Naturvetenskap och tråkig utbildning

Motormännen och bilamatörerna

Föreningen Motormännen hade under en längre tid sett sina medlemssiffror dala. De äldre bilförarna trillade av pinn av naturliga orsaker, men även de yngre bilförarna försvann i oroväckande hög omfattning, ofta p.g.a. olyckor i trafiken. Motormännen drog slutsatsen att det var av livsavgörande vikt (för föreningen) att kraven för körkort sänktes så att antalet ungdomar som kom ut i trafiken kunde ökas och kompensera det egendomligt stora bortfallet.

I samband med att Vägverket och Banverket slogs ihop till Trafikverket uppstod ett dödläge där ingen myndighet i Sverige kunde utfärda körkort. Motormännen fick då tillstånd att själva utbilda, examinera och dela ut körkort. De förare som fick körkort hos Motormännen skulle ha en nummerplåt på bilen som började med bokstäverna ”BA” (Bil Amatör).

För att få körkort skulle den blivande bilamatören svara på två frågor:
1. På vilken sida av bilen ska du gå in om du tänker köra bilen?
2. På vilken sida av bilen ska du gå in om du är för full för att köra bilen?
Den andra frågan måste besvaras, men inte nödvändigtvis korrekt. Om studenten vid provtillfället var full, kunde examinatorn hjälpa till att tolka ett framsluddrat svar och försiktigt styra pennan.

Efter fullgången utbildning kunde så bilamatörerna bege sig ut i trafiken. Påfallande många av dem samlades på repea, eh jag menar i rondellerna, där de körde runt kväll efter kväll och kommunicerade. De vevade ner rutorna och ropade till varandra:
”Hörs jag bra idag?”
”Ja, du hörs bra idag också. Grattis till att ha köpt en så fin bil!”
”Tack! Ser den ut att ha jämn kurvradie?”
”Ja, men du snuddade lite vid linjen där borta. Ett tips är att du kapar rattstången som antagligen är lite för lång!”

Ibland sa någon något riktigt korkat som:
”Jag skulle vilja prova landsvägskörning någon gång! Är det någon som vet hur man byter fil så man kommer dit?”
Det här fanns det oftast ingen som riktigt kunde svara på, men det kunde komma ett:
”Skit i det, där finns inget att se! Vouxen-hall har en ny modell som du kan köpa billigt direkt från Kina. Den är rondelloptimerad med konstant vänsterblinkers och automatisk tutning om någon stannar för nära framför dig!”

Någon gång ibland svarade en äldre bilförare (de hade påfallande ofta rostiga bilar med förgasare) lite surt:
”Jag fattar inte att ni ens får vara ute i trafiken, men OK: se dig om, blinka höger och byt fil försiktigt samtidigt som du växlar ner och gasar lite…”
”Växla, det lärde vi oss inte på kursen…”
”Men vad f..n! Hur kan man få ha körkort om man inte har lärt sig växla?”
I det här läget brukade någon Motorman hoppa in och förklara att det är omodernt att växla. Alla bilar som man köper nu för tiden har automatlåda, och skulle vi ställa så höga krav på trafikanterna så…

Några röster höjdes mot den nya ordningen. Ett vanligt argument var att det skulle vara direkt olämpligt om yrkestrafiken stördes genom att rondellerna blockerades. Vore det inte i alla fall bra om alla bilamatörer hade kunskap att styra åt sidan när de var i vägen? Motormännen försvarade sin ståndpunkt att högre krav på bilisterna skulle döda amatörtrafiken på sikt. Utan bilister skulle vägarna snart tas ifrån oss. Lastbilschaufförerna hade redan ensamrätt på 110-vägarna, och rondellerna stod snart på tur. Motormännen hävdade också att ingen 18-åring vill lära sig köra bil nu för tiden när det finns pendeltåg att tillgå. Förresten var kraven bra och väl avvägda mot svenska förhållanden!

"Men, tänk om det kommer snö!", var det någon som sa. Men då ilsknade Motormännen till och kallade honom bakåtsträvare. "Det finns faktiskt flera aspekter av bilkörning än att köra med snökedjor!"

