Vintage-radio nät?

Hej!

Förtydligande, MD-7 modulatorn är anod och skärmgaller modulerande.
Kör du batterier för att driva alla omformare ?

Kommer ihåg mina försök att få igång en SCR-522 med 24V omformare i min ungdom när jag inte hade tillgång till två bilbatterier.
Har för mig att jag försökte seriekoppla ett mascot aggregat i serie med 12V batteriet och det slutade iaf med magisk rök från aggregatet.
Senare hittade jag en 12V omformare på FRO lokalen, vi hade fått en lastbil full med 5W UK m/46 när dom skrotades.
 
Skärmgallermodulering fungerar bra, men kan vara "marigt" att justera.

En form som var mycket vanlig på VHF-sändare under 60-talet/början av 70-talet
är "series-gate" eller "controlled-carrier" där man låter medeleffektnivån hos bärvågen
styras av medelmoduleringsnivån.

1702125258630.png



Sådan modulering utnyttjar sändareffekten ganska effektivt, och i och med att
effekten hålls nere i talpauserna blir slutröret inte så varmt.
På taltopparna används hela effekten men det är ganska kortvarigt.

Distorsionsfri modulering överstigande 85-90% är ganska svårt att få till,
men man hör sällan någon skillnad mot 100% i praktiken.

Rätt gjord så låter en sådan modulator riktigt bra. På 70-talet
hade jag en sändare med först QQE03/12 och senare QQE06/40 i slutet med sådan modulering.
Den hade en - 3 dB punkt vid nära 10kHz moduleringsfrekvens, och
med en Aiwa bordsmikrofon från Clas Ohlson

1702126016027.png
lät det ganska bra i "ringarna" på 144.4 MHz kristallstyrt.

Nackdelen med "controlled-carrier" är att det ibland kan bli lite "tunt" och
att bärvågen minskar i amplitud med några dB i talpauserna.
Anod-skärmgallermodulering ger mer "punch" i moduleringen.
 
Så här har jag löst skärmgallermodulering i min 2 m AM-sändare med QQE03/12. Låter förträffligt även för musik då både bas och diskant släpps igenom. Bärvågen utan modulering justeras till ca halva uteffekten vilket ger en vacker nästan symmetrisk moduleringskurva med låg distortion upp till i häradet 90% moduleringsgrad. Nackdelen är naturligtvis att uteffekten blir lägre än vid äkta anodmodulering med hjälp av moduleringstransformator. Fördelen är att man klarar sig med smårör i LF-modulator och slipper moduleringstransformatorn.

d01.jpg
 
Last edited:
ing som visats är den ursprungliga katodföljar- eller "series-gate" modulatorn.
Sådana fanns i många riggar, Heathkit DX-40 och DX-60 var typiska exempel.

I sin enklaste form såg den ut så här:


1702143591306.png

Föregångaren, "clamp-modulatorn" gav ganska hög distorsion
och var svår att få till mer än 70-80 % modulering med.

1702143822381.png

När en B-certifikatsinnehavare väl fått det eftertraktade A-certifikatet var det snarare
regel än undantag att en clamp-modulator improviserades på PA-steget med 807 som ofta hade
kompletterats med en 807-a till.

I någon av mina allra första 144 MHz-sändarförsök provade jag med clamp-modulering,
men det lät inget vidare tyckte jag. Sedan övervägdes"series-gate", men innan jag kommit så långt
donerades en moduleringstransformator från en SCR-522 och två EL84.
Min första operativt använda sändare fick därför anod-skärmgallermodulering.

Av någon anledning ville jag sedan ha en separat modulator, så transformator + EL84or samt ECC83 försteg
flyttades över till ett eget chassi med kraftaggregat, och istället hamnade ett EL34 + en rejäl utgångstransformator med mittuttag på sändarchassiet. Detta åstadkom en klass A-modulator som lämnade 7-8 W LF och modulerade ut QQE03/12 till minst 100%.

När jag sedermera byggde min sändare för högre effekt med QQE06/40 hade jag ingen moduleringstransformator
för 40-50 W, så det blev "series-gate" modulator istället. Man såg redan "skriften på väggen", AM var på väg ut,
och SSB (samt någon mån FM) sågs som framtiden, "Antikmodulering" resp. "Framtidsmodulering".

1702145645224.png

Mycket riktigt byggdes denna sändare om till transverter tämligen omgående,först med 14 MHz MF, och därefter med 28 MHz.

"Det var bättre förr..."
 
Last edited:
Kör du batterier för att driva alla omformare ?
Hej!

Jag har Ericsson switchade PS, tror de har sitt ursprung i en basstation för mobiltelefoni.
Lämnar 27.3 V och 1500 W, så det är rätt många A.
Till ART-13 kör jag med två sådana parallellt.
 
Från 1973 och framåt när jag gått med i SK3AH har jag inget minne att någon körde AM.
Under slutet av 60-talet och en bit in på 70-talet fanns det farbröder på 80 m och 2 m som fortfarande körde AM.

Som fattig högstadieelev var det AM som gällde när man ville köra telefoni på 2 m, och då och då
hördes även äldre amatörer som frekventerade 144 MHz från bilen eller sommarstugan som använde AM.

Däremot försvann 80 m AM rätt fort, kan inte påminna mig någon efter 1970/71.
 
Jag antar att det är den som har luftat flest rörsändare under året som vinner, i mitt fall HW-101, SB-102, TS-515, Valiant, HX-500 och TR-4C. Nu ska jag prova om en nyrenoverad Geloso 4/104 med frekvensräknare kan fungera tillsammans med DX-40 på AM.

Lennart
 
Vi som tillhör generationen som har gjort lumpen:

Några frivilliga imorgon??? förutom -DFF och GLD förstås...
 
Vi som tillhör generationen som har gjort lumpen:

Några frivilliga imorgon??? förutom -DFF och GLD förstås...
Hmm... Svårt att förtränga upplevelsen av en Ra200 inkl acklåda på ryggen, så jag minns att jag gjort lumpen. Jag avser lyssna, som brukligt, men luftar inte min Kenwood 430S (bara grus).
 
Jag räknar med att vara med, en "nyombyggd" Drake T-4XC med två 6146 i slutet (HA-14 väntar på nya rör).
 
Tyvärr fick jag bakläxa på VFO-jobbet, har endast 0,5 mA gallerström och det duger inte så det blir modifiering av utgångskopplingen under veckoslutet. Stationsbordet är överfullt av R-4B, DX-40, Geloso och bordsmikrofon så jag tog in en serveringsvagn på hjul där apparaterna kan stå.

Lennart
 
Back
Top