Visst ser lådorna fina ut, vackra byggen.
Men i dagens EMC-samhälle värdelöst.
Man använder lådorna som ledare för RF, varvid dessa strålar.
Idag krävs byggen där inte chassiet strålar för att kunna typgodkännas.
Enklare utryckt, tro inte att det skärmar bara för att det är en snygg låda, även om den är försilvrad.
Att bygga extremt litet är en fördel.
Inne i tvåbandsriggar som IC-E2820 finns en diplexer, inte större än en sockerbit och klarar 50 W på båda band.
Dvs dämpningen är så liten att de minsta komponenterna kan användas utan att bli varma.
Liknande kretsar finns i mobiltelefoner, inte har de tunga försilvrade lådor omkring sig och tron att dessa skulle skärma inte.
Skärmning kanske funkade på 455 kHz omkring de avstämda kretsarna i en MF burk i träradion på 50 talet.
Jag minns när en kund som var rädd att "fienden" skulle kunna spåra deras walkie talkies lokaloschillator.
Fullt möjligt.
Man hade fått veta av en viss amerikansk leverantör att apparaterna MÅSTE vara byggda i tunga gjutna lådor för att förhindra oscillatorutrsålning. Plastradio var förkastligt.......
Jag visade IC-U12, en plastradio, släkt med IC-2E, men för UHF.
Den, dess lo, gick att se på skektrumanalystaron tio meter.
Den tunga amerikanske "välskärmade" radion syntes flera hundra meter.
Vi fick sälja IC-U12.....
De tunga "välskärmade" apparaterna är idag plastradio och EMC godkända.
Så mitt inlägg med plastlådan är inte bara tomt prat.
Radioamatörer måste lära sig bygga så att prylarna inte strålar, och glömma det där om skärmning.
Det är spolarna och kondensatorerna som skall göra jobbet, inte lådan, kretskortet och strökapacistanserna, ej heller ströinduktanserna.
Man skall inte tro att dyra byggen är bättre. Färre kontakter, även om de är förgyllda, färre skärmar, mindre strömmar i chassin, ger även det plastradio som går att typgodkänna, dvs fås att funka som det är tänkt
Det är spolarna och kondensatorerna som skall göra jobbet, inte lådan, kretskortet, kontakterna, strökapacistanserna eller ströinduktanserna.
De
SM4FPD