Under tiden fortsatte de nya bilamatörerna snurra runt i sina rondeller tills de tröttnade på att kommunicera med varandra. Bilistkarriären brukade sluta med en annons på Blocket:
”Säljes: fin bil, försiktigt körd endast i vänstervarv. Köpt på Bilimportören för 3 månader sedan. Gör minst 1000km/h enligt tillverkaren Bilskojaren! Hämtas av köparen i rondellen. Ta med sån där vätska som man kan hälla i hålet där bak!”
 
Varför?

Oj, vilken aktivitet det varit i denna tråd. Efter att ha varit "offline" några dagar blev det mycket att läsa ikapp.
Efter att ha (skum-) läst alla inlägg de senaste dagarna, utkristalliseras två huvudfrågor.

1.) Varför ska vi få privilegier som sändaramatörer utan någon form av kunskapsmässig motprestation?

2.) Varför ska vi ha kunskaper inom elektronik och kanske hembygge, när det vi vill är att "prata radio"?

Runt dessa två frågor kan man spinna vidare och fylla ut med argument och motargument.

Tyvärr är det nog så att debatten leder absolut ingenstans. Ändå är det, enligt mitt förmenande, viktigt att dessa frågor lyfts och debatteras och kanske, jag säger kanske, kan det ge en ledtråd till svaret på de frågor jag tidigare ställt (bl a till mig själv):

* Varför ska vi över huvud taget hålla på med amatörradio och varför ska hobbyn finnas??

* Varför är inhämtande av kunskap något negativt?

* Varför är det så svårt att förstå att oftast beror inte en bedrövligt dålig utsänd signalkvalitet på om slutsteget är fabriks- eller hembyggt?

* Varför kan somliga mer än andra?

* Varför vill somliga mindre än andra?

* Varför ägnar vi mer tid åt internet än kortvåg?

* Varför ska vi kommunicera via radiovågor och jonosfären, när det finns ip, fiber- och kopparkabel?


Dessa *varför* skulle kunna fortsätta ett bra tag till, men jag tror att andemeningen har gått fram.
Kom igen, ge mig några *därför*, håll med eller hugg tillbaka! :cool:

73/Lasse SM3BDZ
 
Last edited:
Vem som helst får sätta upp en remoterig och annan kringutrustning så det kan ju inte klassas som några unika amatörradiokunskaper. Eller skall vi förbjuda icke-radioamatörer att koppla och installera datorer?

60-talskunkaper står sig väldigt bra idag. Naturlagarna har inte förändrats speciellt mycket de senaste 50 åren.

Vari ligger det farliga med att släppa in yngre människor (som är intresserade av andra delar av hobbyn än egenbygge) till hobbyn?

DET ÄR INGEN SOM FÖRSÖKER FÅ STOFILERNA ATT SLUTA KÖRA ÅNGRADIO PÅ DET SÄTT DOM ALLTID HAR GJORT, DET ÄR INGEN SOM HAR TÄNKT FÖRBJUDA ER ATT BYGGA

Det där skitsnacket om att kunna åtgärda störningar kan ni lägga ner, jag har inte under mina år hört talas om någon som har stört grannarnas elektronik med köpt utrustning (trots att modern elektronikär oerhört lättstörd), däremot bodde jag som barn på 70 talet granne med en radioamatör som med dålig hembyggd utrustning störde alla i samma hyreshus, han matade nog ut hälften av sin RF på hyreshusets ojordade elnät, men han hade minsan byggt sin utrustning själv och att han brände sig på micken gick ju att åtgärda med en fot PTT och en bordsmick.

Det var en riktig gammeldags amatör det.

Nio av tio gånger han skulle köra ett qso var det något i setupen som inte fungerade, locken var aldrig fastskruvade på hans utrustning, det var nog ofta mer tur än skicklighet att han inte grillade sig själv eller någon annan i schacket, säkringar skjöt han dock ofta, och då inte inne hos sig utan huvudsäkringarna i husets källare, man misstänker att han hade säkrat upp inne hos sig.

