Under sommaren har jag labbat vidare med min S-match från
detta inlägg.
Mina erfarenheter stämmer ganska väl med hur diskussionen gick i ett par trådar innan sommaren och hur funderingarna är i denna tråd. Tore -CBS har ofta återkommit till dubbel L-match och jag har därför den senaste tiden jordat mitt på spolen och har två klämmor som ansluts symmetriskt från mitten och utåt. Denna mittpunkt är även ansluten till den gangade vridkondensatorns rotoraxel och till skärmen på inkommande koaxialkabel. På inkommande koaxialkabel finns ett mantelströmsfilter bestående av 50 st ferriter som ett pärlband. I denna symmetripunkt har jag haft en A-meter för att indikera olika driftsfall.
Erfarenheten ger mig att så länge jag har "bra" symmetri i mitt antennsystem har denna symmetriska jordpunkt ingen påverkan på avstämningen och det flyter ingen RF-ström i jordledningarna, men om jag har, eller skapar, osymmetri flyter det ström i jordledaren och mantelströmsfiltret får arbeta för att hindra strömmen att flyta på utsidan av koaxialkabeln vidare mot sändaren.
Vidare noterar jag att vid "rätt" längd på antennbenen och mataren blir impedansvariationerna så att endast en liten del av spolen utnyttjas även vid användning av antennsystemet på flera band. Därför har jag idag en spole som endast är på 3 - 4 uH och kan stämma av alla band utom 160 mb. Då antennanläggningen är symmetrisk behövs inte heller den symmetriska jordningen, men mantelströmsfiltret finns kvar då det hindrar strömmar att fortplanta sig under avstämningsproceduren och ger stabilare utslag på div. instrument. När antennanläggningen väl är avstämd kan jag även plocka bort mantelströmsfiltret. Jag kan så klart stämma av med låg effekt och slipper då mantelströmsfiltret helt, men jag har valt att lita på reglerkretsarna i sändaren och slipper därmed ytterligare en ratt att skruva på vid avstämning.
Jag har även testat att ta bort transformatorn helt och ansluta två slutsteg direkt till S-matchen. Resultatet blev väldigt "bra" med rimlig övertonsdämpning, dock fick jag problem med reglerkretsarna i de bägge slutstegen. Reglerkretsarna var bristfälligt isolerade från varandra och man kan säga att kretsarna försökte att styra fel slutsteg vid vissa fasvinklar under avstämningsproceduren. men det funkade väldigt bra när alla parametrar var rätt inställda.
Erfarenheterna från att arbeta med S-matchen, som från början endast intresserade mig som ett föreningsdrivet byggprojekt i KRAS, har fått mig att helt plocka bort mina pi- T- och Z-matcher från alla mina antennsystem, kvar finns endast S- och L-match. Anledningen till denna utrensning är att kvarvarande matcher är så otroligt mer enklare i sina handhavanden. Borta är alla falska "dipp", där min SVF inte ger max antennström. Visst finns det säkert ställen där antennsystemet skulle kunna stämmas av med hjälp av en T-, pi- eller Z-match, men genom att klippa en halvmeter feeder eller dipolben så har jag hamnat inom räckvidden för S-matchen och har kvar enkelheten i avstämningsproceduren.