnivåer på olika frekvenser - allt beroende på hur antennen "uppför" sig inom det specificerade frekvensområdet. DET FINNS INGA REGLER!

Jag skulle tro att dom kommersiella tillverkarna förser antennen med ett avslutningsmotstånd som ungefär motsvarar 60% av sändarens avgivna effekt. Detta för att vara på den säkra sidan i alla lägen.

73
Bengt SM6APQ
 
VJX de APQ.
Det kan ju ALDRIG försvinna mer effekt i avslutningsmotståndet än vad sändaren kan avge!

Det absorberas olika effektnivåer på olika frekvenser - allt beroende på hur antennen "uppför" sig inom det specificerade frekvensområdet. DET FINNS INGA REGLER!

Jag skulle tro att dom kommersiella tillverkarna förser antennen med ett avslutningsmotstånd som ungefär motsvarar 60% av sändarens avgivna effekt. Detta för att vara på den säkra sidan i alla lägen.

73
Bengt SM6APQ

Näe, precis, och då jag kör barfota känns det ganska onödigt att klämma dit ett 250W motstånd för säkerhets skull, du säger 60W, det är överkomligt i pris, men kunde jag klara mig med mindre så blev konstruktionen lättare.

Antennerna borde ju uppföra sig ganska likartat hemma hos mig som hemma hos någon annan givet att dom i övrigt allt är lika, givetvis förutsatt någorlunda samma höjd och omgivning, och någon måste ju ha MÄTAT innan man kom fram till dom där 60%?

Om jag har ungefär 30m mellan fästpunkterna och således får upp lite drygt 60m tråd så borde jag inte ha 60% i konstlasten på 40m till exempel.

Man kanske rentav skulle kunna sätta olika effektgränser på olika band på antennen och således kunna klara sig med 30w motstånd om man kör max 50w på dom lägsta frekvenserna.
 
Jag tycker tvärtemot dig att den här tråden har framhållit T2FD som ett alternativ klart värt besväret att prova.

Det var vad jag försökte förmedla, och visst, kan någon påvisa att en T2FD inte är några dB sämre än monobandsdipoler så blir ingen gladare än jag!

Jag har nämligen någon gång tänkt prova en, det som har avhållit mig hittils är att dom är dyra i inköp och att lämpligt byggmaterial saknats.

Till sommaren kanske det blir ändring på den saken.

Tills vidare läser jag det jag kommer över i ämnet och i den här tråden dök det upp nya påståenden om hur en dylik tingest SKA vara utformad.

Hittils har jag sett mängder av påståenden om vilken balun som är bäst att använda, i kombination med vilka värden på motstånden man ska använda och slutligen vilken effekt motståndet måste tåla.

Någon påstod att motståndet måste tåla 60% av tillförd effekt, på andra håll har jag läst 20% men ta till 25% för att ha marginal.

Som vanligt är många självutnämnda experter helt säkra på att just deras uppgifter är dom enda sanna och rätta, utan att någonsin ha provat någon annan konstruktion.

Det skulle vara kul att veta hur dom kommersiella T2FD antennerna är beskaffade, Comet har väl en, Icom en, Yaesu en osv...

Buxxcom hymlar ju inte med hur deras är byggda och säljer dessutom delarna åt dom som vill.
Som du anar så finns det nog ingen entydig lösning på T2FD.
En sak som jag funderat över är att de kommersiella T2FD jag sett, är både kortare och smalare, i förhållande till frekvensområdet, än vad som står i Rothammels handbok. Märkligt nog tycks de också ha bättre SWR-kurva.
De jag har sett är ca 30 meter långa, och går ända ner till 2 MHz.
De kanske är bättre "konstantenner" än det koncept som Rothammel föreslår?
Jag har inte vågat såga sönder någon och titta efter hur dom har gjort.
Alla T2FD är någon dB sämre än en halvvågsdipol för en viss specifik frekvens.
Men vad betyder 2-3 dB?
Jag har stött på T2FD där värdet på avslutningsmotståndet inte stämmer längre. Så en viss överdimensionering är nog bara bra.
 
Jag tror inte att man skall bry sig så mycket om vad de kommersiella tillverkarna använder. Deras testning handlar nog mest om att se till att grejorna inte brinner upp alltför lätt och att SVF blir hyfsat.
De ingående komponenterna är nog inte så kritiska för antennens funktion.
Dessa antenner hängs generellt på ganska låg höjd så den alla installationer får olika förutsättningar.
 
T2FD

Jag har följt tråden ang T2FD.
SM6APQ:
Du nämnde tidigare om längden på T2FD, att den totala trådlängden ska vara = 1 våglängd. Detta stämmer mycket bra !
Drog mig till minnes en artikel jag skrev år 2001 i vårt lokal-blad QSO-Bladet (SK5AS).
På klubbens begäran, de ville ha en "favorit i repris " rotade jag fram min skrift från en floppy.
Här får ni en länk till vår klubbtidning, där jag publicerade artikeln. Kanske det ger en någorlunda nyanserad bild av denna skapelse :)
http://www.lra.se/qso-bladet/qso-blad-2-12.pdf

Sparky
 
Back
Top