Det var tider det, ingen kunde undgå att veta om dom bodde granne med en radioamatör, det blinkade i lysena och brummade i all hemelektronik när amatören var i farten det är klart att det är det vi vill lära ut, fortfarande såhär 50 år senare
 
Last edited:
VJX skrev; "Tycker du att det bara är hembyggandet som skiljer tycker jag att du ska ägna dig åt PR radio då, för det är ändå ingen kontroll på om man kör hembyggen eller inte, jag hör till och med telegrafi och digitala moder på 27 nuförtiden."
-----

Nej det tycker jag inte. Själva byggandet i sig är faktiskt ganska oviktigt i den debatten vi för just nu. Det jag tycker är mer viktigt är att försöka förklara för dig och andra varför det finns vissa krav på kompetens, vem som ställer kraven och hur PTS har att förhålla sig till vad som bestämts inom ITU och inom CEPT-samarbetet. Min utgångspunkt är att jag ofta försöker se på saken med myndighetens eller andras ögon. Fler skulle prova att byta stol då och då och testa sina egna argument på sig själv. Det är ett bra sätt att bugga av det man skriver så det inte blir helt obegripligt.

Jag tycker det är väldigt bra att du har de åsikter du har eftersom det ger mig och andra möjligheter att putsa på argumenten och förtydliga dom stegvis med syftet att de skall förstås.

Det är inte sannolikt att jag lyckas omvända dig på något sätt och det är inte heller syftet. Däremot är jag övertygad om att det finns massor med läsare som följer debatten och genom att själva fundera och försöka lista ut vem som har rätt eller fel så fyller debatten en utbildande funktion. För andra är det en form av underhållning och ytterligare en grupp blir nog bara trötta. Det finns också dom som söker mer information på PTS webbplats och andra ställen för att kontrollera fakta och det finns dom som diskuterar denna ordväxling med andra amatörer eller dryftar saken kring fikabordet i klubbarna. Var så säker på det.

Som sagt, själva byggandet är inte så viktigt men nog vore det väl rimligt att en certifierad radioamatör har så pass mycket teknisk kunskap att han eller hon kan tillgodogöra sig den information som förmedlas i manualen till den nyinköpta kortvågstransceivern. Det nuvarande läromedlet Bli Sändaramatör med tillhörande provfrågor når inte dit på långa vägar och det får nog sägas vara litet av ett problem. Många nya tvingas fråga om sådant dom rimligen redan borde ha lärt sig eller veta var det går att finna med hjälp av Google.

För att förstå en manual, datablad eller t o m en antennannons i en tidning krävs en rejäl grund att stå på. Grundläggande kunskaper i el-lära och radioteknik som idag är exakt den samma som på 60-talet. En bra start. Det är exakt samma matematik, samma formler och faktiskt exakt samma ström- och kretslösningar. En resonanskrets eller filterkurva ser likadan ut idag som den gjorde för länge sedan. Samma komponenter och samma formler. Nätdelar, ström spänning effekt ohm. Inget nytt här heller. Induktans och kapacitans. Grundläggande. Hur var det med reaktans, fanns det förr?

Ang 27 MHz och privatradio så finns det föreskrifter där också och som reglerar vad som är tillåtet. Några kilowattslutsteg eller hemmabyggda sändare tillåts inte. Här gäller CE-märkt utrustning. För min del är det därför inte lockande utan jag uppskattar i stället de privilegier jag som radioamatör har på amatörbanden att få lov att experimentera med radiosändare lagligt. Jag är tacksam så länge den möjligheten erbjuds. Just nu mixtras med en hembyggd rörsändare för 144 MHz men jag har även byggt amatörradioprojekt med den modernaste spetstekniken som jag dagligen jobbar med men tycker att det gamla mer gedigna är en bra motpol till den radioelektronik som det arbetas med på betald arbetstid för att komma ut på marknaden om 4-6 månader eller så. Smått ytmonterat elände som det krävs mikroskop för att se. :D

/Bengt
 
Som sagt, själva byggandet är inte så viktigt men nog vore det väl rimligt att en certifierad radioamatör har så pass mycket teknisk kunskap att han eller hon kan tillgodogöra sig den information som förmedlas i manualen till den nyinköpta kortvågstransceivern.

Tja, det kanske det är, men den kunskapen hade ingen av "dom gamla riktiga certifierade radioamatörerna" som annonserade efter hjälp med att sätta upp en remoterig, förmodligen hade dom kunnat få hjälp av nästan vilken teknikintresserad tonåring som helst, helt oavsett om dom någonsin hade sett en amatörradiostation tidigare eller inte då dom är kapabla att läsa en instruktion.

Dom kanske hade kunnat få hjälp av en nybliven radioamatör lokalt om det hade funnits någon återväxt inom hobbyn

Det finns det inte.

Det är synd.

Det kan låta som om jag är emot att lära mig elektronik, eller tycker att amatörradioproven är oöverstigligt svåra, det är jag inte och jag har avlagt godkända prov när det var svårare än i dag.

Jag vet däremot att det inte sker någon återväxt och att många tycker att det är för mycket onödig hinderhoppning för att få använda utrustning dom ändå kan köpa utan cert i dag.

Man tar sig aldrig in i hobbyn och ser hur kul den kan vara, hade man gjort det hade man ju kunnat lära sig mer under hela livet sen, VI hade kunnat lära DOM...
 
Last edited:
Det där skitsnacket om att kunna åtgärda störningar kan ni lägga ner, jag har inte under mina år hört talas om någon som har stört grannarnas elektronik med köpt utrustning (trots att modern elektronikär oerhört lättstörd), däremot bodde jag som barn på 70 talet granne med en radioamatör som med dålig hembyggd utrustning störde alla i samma hyreshus, han matade nog ut hälften av sin RF på hyreshusets ojordade elnät, men han hade minsan byggt sin utrustning själv och att han brände sig på micken gick ju att åtgärda med en fot PTT och en bordsmick.

Det var en riktig gammeldags amatör det.

Nio av tio gånger han skulle köra ett qso var det något i setupen som inte fungerade, locken var aldrig fastskruvade på hans utrustning, det var nog ofta mer tur än skicklighet att han inte grillade sig själv eller någon annan i schacket, säkringar skjöt han dock ofta, och då inte inne hos sig utan huvudsäkringarna i husets källare, man misstänker att han hade säkrat upp inne hos sig.

Det var tider det, ingen kunde undgå att veta om dom bodde granne med en radioamatör, det blinkade i lysena och brummade i all hemelektronik när amatören var i farten det är klart att det är det vi vill lära ut, fortfarande såhär 50 år senare

Det är nog faktiskt så att du förevisar icke oväsentliga kunskapsbrister med detta inlägg, vilka du argumenterar för din sak med.

1. RF feedback har inget att göra med om utrustningen är hembyggd eller inte, utan beror mer på bristande systemkunnande när det gäller RF-transmission!

2. Aldrig så välbyggd och köpt utrustning ger dig INTE någon garanti för att slippa problem orsakade av RF-feedback!

3. TV var ett relativt nytt media för 50 år sedan. Den teknik som fanns och användes då, var BETYDLIGT mer lättstörd än dagens!

Sista stycket i ditt inlägg har jag svårt att förstå. Vad menar du?

73/Lasse
 
Last edited:
Det där skitsnacket om att kunna åtgärda störningar kan ni lägga ner, jag har inte under mina år hört talas om någon som har stört grannarnas elektronik med köpt utrustning (trots att modern elektronikär oerhört lättstörd), e

Då anser jag att vi kan lägga ner den här diskussionen då vi tydligen inte lever i samma värld.
 
Då anser jag att vi kan lägga ner den här diskussionen då vi tydligen inte lever i samma värld.

Ja, det känns onekligen som en viss amatör i rikets norra del (långt norr om Häggenås, på flera sätt, -hej BDZ) lever i en värld långt uppe i det blå. Visst måste man få ha egna åsikter men att envist argumentera mot sunt förnuft och rena fakta...

Som EQL skrev är det nog vettigt att sätta sig in i hur myndigheterna har tänkt. Och även om nu merparten köper allt färdigt så är det användaren som måste ha det där systemtänkandet för att få alla delar att funka ihop och "funka ihop" gäller även omgivningen i form av grannarnas prylar och andra radioanvändare. Men det har vi ju redan skrivit om flera gånger.
Något elittänkande är det knappast frågan om, bara en insikt att vi faktiskt måste ha lite kunskaper för att få använda något som ligger på en helt annan nivå än 27 MHz och PMR-radio.
 
Jag tänkte mig snarast för nytillkommna som vill börja med grenen hembygge inom hobbyn, då kunde man ju låta någon kunnig person besikta deras första bygge och sedan om det uppfyller alla krav på hembyggen skriva ut ett diplom/certifikat att dom är behöriga ett undantag från CE märkningen och får bygga sändare/slutsteg.
Dom blir således en slags elit bland radioamatörer, precis som du är. (du får givetvis ett diplom utan besiktning eftersom du redan har gjort ett prov på det om du inte vill visa upp dina hembyggen)

Tillbehör får ju vem som helst redan i dag bygga, så länge det inte ska nätanslutas eller är en sändare.
Det finns väl inga som helst hinder för en icke radioamatör att bygga en elbugg eller en mottagare, det säljs ju till och med byggsatser till sånt.

Det är bara att kika in här: Svenska ElektronikForumet • Index
Det byggs mer elektronik av icke radioamatörer än av radioamatörer sedan många år tillbaka, det enda som är unikt för radioamatörer är själva sändarna och undantaget från elsäkerhetsprovning (vilket folket på elektronikforumet ändå skiter högaktningsfullt i)

Jag kan tipsa om tråden som handlar om kyrkorglar, där finns det massor av fina bilder på hur det ser ut när profisionella orgelbyggare kopplar el.

Fast vill du fortfarande inbilla dig att du besitter för radioamatörer unika kunskaper i att smälta tenn så gör du nog bäst i att inte besöka annat än det här forumet.
Jag ser mig på intet vis tillhöra någon elit. Jag kan inte heller räkna mig till de mesta eller duktigaste hembyggarna. De ser nog inte denna diskussion som relevant.
Beträffande CE-märkning, så finns det nog brister även hos de proffessionella tillverkarna. CE-märkning är något som tillverkarna på eget bevåg förser sina produkter med. Och glöm inte bort att även batteridriven utrustning som inte är radiosändare kan orsaka störningar. Det skulle vara möjligt att bygga en elbugg som gör radiostörningar.
Det mesta som byggs idag går att driva på batteri, eller CE-märkt nätaggregat.
Slutligen så surfar jag runt och tittar på en hel del olika sajter, och vilka forum jag vill deltaga i bestämmer jag själv.
 
VJX skrev; "Om hembygge vore så attraktivt som ni tror så skulle man inte behöva locka folk med större privilegier för att dom skulle vilja bli hembyggare, Roy säljer utmärkta CE märkta kilowattslutsteg också.

Eftersom det inte sker någon efterkontroll av hur grejorna fungerar och vi alla har hört splattrande stationer med kilowattslutsteg kanske vi skulle begränsa hembyggena till under 10-20W, för grejorna Roy säljer fungerar som dom gjordes när dom besiktades och godkändes."
----

Efterkontrollen av hembyggd amatörradioutrustning är tänkt att ske av radioamatörerna själva som för att kunna kontrollera och bedöma de tekniska parametrarna behöver skaffa sig relevant kunskap för detta.

Hur långt har vi kvar innan privatradio och amatörradio smälter samman till en och samma kommunikationshobby med CE-märkt utrustning och varför skall definitionen av amatörradio anpassas till privatradioutövarnas egna tolkningar då det från de nationella teleadministrationernas sida redan finns tydliga avgränsningar som utgår ifrån Internationella teleunionen och Radioreglementets skrivningar (ITU-RR).

Jag saxar några stycken ur PTS konsekvensutredning i fråga om Post- och telestyrelsens föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för vissa radiosändare daterad 2011-12-14, d v s efter att LEK ändrats den 1 juli 2011.

"…Att enbart referera till de tre områden som görs i gällande undantagsföreskrifter lämnar för stort utrymme för tolkning vilket innebär att kurser och prov för radioamatörcertifikat kan skilja sig åt på betydande sätt beroende på examinatören vilket i sin tur ger för oprecisa krav på kompetensen hos de som examineras.

Styrande för kompetenskraven på radioamatörer är CEPT-rekommendationen T/R 61-02 från 2004. Den utgör en s.k. harmoniserad utbildningsrekommendation (”HAREC”) till vilka många länder relaterar sina kompetenskrav för att åstadkomma reciproka kunskapsbevis. Detta är grunden för att man ska acceptera andra länders certifikat då en radioamatör använder sig av sin utrustning i andra länder än hemlandet. För att förtydliga kraven bör därför gällande skrivning i undantagsföreskrifterna ändras så att hänvisning görs till rekommendationen av CEPT."
Slut citat.

På sidan 15 i samma utredning skriver PTS;

"Privatradio i frekvensbandet 26,96-27,41 MHz är en enkel form av privat radiokommunikation (talkommunikation) mellan utrustningar som monteras i hemmet, i bilen, i fritidsbåten eller som används som handhållen utrustning (walkie-talkie). Privatradio kan under vissa förutsättningar även användas för internationell kommunikation. Ett stort utbud av privatradioutrustning finns även idag i många länder. I Sverige får användningen av privatradio i 27 MHz-bandet mest ses som hobbyverksamhet och socialt medium. Undantag från tillståndsplikt som bygger på ERC respektive ECC-beslut finns sedan tidigare i PTS föreskrifter. Utöver detta har alla CEPT-administrationer haft sina egna nationella krav för privatradio." Slut citat.

Om vi som ett tankeexperiment tänker oss att i ovanstående text byta ut begreppet Privatradio mot Amatörradio plus justerar frekvensområdena en aning så skulle beskrivningen av amatörradio kunna låta så här;

///Amatörradio på för amatörradiotrafik upplåtna frekvensområden är en enkel form av privat radiokommunikation (talkommunikation) mellan utrustningar som monteras i hemmet, i bilen, i fritidsbåten eller som används som handhållen utrustning (walkie-talkie). Amatörradio kan under vissa förutsättningar även användas för internationell kommunikation. Ett stort utbud av amatörradioutrustning finns även idag i många länder. I Sverige får användningen av amatörradio mest ses som hobbyverksamhet och socialt medium. Undantag från tillståndsplikt som bygger på ERC respektive ECC-beslut finns sedan tidigare i PTS föreskrifter. Utöver detta har alla CEPT-administrationer haft sina egna nationella krav för amatörradio.///

En närmast perfekt beskrivning av amatörradio som den uppfattas av majoriteten radioamatörer trots att det är privatradio som beskrivs.

Så vari ligger den egentliga skillnaden mellan privatradio och amatörradio. Borde inte alla radioamatörer inkl dig själv vara med och försvara våra unika privilegier istället för att försöka finna lätta genvägar och argumentera för att slippa utbilda sig till den kunskapsnivå som myndigheterna ansett nödvändig?

/Bengt
 
Om vi som ett tankeexperiment tänker oss att i ovanstående text byta ut begreppet Privatradio mot Amatörradio plus justerar frekvensområdena en aning så skulle beskrivningen av amatörradio kunna låta så här;

///Amatörradio på för amatörradiotrafik upplåtna frekvensområden är en enkel form av privat radiokommunikation (talkommunikation) mellan utrustningar som monteras i hemmet, i bilen, i fritidsbåten eller som används som handhållen utrustning (walkie-talkie). Amatörradio kan under vissa förutsättningar även användas för internationell kommunikation. Ett stort utbud av amatörradioutrustning finns även idag i många länder. I Sverige får användningen av amatörradio mest ses som hobbyverksamhet och socialt medium. Undantag från tillståndsplikt som bygger på ERC respektive ECC-beslut finns sedan tidigare i PTS föreskrifter. Utöver detta har alla CEPT-administrationer haft sina egna nationella krav för amatörradio.///

En närmast perfekt beskrivning av amatörradio som den uppfattas av majoriteten radioamatörer trots att det är privatradio som beskrivs.

Så vari ligger den egentliga skillnaden mellan privatradio och amatörradio. Borde inte alla radioamatörer inkl dig själv vara med och försvara våra unika privilegier istället för att försöka finna lätta genvägar och argumentera för att slippa utbilda sig till den kunskapsnivå som myndigheterna ansett nödvändig?

/Bengt

Så det är bara självbyggandet som skiljer enligt dig?

Då har du totalt missuppfattat hela hobbyn och kan börjaa med att gå om certkursen själv, du kan hoppa över självbyggesbiten.

Att amatörradion ska ses som en hobbyverksamhet kan vi väl vara överens om.
Att det är ett socialt medium beror ju på att vi inte bara utbyter signalraporter utan även vilken blodtrycksmedicin vi tar och vad katten heter, men du kanske jobbar för att förbjuda det också?

I övrigt skiljer sig amatörradion åt genom olika modulationsmetoder, på olika band som har olika utbredning och genom vågutbredningsexpriment.
En del slipar på sin trafikteknin i pileups och tävlar om att samla poäng, rutor och länder, du kanske har hört talas om eller läst om "contest" någon gång?

Fast du kanske bara bygger och sedan buttert tvingas provköra mot riktiga människor på banden som tyvärr försöker vara sociala när du bara vill ha ett kvitto (59(9) på att dina glödlampor lyser.

Återigen, är du inte intresserad av alla dom andra aspekterna av hobbyn så kan du prova dina sändare i konstlast istället så slipper du hela den sociala biten.

Jag är intresserad av att vi blir fler inom hobbyn, fler UNGA framförallt.
Återväxt.
 
VJX skrev; "I övrigt skiljer sig amatörradion åt genom olika modulationsmetoder, på olika band som har olika utbredning och genom vågutbredningsexpriment. En del slipar på sin trafikteknin i pileups och tävlar om att samla poäng, rutor och länder, du kanske har hört talas om eller läst om "contest" någon gång?
-----

Det du skriver ovan går även att applicera på privatradio. Inget särskilt unikt för amatörradio. Det finns även privatradioutövare som bygger slutsteg för 27 MHz och är tekniskt kompetenta.

Jag tänker närmast på amatörradions särart och avgränsningar gentemot privatradion vilka är själva grunden för att vi med myndighetens tillåtelse får lov att experimentera med hembyggda sändare, modifierad surplus, kommersiellt tillverkad utrustning som kan vara utrangerade fartygssändare, skrotade men moderna rundradiosändare eller splitternya CE-märkta apparater som de Roy m fl säljer.

Vad kan vara anledningen till att vi tillåts använda obegränsad ERP i många stora frekvensområden när andra radioanvändare lyder under stränga krav på typgodkänd utrustning eller andra begränsningar i frekvens och antennförstärkning m m?

/Bengt
 
SM7TCJ: "Om man glömt bort de kunskaper som krävdes för att klara certifikatptovet så har man ju bevisligen inget intresse av radioteknik och borde se sig om efter en lämpligare hobby."

Detta är en bra beskrivning på mig! Mitt intresse ligger i att jaga dx, delta i tester, köra cw och/eller allmänt skitsnack på 80m.

Jag skall genast se mig om efter en annan hobby!
 
Last edited:
Jag vet folk som har andra hobbys och är väldigt dåliga på den hobbyn oxo, de lär sig inget nytt, har låga ingångskunskaper, gör bara det som är roligt, och som möter minsta motstånd, etc.
Exvis segelflyger men går inte vidare till motorflyg.
Spelar Golf men går inte vidare i golfbollens aerodynamiska egenskaper eller långt mindre klubbornas metallurgi, eller idag, kompositmaterialkunskap. de bara knallar omkring och slår på bollar i solen.
Hobbyfiskare som inte ens idag bygger sina egna spröt eller binder sina egna flygor, inte ens spinner sin lina själv.

Så fenoement finns i alla hobbygrenar.

de
FPD
 
SM7TCJ: "Om man glömt bort de kunskaper som krävdes för att klara certifikatptovet så har man ju bevisligen inget intresse av radioteknik och borde se sig om efter en lämpligare hobby."

Detta är en bra beskrivning på mig! Mitt intresse ligger i att jaga dx, delta i tester och/eller allmänt skitsnack på 80m.

Jag skall genast se mig om efter en annan hobby!

Det är naturligtvis helt ok att fastna för olika intresseinriktningar som ryms inom hobbyn. Jag har själv ägnat mycket av min hobbytid åt, framför allt, lågbands-DX. Körde även mycket tester under ett antal år, även om det intresset numera har falnat till förmån för längre och innehållsrikare QSO'n än "5NN 14"!

Dock torde du ha haft användning för de tekniska kunskaper du blev tvungen att tillägna dig när du tog ditt cert.

Att bli framgångsrik DX-jägare utan någon som helst teknisk kunskap, kräver nog isåfall en jäkla tur, eller en plånbok av det fetare slaget för att kunna köpa alla antenner, master, antennomkopplare, slutsteg, kablage och tjänsten att tillverka, trimma in och montera alltihop. Någon form av användarutbildning blir väl då också nödvändig.

Allt är inte svart eller vitt!

73/Lasse
 
Kontrollfråga till Roy ang ditt senaste inlägg:

Är det acceptabelt att de hobby/fritidsutövare du nämner inte tillåts delta i alla aktiviteter på en högre nivå där de inte kvalificerat sig enligt gängse regler, praxis eller de formella krav som gäller för att släppas in i gemenskapen?

I så fall exkluderar man ju folk som har låga ingångskunskaper, inte är tillräckligt intresserade eller helt enkelt inte har de förutsättningar som krävs, trots att de gärna skulle vilja vara med i det vi kan kalla "eliten".

Är amatörradio en hobby för alla eller bara för det fåtal som är tillräckligt intresserade eller motiverade för att lära sig det som krävs, d v s det som framgår av Syllabus i T/R 61-02. Varken mer eller mindre. Bara precis det som krävs av PTS.

/Bengt
 
Att bli framgångsrik DX-jägare utan någon som helst teknisk kunskap, kräver nog isåfall en jäkla tur, eller en plånbok av det fetare slaget för att kunna köpa alla antenner, master, antennomkopplare, slutsteg, kablage och tjänsten att tillverka, trimma in och montera alltihop. Någon form av användarutbildning blir väl då också nödvändig.

Allt är inte svart eller vitt!

73/Lasse

Man kanske efter att man har kommit in i DX-jagande inser att man skulle lyckas bättre om man lärde sig mera och således får intresse av det tekniska.

Fast det är fel väg att gå, man måste vara intresserad av att bygga först och få intresse för radiokörandet sen, för så var det på Marconis tid....
 
Du (SM2VJX) tycks ha fastnat i en tanke.

Jag påstår inte, och ingen annan heller efter vad jag sett, att man *måste* vara intresserad av att bygga sin egen utrustning eller att själva byggandet har en särskild gloria.

Det vi talar om här är vilka grundkunskaper som kan anses nödvändiga för oss radioamatörer. Naturligtvis är det så att jag, och alla andra, har lärt oss mycket och utvecklats efter att det efterlängtade certifikatet och tillståndet landade i postlådan!
Det kan gälla såväl tekniskt som operatörsmässigt och mänskligt.

Att bygga ett hus utan pålitlig grund är ingen bra idé...

73/Lasse
 
Du (SM2VJX) tycks ha fastnat i en tanke.

Jag påstår inte, och ingen annan heller efter vad jag sett, att man *måste* vara intresserad av att bygga sin egen utrustning eller att själva byggandet har en särskild gloria.

Det vi talar om här är vilka grundkunskaper som kan anses nödvändiga för oss radioamatörer. Naturligtvis är det så att jag, och alla andra, har lärt oss mycket och utvecklats efter att det efterlängtade certifikatet och tillståndet landade i postlådan!
Det kan gälla såväl tekniskt som operatörsmässigt och mänskligt.

Att bygga ett hus utan pålitlig grund är ingen bra idé...

73/Lasse

Fast ni har ju fastnat lika mycket i er tanke att kunskaper i att bygga är ett absolut måste.

Grundkunskaper i elsäkerhet, javisst, men om man inte någonsin kommer att öppna en radio eller bygga något som ska anslutas till elnätet kan man skippa 95% av det man i dag tvingas att lära sig.

För många är den utbildningen lika relevant som att tvingas lära sig att ekra ett hjul för att dom vill köpa sig en cykel och börja cykla.

Dom som blir mest intresserade av cykling kanske lär sig att byta en trasig eker, men mest troligt lämnar dom in för det och sen köper dom nya hjul när det blir dags istället för att bygga själva.
 
Back
Top